Michelot och Peyras varit nära att komma :
handgemäng med hvarandra, förde hon de båd:
herrarne in i matsalen, der en ganska bastant
måltid redan väntade de kommande.
Denna sal, som var belägen. på nedra botten,
bade ett snyggt och gladt utseende, liksom allt
hvad som stod i något slags sammanhang med
denna intagande bostad. Golfvet var af furu-
plankor, men hvitskuradt och på det sorgfilli-
gaste:bonadt, och bjelkarne i taket voro sirade
med bildbuggararbete, vida öfver allt hvad man
skulle kunna vänta i denna från den civiliserade
verldei så löngtlåfligsna by: Tapeterna hvit-
målade; med en guirland: som lopp ruudt om-
kring taklisten, hade ingen annan prydnad än
tvenne stora,-i förgylda ramar infattade, me-
daljonger, hvilka tycktes utgöra familjeporträt
ter; det-ena föreställde en gubbs med sorgsen
och tankfull min och klädd i bergsbodrigten;
den andra en qvinna, med friskt och rosen-
rödt ansigte, i: herdinnekostym, pudrad, samt
med en berdestaf i banden. Några rottingsto-
lar ocr ett stort börd, hvilket var dukadt med
en servis af hvitt porslin, jemte vanligt bord-
silfver, fulländade raöbleringen i denna sal, der
den friska och aromatiska bergluten inträngde
geuom de skira hvita musslinsgardinerna.
De främmande föllo ur den ena förvåningen
i den andra. Denna så passande och väl valda
lyx, denna välmåga, som visade sig i allt hvad
som omgaf dem, uppfyllde dem:-med den hög
sta beundran. Men knappast hade de hunnit
att till alla dess särskildta delar beskåda Mar-
tin-S:mons matcal, förrän en ganska välbekant
röst kom chevalier de Peyras att spritta till.
— Marcellint:..- hörde man ropas; är det
lu?... Her jag då ändtligen återfått dig, ef-
er att redan hafva misströstat om att någon-
sin få återse dig?
I samma ögonblick såg man instörta i salen
en ung flicka, klädd nästan på samma sätt som
Marguerite och, glömsk af all nsideration, en-
last lydande sin känsla, kastPsig i den unga
idelsmannens armar.
Fröken de Bianchefort hade, ehuru bon al!
in värds dotter lånat de flesta persedlarna af!