SVTE7, SVIN JUSLIVIURUTICKIUH UVIPETV BIT MYSEN
ning och dess assistent, häradshöfdingen Janeke;
till utredningsmannen i boet uppgifvit och af ho-
nom redan i sistl. Februati månad på förhånd jem-
väl uppburit det arfvode, hvartill justitiekollegiuw
ansåg sig för skiftet berättigadt. Justitiekollegium
har imedlertid, oaktadt täta, nästan dagliga påmin-
nelser ifrån vär sida till tit. Jancke, icke på nära
3 månader hunnit verkställa ett göromål, som
tarivat några få timmar, hvstigenom kollegium
ådagalagt en försumlighet, en likgiltighet för egen
pligt och andras rätt, som är i högsta grad klan-
dervärd, äfven om någon annan förlust, än den af
tid, icke skulle hafva derigenom förorsakats.
Men det är icke allenast en tålamodspröfning,
vi genom denna tidsutdrägt varit underkestade:
det är icke allenast ett gäckeri med otaliga gånger
gifna och besvikna löften om arfskiftets expedie-
rande, hvarför vi varit föremål — sednast med
uppgift för några veckor sedan, alt instrumentet
var under renskrifning; och förlusten af påräknad
afkomst utaf arfskapitalet är icke ens att fästa sig
vid såsom någon af de allvarsammaste påflöljderne
utaf justitiekollegii otvannämnda försumlighet, hvars
för oss smärtsamt kännbara följder heta med sina
rätta namn: svält, försakelse och brist af
alla slag — ett förhållande, hvarpå vi icke under-
låtit att flere gånger fästa uppmärksamheten vid
våra : påminnelser om arfskiftets afslutande, och
som väl åtminstone borde hafva hos justitiekolle-
gium kunnat få gälla till bifall å vår framställda
begäran om arfsmedlens utbekommande, sedan skif-
tet sagts vara upprättadt och instrumentet varit
minst 14 dagar, enligt uppgift, under renskrifning
— hvilken begäran imedlertid blifvit afslagen.
Justitiekollegii känslolösbet för sådane vära li-
danden äro vi öfvertygade, att icke herr justitie-
kanslern skall dela, och vi äro fullt förvissade, att;
genom dess ynnestfulla biträde varda skyndsamt
förhulpne till vår rätt. Vår erfarenhet i denna
sak är imedlertid oss en bekräftelse på, hurule4des!
den, som äger allting fullt upp, äfven om han förr
en gång befunnit sig i motsatt belägenhet, sällan;
ihågkommer el!er kan göra sig föreställning om,
dens lidanden, hvilken saknar äfven det för lifvets,
nödtorft oundgängligaste. På justitiekollegii åker
skäres ingen missväxt: dess tegar bära alltjemnt;
rika skördar, och det är icke underligt, om käns-:
lan för sndras brist derigenom döfvas. Men be-!
greppet om rätt borde derföre icke förvillas, och
inkomst icke obehörigen hemtes ifrån andras fält,
eller allmänhetens okunnighet om gällande författ-
ningar begagnpas till grund för dess olagliga be-:
skattande, Dessa reflexioner framkallas af ett se-
dan länge inrotadt missbruk, som justitiekollegium
tillåter sig i fråga om provision vid arfskite.
De författningar, hvilka bestämma justitiekollegii
och förmyndarekammarens rättighet i afseende på
provision af sterbbus för bouppteckning och arf-
skifte, äro Kongl. förordningen den 27 April 1667
om förmyndarekammarens inrättande samt Kongl.
Moj:ts resolution och förklaring angående Stock-
hoöms stads förmyndsrekammare den 20 Januari.
4693. Den förra stadgar för borgerskapets sterb-
hus !,, och den -sednare för andra. under justi-
tiekollegium då lagde och lydande sterbhus ;:dels
procent, hvilken räkpas icke af andra medel, än:
de som redbare och visse äro; med tillägg uti!
förstnämnde författning, att desse penningar uti
förmyndarekammarens kassa samlas, deraf alle he-
tjente först vederbörligen lönas, och sedan, der
något öfverskjöte, till fattigas underhåll och upp-
tuktelse anläggss skall; dock skold deremot sam-
ma beljente intet vara befogade att vid invente-
ringar eller andre deras embetes förrättande vi-
dare och utöfver det ofvantalde något sterbhus
med föräringar. skänker eller annan ulgift att
gravera och belasta, vid förverkande af tredub-
belt så mycket till de fattige, der någon med slikt
pbeträdd blifver. — Huru dessa aldrig upphäfda
eller förändrade stadganden efterlefves, är ingen.
hemlighet. Det är tvärtom allmänt kändt, att
sterbhusdelägarne sjelfve måste besörja upptecknin-
gen och värderingen af egendomen; att i sterbbus
med obetydliga tillgångar de af sterbhusdelägarne, :
eller hviiken må hafva boet om hand, uppgjorda. :
l
s
förteckningar helt enkelt i kollegium: till notarien
upplemnas och uten vidare omständigheter expe-
dieras såsom af justitiekollegium behörigen hållne.
bouppteckningar; och att i sterbhus, som ansess
äga någon förmögenhet, justitieborgmästaren och 4
en rådman med assistent och sterbbusnotsrie per-
sonligen infinna sig, undfägnas på bästa vis, ge- 4
nomgå lösligen de af sterbhusdelägarne upprättade
förteckningarne, ändra för syns skull ett och annat!
af de utförda värdena å lösören, samt erhålla vid;
afskedstagandes en så kallad handtryckning tilli,
större eller mindre belopp i förbå!ande till boets,
ställning och sterbhusdelägarnes frikostighet. Dessa j
föräringar, ehuru i författningsrne förbudne,!y
hafva så vunhit häfd, att exempel icke saknas, det!
någon mindre belåtenhet framskymtat hos veder- I.
börande, der genom sterbhusdelägarnes ckunnighet if
om bruket, eller till följe af dess hetraktande så-:
som ett missbruk, hanåtryckningarne uteblifvit. Il,
rika sterbhus uppgår denva extra provision tilllf
!
I
l
fiera hundra riksdaler, och så af gammalt rotad är
seden, att få hafva mod att bryta den, ehuru de
fleste pestera emellan tänderna öfver en dylik be-
skattning. Men dessa skänker, både gifvas och
emottagss obemärkt, så att ingen biifver med
slikt beträdd, eilor de fattige kunna deraf hafvaj,
någon uppkomst, änskönt en hvar känner, att sålt
tillgår, och sterbhusens räkenskapir vilsorda ut-a
giftens verklighet. Hvad som deremot sker heltl,
öppet, är debitering af serskäld provision för arf-1,
skifte. Och ej nog att, emot uttryckliga förhudet:1.
pvidare och utöfver det ofvantalde något sterbhus
;med — — — annat utgift ett- gravera och be-l
laste, sådan provision för arfssiftet påföres: Denl.
beräknas derjemte icke, såsom naturligt Vore, å (
E
J
t
l
värdet af-den egendom, som finnes att skifta.
utan, så otroligt och vidunderligt det låter, å
summa inventarii uti bouppteckningen, hvarige-
nom arfvingarne i de flesta fall få betala, i stället :
för !, procent, såsom för städerna utom Stockholm
och Götheborg är föreskrifvet, stundom kanske 20
proc. eller deröfver, hvilket tydligen skulle inträffa
uti ett bo med 20,000 r:drs tillgång och 18,000)
r:drs skuld, der !, proc. å summa invenlarii gör
25 proc, å behållna arfvet, som är att skifta. I
enkan Hultströms sterbhus har tit. Jancke upp-