HERR FÖRSELIUS OCH JUSTITIEKOLLEGIUM
Till fortsättning af de i gårdagsbladet införd:
påminnelser af hr Forselius rörande detta mil
meddelas här nedan äfven Justitiekollegii för
klaring i de delar, som motsvara hvad af på
minnelserna fianes infördt. Det i förklaringer
åberopade protokollet torde, såsom här endas
utgörande en verifikation, ej behöfva upptagas
Till Höglofl. Justitiekanslers-Embetet.
Då de påminnelser, hvarmed förre kassören For
selius tillåtits inkomma vid justitiekollegii och för
myndarekammarens förklaring, i anledning af han
klagan öfver dröjsmål med skiftet i sterbhuset ef
ter vaktmästare-enkan Hultström, innefatta ätskil
liga skefva och förvillande framställningar, anse
sig justitiekollegium och förmyndarekammaren börs
desamma tillrättavisa, ej så mycket för att rätt
färdiga sig inför justitiekanslers-embetet, som nog
samt lärer inse obefogenheten af hr Forselii kla-
gån, utan fasthellre i afsigt att förringa verkan a
hvad hr Forselius uppenbarligen endast åsyftai
med sina långa smädeskrifter, för hvilka en tid-
nings-redaktion lemnat sina spalter tillgänglige
nemligen att missleda allmänna omdömet och kast:
oförtjent skugga på ett embetsverk.
Hr Forselius söker väl icke att längre förnek:
riktigheten af kollegii beslut om remiss till depu.
terade, att upprätta skifte i enkan Hultström:
sterbhus, helst han ser sig icke kunna undanrödja
den omständighet, att boets utredningsman, älder-
mannen Lindqvist, i följd af makarne Hultströms
testamente, varit fullkomligen behörig till sin be-
gäran i berörde hänseende; men hr Forselius full
följer dock, påtagligen mot bättre vett och öfver-
tygelse, försöket, att göra justitiekollegium och för-
myndarekammaren ansvarigt både för skiftesförrätt-
ningen och det förmenta dröjsmålet dermed, eme-
dan, säger hr Forselius, kollegium och förmyn-
darekammaren, som uppdragit ät delegerade, hvad
som tillkom kollegium, såsom förmyndarekammare
kollektift, bordt tillse, att åesse delegerade sin
skyldighet ful!gjorde. Häruti finnas tvenne orik-
tiga framställnirgar. Det tillkommer nemligen all-
deles icke justitiekollegium, att uppgöra skiften,
och ett sådant bestyr kan så mycket mingre till-
komma kollegium, som detsamma deremot har sig
ålagdt, att pröfva och döma öfver de skiften, hvilka
underställas kollegli godkännande eller af behörig
person klandras. Justitiekollegium kan påtagligen
icke vara både skiftesförrättare och domare öfver
egna åtgärder. Remiss till deputerade för skiftes
upprättande, som aldrig beslutas med mindre så-
dant uttryckligen af behörig person begäres, och
hvilket här skett, är att jemföra med den händel-
se, då sterbhusdelegarne öfverlemna till enskild
person, att förrätta skifte. Justitiekollegium och
förmyndarekammaren har, i hvilketdera fallet, in-
gen skyldighet, eller ens befogenhet, att efterfråga
huru det avancerar med förrättningen, emedan kol-
legium är domstol och förvaltare af om känder
tagne medel, men alldeles icke aktor eller sakfö-
rare för andra, vare sig myndige, de der sjelfve
måge sin rätt iakttaga, eller omyndige, hvilka åter
hafva behörige målsmän.
- o-ha ATA va 1 NR RES Än VA FNS RA BN BREES KSR SHR VE RNGR SD RARE, MIND SÄS ÖN