uttryck, att Christina ryckte spiran ur hän derna på en aristokratisk faktionn. 6:0 Lika litet har han vidrört hr B:s yttrande (sid. 250—4) om Geijers ord: att Christina: förmyndare gjorde rikets stadgar helt och hål let i aristokratiens intresse. 7:0 Älvenså sagt intet om hr B:s (sid. 254—2 ord rörande Goaijers uttryck: patt efter Gusta Adolfs död blef en aristokrati ånyo grundlagg i Sverigen. 8:o Också har hr F. intet genmält mot h B:s (sid. 255—6) förklaring af Geijers ord: at aristokratien hårdnackadt motsatt sig alla försöl till bärnmande af kronogodsförsäljningens verk ningar,. 9:0 Item, intet emot hr B:s (sid. 256—7 ur br F:; egna skiifter hemtade skäl till veder läggning af hvad hr F. anmärkt mot Geijer uttryck: att Carl Gustaf utbyite Gustaf Adol? Europei-ka pobtik för en Skandinavisk. 40:0 Item, intet mot hr B:s (sid. 257—038) för klaring af Geijers, af br F. klandrade, uttryck att Carl IX hade kommit upp dermed, att de allmännas tjenst var ett hufvudbegrepp af adely 44:o Hr F. har väl (i Art. 4) i förbigående nämnt 1634 års regerinzsform, men ej vederlagt något af hvad hr B. (sid. 258—263) bid faktiskt och i sattsväz emot honom yttrat til försvar för Geijers påståenden: a) palt Gusta Adolf ingenting velat uppoffra af kronans rättigheter; b) att 1634 års regeringsform inkräktat på konungens makt; c) att 1634 år: regeringsorm för första gången antog Rådet som medelpunkt för förvaltningen; d) att ofrälsestånden oupphörligt protesterat emot 1634 års regeringsforrms yrkade giltishet utöfver minderårigheter,; e) att samma regeringsform vi sendtligen mirper i Ständernas rättigheter och stympar cch åsidosätter deras former,. I Sv. Minerva för den 23 dennes läser man något, som kan tages för en vink, att hr F ämnar meddela flere än de hittills allmängjorda 6 artiklarne mot hr B. Måbända skall hr F då vidröra de fö bigångna punkter, vi här antydt.