HERR FÖRSELIUS OCH JUSTITIEKOLLEGIUM Till fortsättning af de i gårdagsbladet införd: påminnelser af hr Forselius rörande detta mil meddelas här nedan äfven Justitiekollegii för klaring i de delar, som motsvara hvad af på minnelserna fianes infördt. Det i förklaringer åberopade protokollet torde, såsom här endas utgörande en verifikation, ej behöfva upptagas Till Höglofl. Justitiekanslers-Embetet. Då de påminnelser, hvarmed förre kassören For selius tillåtits inkomma vid justitiekollegii och för myndarekammarens förklaring, i anledning af han klagan öfver dröjsmål med skiftet i sterbhuset ef ter vaktmästare-enkan Hultström, innefatta ätskil liga skefva och förvillande framställningar, anse sig justitiekollegium och förmyndarekammaren börs desamma tillrättavisa, ej så mycket för att rätt färdiga sig inför justitiekanslers-embetet, som nog samt lärer inse obefogenheten af hr Forselii klagån, utan fasthellre i afsigt att förringa verkan a hvad hr Forselius uppenbarligen endast åsyftai med sina långa smädeskrifter, för hvilka en tidnings-redaktion lemnat sina spalter tillgänglige nemligen att missleda allmänna omdömet och kast: oförtjent skugga på ett embetsverk. Hr Forselius söker väl icke att längre förnek: riktigheten af kollegii beslut om remiss till depu. terade, att upprätta skifte i enkan Hultström: sterbhus, helst han ser sig icke kunna undanrödja den omständighet, att boets utredningsman, äldermannen Lindqvist, i följd af makarne Hultströms testamente, varit fullkomligen behörig till sin begäran i berörde hänseende; men hr Forselius full följer dock, påtagligen mot bättre vett och öfvertygelse, försöket, att göra justitiekollegium och förmyndarekammaren ansvarigt både för skiftesförrättningen och det förmenta dröjsmålet dermed, emedan, säger hr Forselius, kollegium och förmyndarekammaren, som uppdragit ät delegerade, hvad som tillkom kollegium, såsom förmyndarekammare kollektift, bordt tillse, att åesse delegerade sin skyldighet ful!gjorde. Häruti finnas tvenne oriktiga framställnirgar. Det tillkommer nemligen alldeles icke justitiekollegium, att uppgöra skiften, och ett sådant bestyr kan så mycket mingre tillkomma kollegium, som detsamma deremot har sig ålagdt, att pröfva och döma öfver de skiften, hvilka underställas kollegli godkännande eller af behörig person klandras. Justitiekollegium kan påtagligen icke vara både skiftesförrättare och domare öfver egna åtgärder. Remiss till deputerade för skiftes upprättande, som aldrig beslutas med mindre sådant uttryckligen af behörig person begäres, och hvilket här skett, är att jemföra med den händelse, då sterbhusdelegarne öfverlemna till enskild person, att förrätta skifte. Justitiekollegium och förmyndarekammaren har, i hvilketdera fallet, ingen skyldighet, eller ens befogenhet, att efterfråga huru det avancerar med förrättningen, emedan kollegium är domstol och förvaltare af om känder tagne medel, men alldeles icke aktor eller sakförare för andra, vare sig myndige, de der sjelfve måge sin rätt iakttaga, eller omyndige, hvilka åter hafva behörige målsmän. o-ha ATA va 1 NR RES Än VA FNS RA BN BREES KSR SHR VE RNGR SD RARE, MIND SÄS ÖN