försvunno vid förordnarens, den aflidne påfvens död; hafva blott 8 fått sina utnämningar förnyade: de öfrige 428 hafva förblifvit i nåder endtledigade. Efter sinekurerna har militärmakten kommit i fråga till indragning, och detta vid det första statsrådssammanträdet; 4000 schweizare lära till en början komma att afskedas. Hons helighet bar vidare funnit, att en minskning kan till det allmännas förmån äga rum i antalet af sjelfva klostren i Rom, och att hvar munkorden och nunneorden kan vara belåten med ett enda sådant; hvarigenom de öfriga, ofta af få munkar eller nunnor bebodda, blifva lediga, och afkastningen af dem kommer statsskuldens afbetalning till gagn. Då en mängd gator i Rom omgifvas nästan helt och hållet af kloster, till en del med ofantliga byggnader och gårdar, så kunna de öfverflödiga begagnas dels åt åtskilliga allmänna inrättningar — t ex. postverket, kommunalmyndigheterna, garnisonen — för hvilka nu betalas dryga hyror, dels verka nedsättning af hyrorna i allmänhet, till de fattigare folkklassernas förmån. — Sedan påfven tagit en nozgrann kännedom om det allmännas tillgångar och skulder, har han nu förklarat att kyrkostaten kan om 6, högst 8 år vara skuidfri. De prelater, som blifvit utnämnda tll ledamöter af den till jernvägsförslags emottagande nedsatta kommilt äro: Il tesoriere, (skattmä. staren) Monsignore Antonelli, guvernörn i Rom Msgr Marini, Uditore generale della cameran Msgr Roberti och chefen för vägoch vattenbyggnaderna Msgr Grasselini. Man sträfvar att till ett enda förena bolagen för jernvägarne mellan Bologsa och Ancona, och mellan Ancona och Rom; ett engelskt bolag har erbjudit sig biträda med 3 millioner Z. Stormästarn för Johannitereller Maltheserorden, prins Heinrich af Preussen, afledi Rom vid 66 års ålder, den 44 Juli. SCH WEIZ. Berns nya liberala grundleg antogs den 153 Juli, med 88 röster emot 9; 3 röstberättigade afgåfvo ingen tröst. I Aargau samlas talrika underskrifter bland katolikerna till en petition om aargauska kiostrens återupprättelse; man spår likväl ej mera framgång vid edsförbundsdagen åt denna petition, än åt de äldre försöken i samma syttning. Hr Ulrich, redaktör af Jesuiternas officiella blad i Schweiz (den så kallade Katholische Staatszeitung, i Luzern) har råkat handtera sina patroners käraste vapen — förtalet — något oförsigtigt, och derigenom ådragit sig ej blott ett tryckfrihetsåtal, utan hvad värre är, -en fällande dom. I katholska statstidningen förekom nämligen för någon tid sedan den uppgiften, att regeringen i kanton A3rgau hade mutat schultheisen Neuhaus med röfvadt klostergods, bestående af silfverkärl, om 2400 -schweizerfrankers värde, och derigenom begått ett dubbelt missdåd. Denna skändande uppgift är befunnen så i allo grundlös, att hr Ulrich, anklagad derför på kanton Aargaus vägner, har i sjelfva Luzern mist fällas till 2090 frankers böter, jemte offentlig afbön. : HOLLAND. Konungen har ännu icke underskrifvit bandeisfördraget med Belgien. Tvärtom säges det, att sedan Belgiska kamrarna afslagit frågan om bandelsförening med Frankrike, Holländska regeringen ämnar att stegra sina anspråk på eftergifter å Belgiska sidan. Allt detta vållar stora svårigheter för handela och industriella spekulationer. TYSKLAND. Konungens af Danmark öppna bref om Successionsförhållanderna har, såsora man väl kunde föreställa sig, gjort stor uppståndelse i hertigdömena. Folkmöten och petitioner höra til ordningen för dagen. I Neumiiaster hafva 7000 personer varit samlade, cch beslutit en petition till de nu församlade Holsteinske provincialständerna i Izehoe. Dasse i sin ordsoing äpmna ingå med en remonsiration till konungen. Herligarne af Augustenburg och Gäcksburg ämns protestera, och taga afsked ur Danska krigs tjensten. Att det öppna brefvet blifvit bränd i Kiel på torget, synes ej bekräfta sig. I Berlin bar nu den kungliga kungörelse ut kommit, som medgilver enskilda personer at inträda i banken såsom delägare. Från alla håll i Tyskland inlöpa de mes gynnande underrättelser om skördens rikliga ut fall. Den nybergade säden är ganska gifvarde och lemnar ett förträffligt mjöl. TURKIET. Bland de här tid efter annan förekommand vesterländska innovationerna kan man äfve räkna den första i Turkiet hållna hofcirke den egde rum omedelbart efter sultans åte;