Konungen och drottningen, Jemte prin: Wasa,
återkommo till Athen den 42, från resan ge-
nm Peloponesen. Alla bref från de besökta
orterna skildra färden såsom ett verkligt triumf-
tåg, och vederlägga derigenom på det kraftigaste
de många rykten om missnöje med styrelsen,
hvilka det ryskt-engelska partiet utspridt. På
slätten vid T:ipoliza mottogs konungen af mer
än 3500 festligt smyckade invånare till häst, och
tusentals menniskor till fots beledsagade de re-.
sande öfver provinsgränsorna. I Sparta, som
under Ottos styrelse hastigt uppblomstrat till
en treflig stad, från en gles hop med ruiner,
voro alia gathörn förvandlade till äreportar. —
Uader vistandet i Kalamata den 40 och 44 stör-
des glidjen dock af en häftig jordbäfning, som
förvandlade en två timmars väg derifrån belä-
gen by till en grusbög och dödade elier ska-
dade åtskilliga bland invånarne. Konungen lät
genast sända de nödställda flera tusen drachmer
ur sin reskassa.
TURKIET.
Den 46 väntade man kejsaren, tillbaka till
Konstantinopel; han skulle denna gången för-
söka fara sjöledes ifrån Varna, om Svarta Haf-
vet visade sig vänligare än vid den misslyc-
kade sjöresan till Varna. Vicekonungens af
Egypten ankomst till Konstantinopel togs pu
mera för gifven. Han hade Jåtit konsulerna
veta att de officiellt kunde nämna derom för
sina hof, och ett nytt ångfartyg lig i beredskap
för resan. Mehemed Ali är så förtjust öfver
de artigheter, som i Europa ägnats åt Ibrahim
Pascha, att han tros sje!f tillämna en liten rund-
resa genom denna verldsdel, för att röka sin
tschibuk i de europeiska salongerna och med
egna öron förnimma de åt Ibrahim förkunnade
loforden öfver Egyptens civilisation.
Från Anatolien, eller egentligen Kurdistan,
inlöpa blott oangenäma berättelser. Pascban
af Van hålles allt emnt instängd på sitt berg-
slott, af kurdböfdipgen Matmud-Kan, oaktadt
han från Erzerum blifvit försedd med fältkano-
ner. Matmud-Kan indrifver för egen räkning
kela den uppbörd, som annars skulle tillkomma
paschan och genom denne Porten. I lika be-
klaglig ställning är paschan ef Mossul: ban hbål-
les i scback af den mäktigaste bland kurdhöf-
dingarne, den gamle Beder-Kan; men det an-
ses för Portens lycka, att Beder-Kan är i lifvet
och genom sitt anseende tyglar de öfriga min-
dre mäktiga stamhöfdingarne. I Erzerum, hvar-
est man mycket väl känner tillståndet inom
Kurdistan, råder bland de europeiska konsu-
Jerna enhälligt den tankan, att Beder-Kans från-
fälle blir signalen till ett allmänt sjelfständig-
hetsförsök bland kurderna, jemte derifrån oskil;-
aktiga röfvaretåg till Mesopotamien.
Sultan kom redan d. 43 Juni till Konstanti-
nopel; derna gången till sjös. Med illuminatio-
ner och fyrverkerier sökte turkarne betyga sia
glädje öfver hans ankomst. — Trapezunts. be-
ryktade tyrann, den afsatte Abdulla Pascha, dog
i Konstantinopel den 42 Juni.
Medan Österrike befinner sig i underhand-
liog med Hadschi Kiamil Pascha i Bosnien om
medel att förekomma de blodiga tvisterna mel-
lan österrikiska och turkiska gränsboerna, och
redan öfverenskommit om upprättandet af vakt-
hus långåt gränsen för detta ändamål, har Kia-
mil lemnat ett profstycke på turkisk lagskip-
ning, som så uppretat den öfvertaliga kristna
befolkningen inom hans paschalikat, att hans
egen trygghet anses ganska oviss. Österrike
hade uppfordrat bonom att låta straffa ett mord
med rån, som på öppen landsväg föröfvats mot
4 med ordentliga pass försedda österrikare, sist-
lidne vår, och paschan hade äfven lyckats upp-
täcka och gripa missdådarne. Det var 4 ar-
nauter; men som de roflystna arnauterna alltid
varit Turkiets älsklingar, lät paschan skicka de
mohammedanska fångarne till deras hembygd i
Albanien; hvaremot fyra kristna, som under
förevändning af polisförseelser blifvit häktade i
Travnik; kläddes i arnaut-uniform och häng-
des. Rätta förbållandet blef snart ryktbart,
och förbittringen bland bosnierna, som till
största delen äro kristna, var gränslös. Pa-
schans skydd består blott i en turkisk tropp
af 2000 man, i det eländigaste tillstånd, och
dessutom spridd till tjenstgöring kring hela pa-
schalikatet.
PLATASTATERNA.
Enligt bref af den 8 Maj hade 2 sardinska
och 4 engelsk brigg försökt bryta sig igenom
blockaden utanför Buenos Ayres; hvilket slagit
så ut att de sardinska skeppen jagades på grund
och skötos i brand, men det engelska togs och
lemnades till engelska amiralens disposition. —
Rosas trotsade blockaden lika ihärdigt som för-
ut, och om ej kraftigare bistånd mot horom
kommer ifrån Europa, tros han bibehålla sin
ställning. En som parlamentir till Buenos
Ayres anländ engelsk officer bade blifvit mör-
dad af pöbeln; men om någon åtgärd att straffa
detta våld emot folkrätten förspordes ingenting.
I Montevideo hade lugnet följt så snart, sedan
Rivera återtagit högsta väldet derstädes, att han,
efter ordnandet af förvaltningen, icke dragit i
betänkande att inskeppa sig med 500 till 600
man — till en tredjedel baskiska frivillige —
för att i Colonia biträda den i Corrientes sys-
selsatta montevideiska, hären.
——— TUNA VTRR SO
— Sedan uppgift å statsverkets uti råg och
ee Ås AR fe ärm öh KRA TA