Konungen och drottningen, Jemte prin: Wasa, återkommo till Athen den 42, från resan genm Peloponesen. Alla bref från de besökta orterna skildra färden såsom ett verkligt triumftåg, och vederlägga derigenom på det kraftigaste de många rykten om missnöje med styrelsen, hvilka det ryskt-engelska partiet utspridt. På slätten vid T:ipoliza mottogs konungen af mer än 3500 festligt smyckade invånare till häst, och tusentals menniskor till fots beledsagade de re-. sande öfver provinsgränsorna. I Sparta, som under Ottos styrelse hastigt uppblomstrat till en treflig stad, från en gles hop med ruiner, voro alia gathörn förvandlade till äreportar. — Uader vistandet i Kalamata den 40 och 44 stördes glidjen dock af en häftig jordbäfning, som förvandlade en två timmars väg derifrån belägen by till en grusbög och dödade elier skadade åtskilliga bland invånarne. Konungen lät genast sända de nödställda flera tusen drachmer ur sin reskassa. TURKIET. Den 46 väntade man kejsaren, tillbaka till Konstantinopel; han skulle denna gången försöka fara sjöledes ifrån Varna, om Svarta Hafvet visade sig vänligare än vid den misslyckade sjöresan till Varna. Vicekonungens af Egypten ankomst till Konstantinopel togs pu mera för gifven. Han hade Jåtit konsulerna veta att de officiellt kunde nämna derom för sina hof, och ett nytt ångfartyg lig i beredskap för resan. Mehemed Ali är så förtjust öfver de artigheter, som i Europa ägnats åt Ibrahim Pascha, att han tros sje!f tillämna en liten rundresa genom denna verldsdel, för att röka sin tschibuk i de europeiska salongerna och med egna öron förnimma de åt Ibrahim förkunnade loforden öfver Egyptens civilisation. Från Anatolien, eller egentligen Kurdistan, inlöpa blott oangenäma berättelser. Pascban af Van hålles allt emnt instängd på sitt bergslott, af kurdböfdipgen Matmud-Kan, oaktadt han från Erzerum blifvit försedd med fältkanoner. Matmud-Kan indrifver för egen räkning kela den uppbörd, som annars skulle tillkomma paschan och genom denne Porten. I lika beklaglig ställning är paschan ef Mossul: ban hbålles i scback af den mäktigaste bland kurdhöfdingarne, den gamle Beder-Kan; men det anses för Portens lycka, att Beder-Kan är i lifvet och genom sitt anseende tyglar de öfriga mindre mäktiga stamhöfdingarne. I Erzerum, hvarest man mycket väl känner tillståndet inom Kurdistan, råder bland de europeiska konsuJerna enhälligt den tankan, att Beder-Kans frånfälle blir signalen till ett allmänt sjelfständighetsförsök bland kurderna, jemte derifrån oskil;aktiga röfvaretåg till Mesopotamien. Sultan kom redan d. 43 Juni till Konstantinopel; derna gången till sjös. Med illuminationer och fyrverkerier sökte turkarne betyga sia glädje öfver hans ankomst. — Trapezunts. beryktade tyrann, den afsatte Abdulla Pascha, dog i Konstantinopel den 42 Juni. Medan Österrike befinner sig i underhandliog med Hadschi Kiamil Pascha i Bosnien om medel att förekomma de blodiga tvisterna mellan österrikiska och turkiska gränsboerna, och redan öfverenskommit om upprättandet af vakthus långåt gränsen för detta ändamål, har Kiamil lemnat ett profstycke på turkisk lagskipning, som så uppretat den öfvertaliga kristna befolkningen inom hans paschalikat, att hans egen trygghet anses ganska oviss. Österrike hade uppfordrat bonom att låta straffa ett mord med rån, som på öppen landsväg föröfvats mot 4 med ordentliga pass försedda österrikare, sistlidne vår, och paschan hade äfven lyckats upptäcka och gripa missdådarne. Det var 4 arnauter; men som de roflystna arnauterna alltid varit Turkiets älsklingar, lät paschan skicka de mohammedanska fångarne till deras hembygd i Albanien; hvaremot fyra kristna, som under förevändning af polisförseelser blifvit häktade i Travnik; kläddes i arnaut-uniform och hängdes. Rätta förbållandet blef snart ryktbart, och förbittringen bland bosnierna, som till största delen äro kristna, var gränslös. Paschans skydd består blott i en turkisk tropp af 2000 man, i det eländigaste tillstånd, och dessutom spridd till tjenstgöring kring hela paschalikatet. PLATASTATERNA. Enligt bref af den 8 Maj hade 2 sardinska och 4 engelsk brigg försökt bryta sig igenom blockaden utanför Buenos Ayres; hvilket slagit så ut att de sardinska skeppen jagades på grund och skötos i brand, men det engelska togs och lemnades till engelska amiralens disposition. — Rosas trotsade blockaden lika ihärdigt som förut, och om ej kraftigare bistånd mot horom kommer ifrån Europa, tros han bibehålla sin ställning. En som parlamentir till Buenos Ayres anländ engelsk officer bade blifvit mördad af pöbeln; men om någon åtgärd att straffa detta våld emot folkrätten förspordes ingenting. I Montevideo hade lugnet följt så snart, sedan Rivera återtagit högsta väldet derstädes, att han, efter ordnandet af förvaltningen, icke dragit i betänkande att inskeppa sig med 500 till 600 man — till en tredjedel baskiska frivillige — för att i Colonia biträda den i Corrientes sysselsatta montevideiska, hären. ——— TUNA VTRR SO — Sedan uppgift å statsverkets uti råg och ee Ås AR fe ärm öh KRA TA