I sorterna fartyg förblifvit bestyckade med samma
Islags kanoner, hade man varit nödsakad att be-
stämma sig blott för det ena slaget, med fullkom-
ligt uteslutande af det andra, emedan kanonslu-
parnes större förmåga att berga sig i sjö, erhällne
genom en två gånger dyrare materiel och tre gån-
I ger talrikare hesättning, icke blifvit till gagn vid
I något afgörande tillfälle, då samlad styrka erfor-
I drats — om nemligen en del af skärgärdsflottan
I derjemte bestätt af kanonpjollar. Men bombskjut-
ningen blef uppfunnen, och de uti verkan öfver-
lägsna bombkanonerna kunde användas på kanon-
slupar, ehuru ej å kanonjollar, hvilket förhållande
föranledt sluparnes bibehållande i förening med
jollarne, hvilka sistnämndas egenskaper såsom sjö-
fartyg dock bestämma möjligheten att agera med
en samlad skärgårdsflotta. Utgående från det axiom
att, ju svagare man är, desto mer nödvändigt blif-
ver det att alltid agera med samlad kraft, befin-
nes det vara orimligt att Sverge skulle hafva, ej
allenast en flotta för hafvet och en annan för skär-
gårdarne, utan ock att den sednare flottan skulle
vara delad uti en för den yttre skärgården och
en annan för den inre — kanonslupar och kanon-
jollar mäste derföre vara afsedda att strida i före-
ning med hvarandra, och följer deraf att man, ge-
nom kanopjollarnes antagande och byggandet af
eit stort antal sådane fartyg, uppoffrat kanonslu-
parnes företräde såsom sjöfartyg, och att dessa så-
ledes existera endast för bombkanonernas skull.
Men det torde vara allmänt erkändt, att det är
hufvudsakligen emot större skepp och fartyg, som
bombkanonerna hafva en, framför annat artilleri
öfverlägsen verkan; och större fiendliga skepp kun-
na icke inkomma i andra af vära skärgårds-farle-
der, än der man ock kan gå med vära egna större
krigsfartyg, hvilka äfven äro bestyckade med bomb-
kanoner och ega en långt större stridsförmåga än
kanonsluparne, samt utgöra, då de jemte seglen
hafva ångmachiner till rörelsekraft, en fullkom-
ning af den sort starka fartyg, hvaraf den store
Ehrensvärd, skärgårdsflottans stiftare, ville sam-
mansätta detta vapen. Säledes, och så framt of-
van anförda sanningar -icke kunna jäfvas, följer
deraf att den stund Sverge eger en flotta af större
seglande fartyg med auxiliära ångmachiner, behöf-
vas roddfartygen endast för skärgårdarnes grundare
vatten, att begagnas, dels emot fiendens lika be-
skaffade vapen, hvilka dock endast i ringare antal
torde komma till vår kust, dels och isynnerhet för
att utgöra ett bi-vapen till de större fartygen, då
de ingå i skärgården, sawt att det egentligen är
kanonsiuparne eller de i förhållande till verkanl
mest dyra fartygen, hvilka hädanefter endast till
mindre antal blifva behöfliga.
Dessa åsigter äro mycket olika dem, som af in-
sändaren yttras, nemligen att skärgårdsflottans
styrka och förmånlighet ligga just uti mycket grund-
gående, små och lättrörliga fartyg med grof be-:
styckning, jemte mängden. Han erkänner dock .
nödvändigheten af att på ett och samma fartyg
samla en större artilleristyrka; men dessa fartyg :i
få dock ej vara sådana, som af den större sjökrigs-l.
erfarenheten blifvit godkända, utan så kallade Fly-
tande Batterier, hvilka man väl känner såsom age-
rande emot eller i förening med sjöfästningar; men
såsom fartyg, tillhörande en rörlig flotta, måtte l;
blifva vidunderliga oting. Det stora behofvet af
högst 4 å 5 fot djupgående, skärgårds-ångfartyg är
äfven något svårt att fatta, då smärre privata ång-
fartyg kunna för flottan förhyras i krigstid. Detär
äfven mindre lättfattligt, hvarföre hela Sverges sjö-
försvar skall vara så ytterst grundgående, då detl.
måste vara fråga om att försvara sig mot stora skepp, l.
som fordra djupare vatten. Ägde våra fartyg ej
annat försvarsmedel emot öfversegling, än att lägga)
sig på grundt vatten, så kunde ändamålet ty värrl
icke vinnas vid en mängd brådjupa stränder, men l,
skulle vinnas fulikomligast genom att hafva farty-
gen på torra landet. Man må ej förbise, att om l,
vårt land anfalles, blifver flottans sak, icke att för-,
svara sig sjelf, utan att försvara landet, hvilket ej,
kan ske utan att gå anfallsvis tillväga emot fien-l,
den, mot hvars afsigt det vore fullkomligt stridan-l,
de att uppsöka och anfalla vår flotta, af hvad be-l
skaffenhet denna än må vara. Insändaren föreslår
dessutom ett nytt slag skärgårdsfartyg, nemligenj
större kanopjollar, bestyckade med 6!, tums ellerlå
ä
f
l
I
6
I
60-pundige bombkanoner. Detta förslag antyder, ;
att nu befintliga kanonjollar icke skulle vara än-
damälsenliga, ehuru de, konstruerade af den store
Chepman, blifvit i sednare tid fullkomnade af den,
om skärgårdsfertygees materiel utmärkt förtjenst-
fulle varfschefea vid Stockholms station, eller att
denne man skulle hafva misstagit sig och missledt
öfverstyrelsen att ändamålslöst använda 3 å 400,000
rdr. Förslaget fordrar derföre en fullständigt be-l,
visande utveckling, om man ej skall anse det till-!,
kommit endast i ändamål att, för den nya model-l;
lens skull, få byggda ännu 400 st, eller flera skär-l,
gårdsfartyg. : e
Att med insändaren kunna komma öfverens il;
fråga om sjöförsvarets organisation, vore för Z.!f
visserligen önskligt, men är ej troligt, emedan dens
enes och andres föreställningar om sättet att ut- p
föra kriget tyckes vara ganska skiljaktiga. l
Uti de begge till Aftonbladet insända artiklarnaf
återfinnes omisskänligen samme författare, af hvil-s
ken Z. läst ätskilliga under riksdagarne utgifnale
orochyrer och kanske något mer i samma ämne, d
som ej blifvit lemnadt till publiciteten. Örfverallilf
ramstår den åsigten, att egna försvarskrafter skola!s
sönderdelas till försvar af en mängd inlopp ochjh
arleder, samt flerahanda förslag huru fienden skalllh
kunna af de små skärgårdsfartygen oroas och tiil-le
ogas partiella förluster eller, för att nyttja en lik-h
nelse utur schackspelet, att blott borttaga pjeser,n
utan uppfattad plan huru spelet skall kunna vin-si
18s. Anmärkaren Z. tror deremot att, om Sveri-s
;e utan biträde af någon allierad flotta, en gånglg
kulle behöfva försvara sig emot en starkare fien-fi
le, måste första regeln blifva, att så mycket soma
nöjligt hålla hela styrkan af stora och små fartygg
tädse samlad på en punkt, för att, vid lämpligt b
illfälle och uti passande lokal, gifva fienden eu
fgörande slag och att småstrider, som icke hafvaln
ammanhang med cen sådan plan, företagas utanjfe
ndamål och aflöpa utan egentligt resultat. I öf-Åd
erensstämmels? med insändaren, anser han attlfe
len egna beskaffenheten af vära kuster och skär-n
årdar bärutinnan lemna ett ypperligt biträde förlg:
örsvaret: dock ej på det sätt, att skärgårds-rodd-ä!