försvunno vid förordnarens, den aflidne påfvens
död; hafva blott 8 fått sina utnämningar för-
nyade: de öfrige 428 hafva förblifvit i nåder
endtledigade. Efter sinekurerna har militär-
makten kommit i fråga till indragning, och
detta vid det första statsrådssammanträdet; 4000
schweizare lära till en början komma att af-
skedas. Hons helighet bar vidare funnit, att
en minskning kan till det allmännas förmån äga
rum i antalet af sjelfva klostren i Rom, och
att hvar munkorden och nunneorden kan vara
belåten med ett enda sådant; hvarigenom de
öfriga, ofta af få munkar eller nunnor bebod-
da, blifva lediga, och afkastningen af dem kom-
mer statsskuldens afbetalning till gagn. Då en
mängd gator i Rom omgifvas nästan helt och
hållet af kloster, till en del med ofantliga bygg-
nader och gårdar, så kunna de öfverflödiga be-
gagnas dels åt åtskilliga allmänna inrättningar
— t ex. postverket, kommunalmyndigheterna,
garnisonen — för hvilka nu betalas dryga hy-
ror, dels verka nedsättning af hyrorna i all-
mänhet, till de fattigare folkklassernas förmån.
— Sedan påfven tagit en nozgrann kännedom
om det allmännas tillgångar och skulder, har
han nu förklarat att kyrkostaten kan om 6,
högst 8 år vara skuidfri.
De prelater, som blifvit utnämnda tll leda-
möter af den till jernvägsförslags emottagande
nedsatta kommilt äro: Il tesoriere, (skattmä-
. staren) Monsignore Antonelli, guvernörn i Rom
Msgr Marini, Uditore generale della cameran
Msgr Roberti och chefen för väg- och vatten-
byggnaderna Msgr Grasselini. Man sträfvar att
till ett enda förena bolagen för jernvägarne
mellan Bologsa och Ancona, och mellan An-
cona och Rom; ett engelskt bolag har erbjudit
sig biträda med 3 millioner Z.
Stormästarn för Johanniter- eller Maltheser-
orden, prins Heinrich af Preussen, afledi Rom
vid 66 års ålder, den 44 Juli.
SCH WEIZ.
Berns nya liberala grundleg antogs den 153
Juli, med 88 röster emot 9; 3 röstberättigade
afgåfvo ingen tröst.
I Aargau samlas talrika underskrifter bland
katolikerna till en petition om aargauska kio-
strens återupprättelse; man spår likväl ej mera
framgång vid edsförbundsdagen åt denna peti-
tion, än åt de äldre försöken i samma syttning.
Hr Ulrich, redaktör af Jesuiternas officiella
blad i Schweiz (den så kallade Katholische
Staatszeitung, i Luzern) har råkat handtera
sina patroners käraste vapen — förtalet — nå-
got oförsigtigt, och derigenom ådragit sig ej
blott ett tryckfrihetsåtal, utan hvad värre är,
-en fällande dom. I katholska statstidningen
förekom nämligen för någon tid sedan den
uppgiften, att regeringen i kanton A3rgau hade
mutat schultheisen Neuhaus med röfvadt klo-
stergods, bestående af silfverkärl, om 2400
-schweizerfrankers värde, och derigenom begått
ett dubbelt missdåd. Denna skändande upp-
gift är befunnen så i allo grundlös, att hr Ul-
rich, anklagad derför på kanton Aargaus väg-
ner, har i sjelfva Luzern mist fällas till 2090
frankers böter, jemte offentlig afbön.
: HOLLAND.
Konungen har ännu icke underskrifvit ban-
deisfördraget med Belgien. Tvärtom säges det,
att sedan Belgiska kamrarna afslagit frågan om
bandelsförening med Frankrike, Holländska re-
geringen ämnar att stegra sina anspråk på ef-
tergifter å Belgiska sidan. Allt detta vållar
stora svårigheter för handela och industriella
spekulationer.
TYSKLAND.
Konungens af Danmark öppna bref om Suc-
cessionsförhållanderna har, såsora man väl kun-
de föreställa sig, gjort stor uppståndelse i her-
tigdömena. Folkmöten och petitioner höra til
ordningen för dagen. I Neumiiaster hafva 7000
personer varit samlade, cch beslutit en petition
till de nu församlade Holsteinske provincial-
ständerna i Izehoe. Dasse i sin ordsoing äpmna
ingå med en remonsiration till konungen. Her-
ligarne af Augustenburg och Gäcksburg ämns
protestera, och taga afsked ur Danska krigs
tjensten. Att det öppna brefvet blifvit bränd
i Kiel på torget, synes ej bekräfta sig.
I Berlin bar nu den kungliga kungörelse ut
kommit, som medgilver enskilda personer at
inträda i banken såsom delägare.
Från alla håll i Tyskland inlöpa de mes
gynnande underrättelser om skördens rikliga ut
fall. Den nybergade säden är ganska gifvarde
och lemnar ett förträffligt mjöl.
TURKIET.
Bland de här tid efter annan förekommand
vesterländska innovationerna kan man äfve
räkna den första i Turkiet hållna hofcirke
den egde rum omedelbart efter sultans åte;