Pal vt, va UPrget SUL FELICE ALIGTIER PER Slag SIM
i sitt biskopsstift Imola, hvarifrån han sällan
plägat aflägsna sig; också var han förut föga
känd i Rom. Grefve Mastai Feretti hade i sin
ungdom bestämt sig för krigsståndet, men det
berättas att sorg ö:ver det oförmodade frånfäl-
let af en fistmö, och dermed förenade mnerf-
åkommor, förändrade hans beslut, och föran-
ledde honom att ingå i andliga ståndet. Han
gjorde snart bekantskap med kapusinergenera-
len kardinal Micara, hvilken, likasom han sjelf.
var vän af förbättringar och framskridande, och
deras vänskapsfulla förbållanden hafva allt se-
dan fortfarit (Ryktet om Micwas död söges
nu vara förhastadt). Kardinal Ferretti har för
öfrigt gjort sig känd för ena fast karakter, och
mycken klokhet och sann humanitet. I Neapel
har han efterlemnat ett hedrande minne genom
sin verksamhet under koleratiden, 4836, då ban
der var påflig nuntius. Han sålde sitt ekipage,
sitt rika amöblemang och annat öfverflöd; aa-
slog beloppet till de fattigas och sjukas hjelp,
och vandrade till fots omkrinz i de olyckligas
tillhåll med penningeunderstöd och religionens
tröst.
Öfver konklaven bar man nu mera omständ-
lig kännedom. Den begyntes, som redan är be-
kant, den 414. Den 43 gingo de deri för-
samlade 34 kardinalerna den vanliga eden, och
samma dag kl. 6 e. m. hölls första omröstnin-
gen, hvarrvid Lambruschini fick 46 röster,
Mastai Ferretti 20 och Franzoni 8; det öfriga
var så kallade stänkröster. På morgonen den
46 följde andra omröstningen, med 30 röster!
för Ferretti och 8 för Lambruschini; resten
var åter fördelad mellan 3 eller Z andra kar-
divaler. Franzovi hade redan efter första om-
röstningen anhållit, att man måtte förbigi ho-
nom, och gifva de honom ämnade rösterna åt
Ferretti. Vid tredje omröstningen, samma dag
om aftonen fick Ferretti ändtligen 37, och allt-
så vida mer än de till valet erforderliga två
tredjedelarne af hela omröstningen (d. v. se. 34).
Händelsen fogade så, att Ferretti sjelf var vid
detta tillfälle en ibland de 3 kardinalerna, som
skulle uppräkna och granska valsedlarne. När
han framtog den sedeln, som innehöll den 34
rösten på honom och såg dess lydelse, dignade
han till goilvet afsvimmad. De två bredvid
honom stående kardinalerna vpplyftade honom
och förde honom på sin plats; men han vägrade
länge att mottaga förtroendet. Samtliga kardi-
nalerna förenade sig dock att öfvertala honom,
och slutligen yttrade han med tårfyllda ögon
och skälfvande läppar: Ecce indignus servus
tuus: fiat voluntas tual Man försäkrar att
Pius IX skall fast beslutat företaga de förbätt-
ringar, som Kyrkostaten så länge och så fåfängt
fordrat för sia trefnad. Till kardinal-statssekre-
terare (minister för urikes ärenderna) lärer
kardinal Gizzi vara i fråga. Gizzi, för närva-
rande legat i Forli, är född den 22 September
4787, i Ceccuno, i stiftet Ferentino, alltså inom
Kyrkostaten, likasom påfven Pius IX sjelf.
MOLDAU.
Det omtalades för någon tid sedan att den
franska mnovellförfattarinnan grefvinnan Dash
hade blivit förmäld med sonen till regerande
fursten af Moldau; detta giftermål har verkli-
gen egt rum; men från Galacz berättas nu, att
det nyligen blifvit åter upplöst, derföre, att den
sig så kallande grefvinnan i sjelfva verket ej
varit annat än aktris vid någon af de franska
teatrarna. För sin korta gästroll i Moldau skall
hon imedlertid ha fått en ansenlig summa i
skadeersättning, såsom vilkor för äktenskaps-
skilnaden.
RYSSLAND.
Tid efter annan har i tidningsunderrättelser
från Ryssland nämnts att lifflindska adeln sändt
en deputation till Petersburg i anledning af det
ryska proselytmakeriet hos adelns lutherska bön-
der; men något vidare härom har ej försports
förr än nu, då man i en artikel från Elberfel-
der Zeitung, träffar en omständlig berättelse
om hela företrädet hos kejsaren och hvad der-
vid förekommit. Det ägde rum den 23 sist).
Februari, och jemte kejsar Nikolaus sjelf var
äfven thronföljaren närvarande. Bland deputa-
tionen såg man grefve Pahlen, Meiendorff, Lie-
ven, Parrofski ock Golowin; den sistnämnde
presenterade deputationen. Kejsaren började
med att fråga om deputationen önskade att
samtalet måtte föras på ryska, franska eller ty-
ska; och då de deputerade enhälligt förklarade
sig för tyskan, yttrade sig kejsaren på tyska,
ungefär som följer:
Rörelsen ibiand er allmoge härflyter icke
från någon egentligen religiös syftning; och att
regeringen ej har någon del deri, röjer sig der-
af att den icke en gång vidtagit nödiga ålgär-
der i afseende på kyrkor och prester; hon har
sjelf blifvit öfverraskad af hvad som händt.
Hon ärnar visst icke störa er i den fria utö-
ningen af er religion; men hon kan ej heller
medgifva, att folk som vill öfvergå till greki-
ska kyrkan, afvisas utan alla omständigheter.
Lika litet hyser jag den önskan att någon måtte
förledas till affall ifrån sin tro, och jag skulle
strängt straffa de tillställningar i sådan syftning
som kunde ådagaläggas. Jag har derföre anbe-
fallt sex månaders betänketid för proselyterna;
så att de må hinna allvarligt öfverlägga sit
förehafvande. Hufvudanledningen till den an-
märkta företeelsen ligger å ena sidan i lutber-