Under dess bravorop faller slutligen förhänvget. Nu
höres Jerny Bind heraus, beraus! och vid direk-
törers hand framträder hon och öfverböljes på nytt
af ett blomsterregn. Andra akten börjar. Lika
larm, lika oväsende; blomsterregnet blandas med
Dågra brödbitar och äggskal. Det är gement! ro-
par en af zktörerna, Var lugn, vär lugn!, svaras
från publiken. Förbänget faller. Efter en kort
stund går det åter upp; direktören framträder och
harangerar publiken: Någon har dristat att kasta
brödbitar och äggskal på sängerskan Jenny Bind
— säger ban — den, som kan uppge personen,
erhåller 40 Thaler. Man kan här icke få höra en
Jenny Lind, men ett harmlöst skämt kan man väl
se på, utan att derföre bete sig pöbelaktigt —
Allmänna bravorop; ofantlig munterhet. — Uader
larm och skrik slutas äfven sista akten, och Bind
framropag, Hon framträder åter vid direktörens
hand. som säger: Det har lyckats mig att ännu
för några gästroller vinna Jenny Bind. Publiken
lemnar under eit hiskligt larm den s. k. konst-
salen, för att lemna rum åt åskådare till 3:dje
tTepresentationen,
— ETT PAR ARABISKA PILGRIMER. På öÖster-
rikiska ångbåten S:epban, som gör turer på
Donaufloden, tilldrog sig vid Szekeso ett i högsta
grad ovanligt uppträde. På ångbåten befann sig
tvenne araber, den äldsta ungefar 50 och den yng-
sta 36 år gammal. Den äldre tycktes vara den
yngres husbonde eller förman. emedan den sedna-
te bevisade honom allehanda tjanster. Då nu ång-
båten kom midt emot en gammal ruin, uppstodo
de begge araberna, hviskade några ord sins emel-
lan och spruvgo med blixtens hastighet öfver bord,
utan att nåzon hann att hindra dem. Den äldre
kom sannolikt under ångbåtens bjul och drunk-
nade. Men den yngre sam utåt vatrenytan. Då
han såg den räddningsbåt, matroserna utsatte,
flydde ban till land och hotade mea sin blixtrande
dolk att mörda dem som följe efter honom. Der-
på sprang han åter i Donau och b:e? slutligen, ef-
ter mycket jagande fram och åter, tagen och förd
om bord i ett fullkomligt uttröttadt tillstånd. För
att hindra henom att lägga hand på sig måste man
binda honom, dervid han under smärtsamma skrik
kysste de kringståendes fötter och ropade: Christ!
Christ ! — Uti passet stod: Tvenne arabiska pil-
grimer; till Ofec,. De bade med sig 1200 flori-
ner, de!s i guld, dels i österrikiska banknoter.
— Ole Bu!l är i Algier, och giver der. med
biträde a? srabiska och mauriska amatörer, Con-
cert-reuniops,. I höst ämnar han afresa till Syd-
Amerika.
re as inn