näranog varna, såsom någonting genom sitt blin dande skick farliga), förekommer det verkligen som om de på alfvar trodde: -4:o Undervisnings method betyda ingenting; 2:2 Val af undervis ningsirnehåll betyda ingenting; 53:0 Läraren egen lärdom och personliga skicktighet att un dervisa, betyda ingenting; 1y — egentliga or saken, hvarföre Nya elementarskolan så öfvei höfvan lyckats, ligger, efter dessa lirda sem funds förmenande, deruti, att denna skolas lä rare äro väl lönade! Det är således läraren inkomstförhållande, som gör att lärjungen bli snäll? Det är icke skolans sätt att gå till väg med eleverne, icke institutionens eget system ej en gång lärarens pedagogiska förmåga, son härvid förnämligast komma i beräkning? Hva skall man säga hörom? hvad skall man tänk: om en dylik insinuation, utkastad emot hel. rikets lärarepersonal i allmänhet? Vet då ick hvar och en, som något rest i Sverige och gjor bekantskaper vid gymnesier och skolor, att dess: visserligen ej lida brist på lärda och skicklig: män, öfverhufved fullt jemförlige med lärarne vid nya elementarskolan i Stockholm, så at det framkastet är fulikomligen faktiskt falskt att man endast vid sistnämnde skola har gods lärare, till följe af de lönevilkor man der kar erbjuda. Många af de pedagogiska platserna :; landsorterna äro försedda-med små löner, det är sant; men kraftfulla och för goda kunskaper attesterade magistrar emottaga dem ändock, helst de derifrån kunna aspirera till något förmånligare. När detta således är lika, i jemförelsen emellan nya elementarskolan och de andra skolorna-öfverhufvud, så frågas, om man på allvar vill göra hela vår mindre väl åflönade pedagogiska corps en så utomordentlig förehråelse, som att den låter bli att meddela så god undervisning som den kan, endast derföre att den bar lögre lön! En sådsn anklagelse för samvetsiö-het är i sjelfva verket högst betinklig, för att ej säga grof. Men till någon annan sluttanke kan man omöjligen komma af dessa konsistoriers resonnement, som, då de ej vilja erkänna den stora skillnaden emellan nya elementarskolans och de gamla skolornas (jemte gymnasiernes) resultater grunda sig på en bättre läromethod och ett högre, sannare skol-lif hos den förra, i stället äflas med att nödvändigt vilja finna orssken i de bättre inkomsterna hos lärarne; något, som, utom att vara absurdt i och för sig sjelf, äfven till sin yttre kalkyl förfaller vid jemförelsen meilan dessa lärares löner och lektorernas, hvilka äro ännu högre, utan att gymnasiernes alumner derföre visa sig bättre undervisade när de komma till akademien, än nya elementarskolans, men väl tvert om. — Visserligen återupprepa konsistorierne äfven åtskilliga af de andr2, gamla, redan i stora kommitteens tid vederlagda skälen; men det argument, hemtadt från lönevilkoren, hvilket, sedan Nya elementarskolan hunnit så långt, att den kunnat börja gifva egentliga bevis på silt företräde, blifvit vedersakarnes förnämsta piece de rsistance, bafva vi bär litet närmare framdragit till afslöjende. Rörarde de öfriga må man (sid. 24 o. följ.) läsa utdragen ur hr biskop Agardhs utlitande. Bland dem, som ejest mer eller mindre ansluta sig till det nya skolsystemet, böra t. ex. lektor Söderberg i Carlstad, rektor Gumeaelius i Örebro, rektor Cramer i Wisby, till en del lektor Melander i Wexiö, samt magister Ekendal i Strengnis nämnas. Den sistnämndes yttrande, hvaraf utdrag meddelas s. 37 o, följ. fört enar läsas i sin helhet. De återstinde tsenne artiklarne röra utländska örhållanden. Den ena utgöres af en aCirkuärskrifvelse af Sköolkollegium öfver provinsen Brandenburg angående modersmålsundervisningenn (hvilken i Preussen drifves mycket längre och går vida högre upp än föreslaget blifvit af skolreformatorerne hos oss; något, som väl förtjenar att tagas ad notam emot dem bland våre skol-ultras, t. ex. hr H. Järta, hvilka förka-ta indervisning i modersmålet såsom ett dåraktigt ryhetsmakeri, ehuru de eljest så gerna framhålla Preussens exempel); den andra rör en väsendtlig förbittring i det franska lärarestånlets bildning cch lönevilkor. — Sutligen medlelas strödda underrättelser om: 4) Pedagogika föreningen i Stockholm; 2) Bidrag till exanensväsendets historia, innehållande några rät oliga curiosa från Kina och Ryssland. — Redaktionen har blifvit anmodad att i tidingen införa följande: mm (0 me mm