näranog varna, såsom någonting genom sitt blin
dande skick farliga), förekommer det verkligen
som om de på alfvar trodde: -4:o Undervisnings
method betyda ingenting; 2:2 Val af undervis
ningsirnehåll betyda ingenting; 53:0 Läraren
egen lärdom och personliga skicktighet att un
dervisa, betyda ingenting; 1y — egentliga or
saken, hvarföre Nya elementarskolan så öfvei
höfvan lyckats, ligger, efter dessa lirda sem
funds förmenande, deruti, att denna skolas lä
rare äro väl lönade! Det är således läraren
inkomstförhållande, som gör att lärjungen bli
snäll? Det är icke skolans sätt att gå till väg
med eleverne, icke institutionens eget system
ej en gång lärarens pedagogiska förmåga, son
härvid förnämligast komma i beräkning? Hva
skall man säga hörom? hvad skall man tänk:
om en dylik insinuation, utkastad emot hel.
rikets lärarepersonal i allmänhet? Vet då ick
hvar och en, som något rest i Sverige och gjor
bekantskaper vid gymnesier och skolor, att dess:
visserligen ej lida brist på lärda och skicklig:
män, öfverhufved fullt jemförlige med lärarne
vid nya elementarskolan i Stockholm, så at
det framkastet är fulikomligen faktiskt falskt
att man endast vid sistnämnde skola har gods
lärare, till följe af de lönevilkor man der kar
erbjuda. Många af de pedagogiska platserna :;
landsorterna äro försedda-med små löner, det
är sant; men kraftfulla och för goda kunskaper
attesterade magistrar emottaga dem ändock, helst
de derifrån kunna aspirera till något förmånli-
gare. När detta således är lika, i jemförelsen
emellan nya elementarskolan och de andra
skolorna-öfverhufvud, så frågas, om man på all-
var vill göra hela vår mindre väl åflönade pe-
dagogiska corps en så utomordentlig förehrå-
else, som att den låter bli att meddela så god
undervisning som den kan, endast derföre att
den bar lögre lön! En sådsn anklagelse för
samvetsiö-het är i sjelfva verket högst betink-
lig, för att ej säga grof. Men till någon annan
sluttanke kan man omöjligen komma af dessa
konsistoriers resonnement, som, då de ej vilja
erkänna den stora skillnaden emellan nya ele-
mentarskolans och de gamla skolornas (jemte
gymnasiernes) resultater grunda sig på en bät-
tre läromethod och ett högre, sannare skol-lif
hos den förra, i stället äflas med att nödvän-
digt vilja finna orssken i de bättre inkomsterna
hos lärarne; något, som, utom att vara absurdt
i och för sig sjelf, äfven till sin yttre kalkyl
förfaller vid jemförelsen meilan dessa lärares
löner och lektorernas, hvilka äro ännu högre,
utan att gymnasiernes alumner derföre visa sig
bättre undervisade när de komma till akade-
mien, än nya elementarskolans, men väl tvert om.
— Visserligen återupprepa konsistorierne äfven
åtskilliga af de andr2, gamla, redan i stora kom-
mitteens tid vederlagda skälen; men det argu-
ment, hemtadt från lönevilkoren, hvilket, sedan
Nya elementarskolan hunnit så långt, att den
kunnat börja gifva egentliga bevis på silt före-
träde, blifvit vedersakarnes förnämsta piece de
rsistance, bafva vi bär litet närmare framdra-
git till afslöjende. Rörarde de öfriga må man
(sid. 24 o. följ.) läsa utdragen ur hr biskop A-
gardhs utlitande. Bland dem, som ejest mer
eller mindre ansluta sig till det nya skolsyste-
met, böra t. ex. lektor Söderberg i Carlstad,
rektor Gumeaelius i Örebro, rektor Cramer i
Wisby, till en del lektor Melander i Wexiö,
samt magister Ekendal i Strengnis nämnas.
Den sistnämndes yttrande, hvaraf utdrag med-
delas s. 37 o, följ. fört enar läsas i sin helhet.
De återstinde tsenne artiklarne röra utländska
örhållanden. Den ena utgöres af en aCirku-
ärskrifvelse af Sköolkollegium öfver provinsen
Brandenburg angående modersmålsundervisnin-
genn (hvilken i Preussen drifves mycket längre
och går vida högre upp än föreslaget blifvit af
skolreformatorerne hos oss; något, som väl för-
tjenar att tagas ad notam emot dem bland våre
skol-ultras, t. ex. hr H. Järta, hvilka förka-ta
indervisning i modersmålet såsom ett dåraktigt
ryhetsmakeri, ehuru de eljest så gerna fram-
hålla Preussens exempel); den andra rör en
väsendtlig förbittring i det franska lärarestån-
lets bildning cch lönevilkor. — Sutligen med-
lelas strödda underrättelser om: 4) Pedagogi-
ka föreningen i Stockholm; 2) Bidrag till exa-
nensväsendets historia, innehållande några rät
oliga curiosa från Kina och Ryssland.
— Redaktionen har blifvit anmodad att i tid-
ingen införa följande:
mm (0 me mm