AL CIUVE GIT CHRUl UCTI0S IHabtolt, Utan CÄUeh?
af åldtgesällen, men att det varit en gammal plig-
sed bland dem att årligen fira fet-tisdagen.
Med avledning af hvad i protokollet för den 2
sistlidne Mars förekommer derom att Spångberg
uppgifvit, det efter gesällen Lindbergs införande i
corps de gardet, beslut af gevaldigern Jäderin fat-
tats att Lindberg skulle stadna qvar i corps de
gardet, förklarade nu Spångberg, att sedan Lind-
berg, på tillsägelse af Spångberg, ingått i corps
de gardet och hans namn blifvit uppskrifvet samt
Lindberg af stadssoldaterne blifvit igenkänd såsom
den der dem öfverfallit, hade Jäderin befallt att
Lindberg skulle afföras till polisvaktkontoret, för
att der qvarbållas öfver natten.
Denna uppgift af Spångberg erkände gevaldigern
Jäderin såsom riktig.
Den 16 April. Käranderne företedde sjustycken
af deras husbönder för dem utfärdade betyg, hvilka
innehöllo det bästa vitsord om Lindbergs och Re-
dells uppförande. Följande vittnen hördes efter
aflagd ed och berättade:
4:0 Korporalen Ilström: att tisdagen d. 44 Fe-
bruari sistiidne år klockan kort före 40 på afto-
nen polisuppsyningsmannen Spångberg infunnit sig
uti corps de gardet vid Hötorget och af vittnet,
hvilken: då förde befälet öfver det derstädes för
nattbevakningen förlagde manskap af stadens mi-
litärkorps, begärt för polisgevaldigern Jäderins räk -
ning, handräckning för att arrestera några perso-
ner, som slogos och förde oväsende å en krog;
att vittnet då afsändt stadssoldaterne Lindström,
Eriksson och Söderholm för att åtfölja Spångberg
och vid fremkomsten ställa sig under gevaldigern
Jäderins befäl; att någon stund efter det de af-
gått, stadssoldaterne återkommit, förande med sig
gesällen Redell, hvilken de tillkännagåfvo, att ge-
valdigern Jäderin befallt dem arrestera, enär han
skulle hafva varit i slagsmål på krogen, till följd
hvaraf vittnet i arrestrummet vid corps de gardet
infört Redell, hvilken varit blodig i ansigtet af i
hutvudet erhållna slag; och hade vid samma till-
fälle Lindström klagat öfver att han blifvit slagen
i ansigtet samt att hans gehäng blifvit afslitet;
att först vid psss en half timma derefter Jäderin
semt uppsyningsmännen Spångberg och Heren an-
kommit till corps de gardet, då, på gevaldigern
Jäderins tillsägelse, Redell blifvit införd i vittnets
bredvid manskapets belägna rum, der Jäderin an-
tecknat så väl Redells, som stadssoldaterne Lind-
ströms, Erikssons och Söderholms namn; att, me-
dan Jäderin qvarstannat i corps de gardet, Spång-
berg och Heröffösit samt efter en kort stund å-
terkommit, förande framför sig gesällen Lindberg,
hvilken de förmälde sig hafva gripit derföre, att
han deltagit uti det slagsmål, som å näringsstäl-
let egt rum; att vittnet, som icke förmärkte hu-
ruvida Spångberg och Heren med våld införde
Lindberg eller om denne godvilligt gick in, ehuru
vittnet hörde Lindberg klaga öfver att han blef af
dem knuffad, tillfrågat patrullkarlarne huruvida de
igenkände Lindberg att hafva i slagsmålet varit
delaktig, hvaruppå desse, efter att hafva betraktat
Lindberg, förklarade sig icke känna honom; att
då polisbetieningen det oaktadt fullföljde sin an-l
gifvelse mot Lindberg, Jäderin derpå uppskrifvit
jemväl Lindbergs namn samt antydt såväl honom
som Redell och stadssoldaterne att följande dag
infiona sig i Kongl. poliskammaren; hvarefter och
sedan på viltnets fråga om han under tiden skulle
hålla Lindberg och Redell arresterade, polisgeval-
digern Jäderin svarat: Nej, jag skall sjelf taga
dem med mig,, Jäderin samt Spångberg och He-
rån affört Lindberg och Redell från corps de gar-
det, utan att de tillkännagifvit hvart de ämnade !
föra dem, eller någon fråga uppstått om deras för-
flyttande till polisvaktkontoret. ;
Sedan det blifvit tillkännagifvet, att Ilström, så-
som dåvarande distinktions korporal, vid ifrågava-
rände tillfälle fört högsta befälet i corps de gar-
det vid Hötorget, samt att, enligt reglementet, l!
stadsvaktpatrull som af polisbetjeningen reqvireras.
till biträde, alltid står under dennes befäl, blefvo
följande frågor till vittnet framställde och på ne-l
dannämnde sätt besvarade:
Af simläraren Gustavi: Om ej straxt efter det;
Lindberg blifvit införd i corps de gardet, hans l)
rock uppknäpptes och visitation på honom anställ-
des?
Svar: Nej, vittnet såg endast att Spångberg från- ;
tog Lindberg en käpp, med yttrande: det synes
att denne varit med,.
Af gevaldigern Jäderin: Om Redell någonsin va- js
rit inne i arrestrummet och om ej gevaldigern Jä-1
derin infunnit sig i corps de gardet straxt efter
det Redell blifvit dit afförd?
Svar: Redell insattes genast i arrestrummet och ls
qvarhölls der till dess Jäderin någon stund deref-ls
ter ankom.
Af densamme: Om ej stadssoldaterne utvisadelf
Lindberg, då han inkom på corps de gardet, så-l1
som den der slagit dem? 4
g
Vv
Svar: Nej. De förklarade tvärtom att de icke
kändes vid honom.
I anledning häraf företedde gevaldigern Jäderin
protokollsutdrag från Ö. S. E. för polisärender afl;
d. 5 Febr. sistlidne år och följande dagar, och afl.
hvars innehåll Jäderin anhöll få i protokollet inta-;
get, att stadssoldaten Lindström i poliskammaren ,
uppgifvit, att han igenkände Redell såsom den,
hvilken, under det han tilldelat Lindström en I
knuffning för bröstet, våldsamt fattat tag i hansl;
påhafde gehäng, samt dervid till de flere personer, g
som omringat Lindström, ropat att huggaren borde
honom fråntagas, samt att, såsom Lindström äfven 1
trodde sig kunna bestämma, Lindberg tagit verk- ft
sam del i våldet. Omgifven vid tillfället af en a
mängd personer, hvilka så nära hopat sig på Lind-)
ström, ett han nästan varit satt ur tillfälle tilll;
försvar, bade Lindström icke så noga kunnat ur-,
skilja den eller dem, som kunnat dervid tilldela!
honom de dervid erhållne flerfalldiga slag, men G
genom Lindbergs, lika med Redells, mer än de öf-l;
rige i deras sällskap varande personers, vid tillfäl-;
let begagnade hotande uttryck, i förening dermed,
att Lindberg varit en bland dem, som närmast om-gs
ringat Lindström, höll Lindström påtagligt att del
slag han erhållit blifvit af Lindberg utdelade. r