invände omsider, att rätten skulle vara jäfvig, at detta mål emot Jäderin handlägga; hvilket har förmenade sku!le ådagaläggas af ett utslag, som Svea hofrätt den 46 sistlidne Januari meddela och, nu af Jäderin företedt, upplästes och hvara inhemtades,; att, sedan gevaldigern Jäderin hos hofrätten anfört besvär derö ver, att, efter det uti er vid kämnersrätten avhängig rättegång Jäderin er hållit kallelse att inställa sig hos kämnersrätten för att såsom vittne i målet höras den 3 Februar sistlidet år, till hvilken dag kl. 41 f. m. målet: vidare handläggning blifvit uppskjuten. rätten ge: nom samma deg fattadt beslut, enär Jäderin, ehuru genom rättens betjente kal!ad, inom rättegångs: timmans slut sig icke inställt, under åberopande af 47 kap. 3 . Rättegångsbalken, fällt Jäderin at för förfallolöst uteblifvande från. kämnersrätten böt: 46 sk. b:ko, hofrätten har sig utlåtit, att som polisgevaldigern Jäderin, hvilken, enligt företedt betyg, hvars riktighet icke är vorden ifrågasatt, före. nämnde den 3 Februari, då ban efter kallelse sko. lat hos kämnersrätten vittna i omförmälte mål hvars handläggning varit usatt till kl. 414 förmiddagen, uti domstolens förmak behörigen sig in. ställt och allt intill kl. !7, till 4 eftermiddagen afbidat rättens sammanträde, som derförinnan icke inträffat, samma dag äfven bordt, enligt vederbörande tjenstemäns intyg, :bos-öfverståtHållareembetet personligen närvara för utförande af åtskilliga tjensteärender, och Jäderin således icke kunde anses hafva utan skälig anledning efter nämnde tids förlopp från kämnersrätten sig aflägsnat, funne hofrätten, med ändring af öfverklagade utslaget; Jäderin icke kunna, såsom: för: förfallolöst uteblifvande vid berörde tillfälle, ansvar åläggas; och som Jäderin fordrat ersättning för de kostnader honom blifvit genom kämnersrättens berörde förfarande tillskyndade, samt i öfrigt anmärkt, att rättens ordförande herr lagmannen och riddaren J. Lindbergh-skall af försumlighet underlåtit att vid ifrågakomne tillfälle: i rätt tid uti domstolen sig infinna, blefvo handlingarne i målet öfverlemnade till hofrättens advokatfiskalsembete, för att emot kämnersrätters ledamöter föra den talan, hvartill fog kunde förefinnas. Efter uppläsandet häraf yttrade rättens ordförande hr lagmannen och riddaren Lindbergh att, då han nu utaf Kongl. hofrättens uppläste utslag inhemtade, att Jäderin hos Kongl. hofrätten anfört tvenne grofva osenningar i så måtto, att Jäderin allt intill kl. !; till 4 eftermiddagen den 3 Februati skulle afbidat rättens sammanträde, som derförinnan icke skall inträffat, och att ordföranden skall af försumlighet underlåtit att vid ifrågavarande tillfälle i rätt tid uti domstolen sig infinna, ansåg ordföranden sig icke kunna undgå att vid detta tillfälle häruppå fästa tillbörlig uppmärksamhet; hvilket yttrande skulle, på herr lagmannens begäran, i protokollet inflyta. Simläraren Gustavi, såsom kärandernes rättegångsbiträde, bestred allt afseende å Jäderins invändning emot rättens behörighet; hvarjemte advokatfiskalen Fredholm öfverlemnade det af Jäderin gjorde jäfvet till domstolens pröfning. Rätten tog frågan i öfvervägande och stadnade dervid i följande Beslut. Enär Kongl. Svea hofrätts advokatfiskals-embete icke. veterligen ställt denna domstol eiler någon af dess ledamöter under tilltal på grund af polisgevaldigern Jäderins gjorda anvgifvelse, och rättens ordförande samt ledamöter således icke kunna anses såsom Jäderins vederdelomän, och de för öfrigt icke befinna sig till honom i något sådant förhållande, som i 43 kap. 4 Rätteg.balken omförmäles; så anser kämnersrätten sig å Jäderins nu utan! fog framställde jäfsanmärkning icke kunna fästa något afseende, utan varder densamma af rätten gillad. Emot detta beslut anmälte polisgevaldigern Jälerin missnöje; hvarefter Jäderin, nu åter tillspord uruvida han, på sätt Redell och Lindberg uppgif-. rit, utfarit i oqvädinsord vid ifrågavarande tillfäl-. e, bestred detta tillmäle såsom sanningslöst, I afseende å kärandernes uppgifter, att Redell, medan han från herberget utsläpades, skall på Jälerins befallning. erhållit flera hugg och slag af tadssoldaterne med deras blottade vapen, tills han allit omkull på torget, då Jäderin befallt att ban kulle arresteras, blef nu Jäderin härom tillspord; wvarå Jäderin, jemte förkunnande att han icke ens arseblifvit att Redell blifvit slagen, än mindre lertill gifvit anledning, förnekade, att han anbeslit Redells häktande, utan hade, då Jäderin utcommit på Hötorget, der Redell befunnit sig före ionom, denne redan varit af stadspatrullen gripen, f orsak såsom det uppgafs, att han öfverfallit parullen med hugg och slag. Polisuppsyningsmännen Spångberg och Herån betredo att de, mot hvilka det i stämningen anpgifits att hafva följt Redell under sparkningar och jag, då han af stadsmilitären släpades till corps de ardet vid Hötorget, befallt Redells häktande eller ——-LALVL AA OM ÖR ka bes MA JA — RH 6 VI