den. Rättsvidrig åter vore den, om den åsyftade att bibehålla sakerna i det tillstånd, hvari de för närvarande befinnas. STOCK HOLE. Med södra snällposten ankommo på f m. Hamburgerblad af d. 22 dennes, hvilka dock icke innehålla underrättelser af sedmare datum från Paris eller London, än de, som erhöllos med ordinarie posten i går. TYSKLAND. Någonting nästan otroligt, som man verkligen häpnar för att tro, men som icke destom ndre är en sanning, har nyligen tilldragit sig i Preussen. Konungen bar nemligen utfärdat en kabiset!sorder, som förklarar att personer, som bekänna sig till Tyskt-katbolska kyrkan, icke få väljas till ständerdeputerade. Man tror sig vara återförsait till medeltidens djupaste mörker. Skälet hvarpå befallningen grundas är det. att det ej är säkert huruvida Tysk-katbolikerne äro kristne (? ?!!), och lgen stadgar att ella ständerdeputerade måste bekänna sig ull kristna religionen. Jesvitergeneralen pater Roothan, som ej lärer fiana sig väl i Rom sedan Pius IX började att bålla räfst med ogudaktigheterna och missbuken i Kyrkostaten, har passerat Frankfurt på resan till Böjern, der ban hos sina jesuiterbröder utan tvifvel finner varmt deltagande i sina andeliga bekymmer. I Sachsen har censuren nu äfven börjat utsträckas till inskrifterga på grafstenar. Slägtingarne till ett af de offer, som för ett år sedan föl!o i Leipzig för soldaternas opåkallade och onödiga kulor, hade öfver den aflidne låtit uppre:a en minnes-sten, på hvilken förekom utrycket: mordisk kulan. Ehuru nu kulan verkligen varit mördarde, fick den dock ej så benämnas, utan autoriteterna befallie stenens borttagande. Ett slags jubelfest för he!a Tyskland har firats i Wien den I denzes i anledning af ett fartygs ditkoms:; de! anlände från Holland, utan at! hafva geromfarit Gibraltars sund och Bosforen, och var det första, som från Nordsjön, gerom Rhen och Donau, gjort den i mer än ett ärtusen pålänkta färd, för hvilken redan kejsar Karl dena Store lät sysselsätta sin armå med kanalgräfnirg, men som först nu blifvit möjlig genom den i år öppnade böjerska Ludvigskanalen emellan Main och Donau. Fartygets namn, Amsterdam en Weenren (Amsterdam och Wieser), antyder dess bestämmelse att fortfarande underhålla kommunikationen emellan dessa städer; kaptenens namn är Baoumann. Redan dagen förut hade det blifvit på det högtidligaste välkomnadt i Nussdorff, dit det var kostnadsfritt bogseradt från Linz genom österrikiska ångfartygsbolagets försorg, och hvarest holländska generalkonsuln i Wien var det till mötes och steg ombord, för att medfölja på den återstående resan den: följande dagen. Från Nussdorff for det vå en timma genom Donaukanalen, beledsagadt af Wiens skepparegille på en mängd skutor, utsirade med nederländska flaggor och med militärmus:k ombord, och kastzde ankar i Wien k. 40 f. m., under en oupphörlig kanomealut från alla derstädes liggande farty?, som äfven hissat nederländska flaggan, och under jubelrop af omkring 20,000 på stranden församlade åskådare. Atskiliiga dertill utsedda kejserliga embetsmän, bäjerska sändebudet och andra diplomatiska personer helsade det vid landstigningsplatsen, som för öfr.gt var festligt smyckad med blomster och nederlindska flaggor, och hvarest skepparegillet låtit uppsätta ett präkfigt tält till de nya kundernas emottagande. Skeppet var lastadt med kaffe, såcker och bomull samt andra kolonialvaror, för Wien, och skulle återvända samma väg, efier intagen returiaddning. Det hade tilbragt 51 dygn på resan, men hvarifrån 26 mås!e afräknas såsom öfverliggningsd2gear; hufvudsskligen genom de svårigbeter, som mött från preussiska tullverket i Emmerich, hvarest det miste stadna ej mindre-än 17 dygn, till följd af preussiska provincialtollistyrelsens i Köln endast undantagsvis detsamma medgifna tullförpassning till frihzmnen i Frankfurt. Utem dessa och andra för sjeliva flodfarten främmande hinder, skulle resan emellan Amsterdam och Wien hafva skett på 20 dygr. ITALIEN. -mv