uttryck, att Christina ryckte spiran ur hän
derna på en aristokratisk faktionn.
6:0 Lika litet har han vidrört hr B:s yttrande
(sid. 250—4) om Geijers ord: att Christina:
förmyndare gjorde rikets stadgar helt och hål
let i aristokratiens intresse.
7:0 Älvenså sagt intet om hr B:s (sid. 254—2
ord rörande Goaijers uttryck: patt efter Gusta
Adolfs död blef en aristokrati ånyo grundlagg
i Sverigen.
8:o Också har hr F. intet genmält mot h
B:s (sid. 255—6) förklaring af Geijers ord: at
aristokratien hårdnackadt motsatt sig alla försöl
till bärnmande af kronogodsförsäljningens verk
ningar,.
9:0 Item, intet emot hr B:s (sid. 256—7
ur br F:; egna skiifter hemtade skäl till veder
läggning af hvad hr F. anmärkt mot Geijer
uttryck: att Carl Gustaf utbyite Gustaf Adol?
Europei-ka pobtik för en Skandinavisk.
40:0 Item, intet mot hr B:s (sid. 257—038) för
klaring af Geijers, af br F. klandrade, uttryck
att Carl IX hade kommit upp dermed, att de
allmännas tjenst var ett hufvudbegrepp af adely
44:o Hr F. har väl (i Art. 4) i förbigående
nämnt 1634 års regerinzsform, men ej veder-
lagt något af hvad hr B. (sid. 258—263) bid
faktiskt och i sattsväz emot honom yttrat til
försvar för Geijers påståenden: a) palt Gusta
Adolf ingenting velat uppoffra af kronans rät-
tigheter; b) att 1634 års regeringsform in-
kräktat på konungens makt; c) att 1634 år:
regeringsorm för första gången antog Rådet som
medelpunkt för förvaltningen; d) att ofrälse-
stånden oupphörligt protesterat emot 1634 års
regeringsforrms yrkade giltishet utöfver minder-
årigheter,; e) att samma regeringsform vi
sendtligen mirper i Ständernas rättigheter och
stympar cch åsidosätter deras former,.
I Sv. Minerva för den 23 dennes läser man
något, som kan tages för en vink, att hr F
ämnar meddela flere än de hittills allmängjorda
6 artiklarne mot hr B. Måbända skall hr F
då vidröra de fö bigångna punkter, vi här an-
tydt.