deraf. Härvid tog han sig sjelf en ansenlig
pris och stoppade den — i munnen.
Som Henrik kände öfverjigmästarens passion
för det ödia schackspelet, och han icke ville
försumma något tillfälle att behaga honom, så
bade ban uppmärksarot betraktat schack partiet
i vagnen och yttrat några förbindliga ord der-
om, men nu, vändande sig till Alande, utro-
pade han: Ja, i detta partiet miste du, lila
mästarinna, ändå en gång få förklara dig för
öfvervunpnen.,
Det är blott ett parti för ro skully invände
Alanda. Vi ville försöka ett nytt försvar för
gambit; men jag gaf partiet redan för!oradt ifrån
början; ty på detta sätt är det icke möjligt att
kunna vinpa
Holmborg betraktade imedlertid i stillhet
schackbrädet och sade nu till öfverjägmästaren:
Er fröken dotter har rätt: de svarfa miste
förlor2, om de taga fiendens drottving.,
pDe hvita, ville ni säga, ropade Alanda ha-
stigt.
Nej, jag ber om förlåtelse, min nådigaste;
jag sade de svarta, svarade han, leende öfver
hennes ifver. Alanda kände sig förtretad på
den kalle, ohöflige nordländaren, som vågade
att så bestämdt motsäga henne.
Om icke här vore den mest opassande tid
och ort i verlden för ett schackspel, förklarade
hop, så skulle jag utmana er att här i detta
nu bevisa mig er mening. Men om du, bästa
pappa, tillåter det, så bjuder jag er, herr ba-
rop, att i denna afton sluta partiet med mig i
kamroarherrers salong. Får jag?n