Article Image
icke på sätt man i början förmodade, har fått det hierarkiska namnet af kongregation. Samma dag gaf påfven tillstånd att för regeringen framlägsa förslag till jernvägar inom Kyrkostaten. Bologna illuminerades vid underrättelsen om påfvevalet; den antijesuitiska universitetsstaden var ingen enda gång illuminerad under den förre påfvens tid. Sinigaglia, den nuvarande påfvens födelsestad, har ej inskränkt sig blott till illuminvation, utan beslutat att uppställa sin höge stadsbos bild i brons och återställa en antik vattenledning, samt efter Pius IX kalla den Aqua Pia. Redan på första dagen voro 20,000 scudi (200,000 rdr bko) tecknade för detta ändamål. SCH WEITZ. Med betydlig pluralitet har stora ridet i Bern beslutit, i anledning af Förortens meddelande om det af de sju katholska kantonerna ingångna förbundet: 4) att tacka Förorten för dess steg emot ifrågavarande ultramontana förbund; 2) att yrka på samma förbunds oördröjliga upplösning; 53) att för sådant ändamål i nödfall begagna vapenmakt; 4) att göra det ifrågavarande förbundet ansvarigt för alla de följder, som kunna uppkomma genom dess tillvaro; och 3) att icke medgifva landtdageus upplösning innan besagde förbund blifvit föru! upplöst. NEDERLAND. Under den 3 dennes skrifves från Amsterdam, att redaktionen af handelstraktaten med Belgien ännu ej var färdig. Ehuru alla hufvudgrunder äro beramade, hade man svårt att bli enig om ordalazen. Ännu på kanske flera månader lärer förordningen bhbärom ej träda i kraft, hvilket vållar stora svårigheter för handeln. TYSKLAND. Preussiska regeringen har förbjudit debiten af de i Bremen utkommande 2:ne tidningar, inom hela riket. POLEN. Warschautidningar innehålla nu förteckning på dem, hvilkas ezendora blifvit konfiskerad för det de deltagit i de sednaste oroligheterne i Februari. De äro inalies 48; de fleste unga män emellan 20 och 30 år. De som ej biilvit bängda, bafva blifvit skickade dels till Ural, dels till Siberien. Preussarne i Krakau bafva nyligen till Ryssarne utlemnat en godsegare, Wenda, som uader insurrektionen beklädde en löj!nantsbeställning. Han dömdes till schavott och skickades till Siberien. RYSSLAND. Enligt en fransk tidningskorrespondens skola några skott blifvit lossade mot en vagn, hvari en högre officerare, adjutant hos storfursten Michael, färdades förbi Kowno, ej långt ifrån Wilna. Skotten gingo tvärt igenom vagnen, utan att triffa den åkande, som man tycks ha tagit för kejsaren eller storfursten. GREKLAND. Ofver den i lördagspumret omnämnda jordbäfningen ha inlupit ytterligare underrätteser, enligt hvilka den sträckt sig kring hela det forntida Messenien och gjort stora förödelser. I den lilla staden Mikromani samt byarne Baliaga, Gliata och Aslanga står ej ett hus qvar; busen hafva till större delen ramlat i distriktet Thurias samtliga byar. På sjelfva bygden äro flera åkrar och olifskogar uppslukade af jarder, och andra odlingar på annat sätt i grund förstörda. Huru många menniskor, som vid alla dessa härjningar omkommit, kände man ej ännu! den 46 Juni, dit underrättelserna gå. FÖRENTA STATERNA. En dags sednara underrätte!ser härifrån än förra posten medförde, innehålla ej annat än, att traktaten om Oregon ännu ej d. 45 Jun! blifvit senaten förelagd till ratifikation. Glädjen öfver att detta tvistefrö emellan Storbritannien och Förenta Staterna blifvit undanröjdt, hade visat sig ganska liflig i NwYork. Alla fartyg i hamnen flaggade, och man lyckönskade hvarandra på gatorna till den fredliga utgång saken tagit. Alla utsgter till nedsättning i tariffen under denna session syntes vara försvunna. MEXIKO. Ifrån Vera Cruz gå underrättelserna till den 34 Maj. De den 47 i bufvudstaden inträffide berättelserna om fåktoingarne vid Rio Grande den 8 och 9 i samma månad hade förorsakat mycken bitterhet emot Amerikanarne. Desse, med undantag af fabriksarbetare, hade nästan samtligen lemnat landet. Utanför Vera Cruz lågo två och framför Tarapico ett amerikanskt krigsskepp. Det troddes att den i Söderhafvet kommenderande amerikanske kommodoren Slaat. som den 4 Maj låg vid Mazatlan, skulle skyndsamt dels besätta, dels blockera mexika hamnarna vid Söderhafskusten, och man trodde ej att engelske amiralen Seymone hade befa!l

13 juli 1846, sida 2

Thumbnail