SKYDDSSYSTEM OCH FRI HANDEL. (Forts. från J4 47414 ) Ifrån de förändringar som blifvit gjorde i hvad som beträffar de arbetande klasserna, öfvergå vi nu till de som röra dem, hvilka använda dessa, ochhvilket utgör dena tredje principen i sir Robert Peeis uppbördsreform. Hans syfte bar synbarligen bärvid varit, en likbet i uppoffringar. Det var ej med jordbruks-interesset, som skyddssystemet ursprungligen började, utan med handelsoch manufaktur-interessena, och dessa klasser voro, såsom vi sett, de som mest vidböllo den merkantila politiken. Af desse var det således, likaväl som af den jordbrukande klassen, som man borde begära eftergifter. Till fördel för manufakturidkande klassen, hade hvarje tull på manufakturernas råämnen blifvit afskaffad, med undantag af talg och timmer, men för hvilka äfven nedsättningar blifvit föreslagna. Detta utgör för dem en ersältning för afskaffandet af skyddstullen på de grofvare manufaktur artiklarne af ull, linne och bomull, och för nedsättningen af tullen på de finare af sådane tillverkningar från 20 till 40 PA Fa IHtplls hade tullen på siden, varit till 435 proc. ad valoren. Slutligen föreslogs äfven lindring i tull på manufakturerade metal!er, beredda hudar, skoarbeten, halmmattor, åkdon och tapeter. Men för hvarje sådan, så kallad förlust för inhemska tillverkaren, hade ministern föreslagit något slags ersättning åt den lidande, avtingen genom att förskaffa honom större skydd .mot en olaglig täflan, eller genom en friare åtkomst af råämnet. . Jordbrukarne äro äfven isnefattade i denna skadestånds-princip. Om de något lida genom den friare införseln af lifsmedel och lefvande boskap, så hafva de stor fördel vid gödningen af kreatur, genom införseln af linoch : oljekakor, och genom mais och bohvetes fria införsel. Äfven nedsättningen i tullen på frö och på utsädeskorn samt hufvudsakligen på klöfver, till blott hälften mot förut, kommer dem till godo. Andra ersättningar blifva äfven dem beredda, genom aflyftandet af vissa speciella bördor, genom en annan reglering af fattigskatten, och senom sammandragning af 46,000 sockenmyndigheter i England till 800 distrikt-myndigheter.