Article Image
UTRIEERS.
STORBRITANNIEN.
Lord Palmerstons yttrande öfver de sista
politiska händelserna i Krakau, när han i un-
derhuset besvarade M:r Humes motion om
framläggande af diplomatiska dokumenrter an-
gående sista polska upproret, her väckt uppse-
ende genom sin ovanliga skärpa, och sannt är
ock att den jemnförelse som undföll engelska
utrikes ministern, angående Wienertraktatens
giltighet i olika fall, är kanske det allvarsam-
maste som hittil!s blivit sagdt åt Wienerkon-
traherterna, och tillhör det slags ord,som pläga
ligga handlingen närmast. Sedan Lorden i all-
männa ordalag beklagat Polens o:ycksöden, men
förklarat att hvad som deraf Jizger framoin
Wienerkongressen är nu mera föremål för häf-
derna och icke för underhandlingarne, tillade
han, med aseende på Krakau, alt Wienertrok-
taten ha? blifvit kränkt g:xom de seånaste häsx-
delsernax .... 2ch om nu, oaktadt alla o:saker
till Jugnets störande blifvit aflägsnad2, Österri-
karne äadå längre besätta Krakau, och de tre
skyddsmakterna icke skulle göra någon anstait
att å:erställa Krakaus sjelfständighet i öfverens-
stämmelse med Wienertraktaiens föreskrifter,
så lågo dori ett direkt förnärmande af trak-
taten, hvilket deck, eter hvad jag hoppas, icke
åsyitss af skyddsmakterna. Jag hyser dertill
en för stor mening om der2s rättskänsla, och
är viss på att de inse hurusom Wienertrakta-
ten måst-, likt hvarje annan, betraktas som ett
helt och att ingen bland de deri deltegand:
styrelserna tillåtes att å era sidan utvälja de
artiklar, som den vill iakttaga, eller å andra
sidan dem, som den beslutit att kränka. NVi-
dare bör jag säga, att områgon makt är in-
teresserad uti att Wienertraktaten förblifver
oförkränkt, så är det de tyska mskterna, hvil-
kas skarpsinnighet det icke kan uadfala, att
om Wienertraktaten icke gäller någonting vid
Weichseln, så måste den äga lika litet at! be-
tyda vid Po och RBhenn.
TYSKLAND.
Om de händelser, som närmast föregingo upp:
lösningen af Holsteinska ständerförsamlingen i
Iizehoe, berättas i en skrifve!se från Kiel af d.
49 dennes följande:
I förrsårs upplöstes Holsteinska sländerför
samlingen defivitift. Till d. 43 hade endast fyra
suppleanter inställt sig, och af de ledamöter
Konungen utser utaf ridderskapet, erofre Re-
vent!ow från Farve, och professor Waitz så:om
representant för universitetet. Till måndagen
d. 47 var ett sammanträde utsatt. Sedan rå
gra formella ärenden förut blivit afgjorda, upp
stod först grefve Reventluw från Farve och för-
klarade att ban endast infunnit sig för att pro:
testera emot den hotelse, som blifvit utialid i
kalle:sebrefvet till honom att inställa sig, att
i fall han icke infann sig, en annan ledamot
af ridderskapet skulle inkallas, och han prote-
sterade bäremot såsom ett nylt ingrepp i lan-
dets representativa rältigheter. Ty enligt för-
ordningen af 4843 ega de af Konungen utsedde
mediemmarne af ridderskapet, att utöfva cin
rösträttighet i ständerförsamlingen så länge de
äro i besittning af en prelatur eller ett adligt
gods, och denna rösträttighet kan således icke
ensidigt åter fråntagas dem af landsherren. 5e-
dan ben afgifvit denna förklaring, lemnade gre!-
ven stöndersalen, utan att vidare lyssna till den
kungi ga kommissariens ganska matta svar härpå.
Derefter uppstod professor Waiz och förkla-
rade, att ban af formel!a grunder måste anse
det för tvifvelaktigt, buruvida han kunde ens
sig sisom representant i ständerförsamlingen fö
universitetet; dess verklige representant var pro
fessor Christiansen. Enligt lagen för provin
cialständerna nimndes representanten för uni
versitetet alt fungera för 6 år, och dessa vor
ännu ej förflutna. Professor Christiensen had
icke resignerat, utan blott tills vidare dragit si;
tillbaka, emedan ständerne blifvit i sin verk
samhet bämmade af landsherren; Konunge:
vore icke, enligt talarens ås:gt, befogad att uts
en annan ledamot för universitetet i professo
Christiansens ställe. För öfrigt hvad sjelfva sa
ken angick, så måste han förklara, att han
allt det väsentliga gillade hvad de 59 depu!e
rade, som hbemrest, åtgjort, och bland dem sär
skilt professor Christiansen; att han endast in
funnit sig emedan ban hoppats, att de besvär
som föranledt de 39 deputerade att lemna för
samlingen, blifvit afhulpne, och att han af ali
dessa skäl fann sig icke kunna taga del i d
vid hars... vid deras vigsel. Tröttheten oc
Thumbnail