I sorterna fartyg förblifvit bestyckade med samma Islags kanoner, hade man varit nödsakad att bestämma sig blott för det ena slaget, med fullkomligt uteslutande af det andra, emedan kanonsluparnes större förmåga att berga sig i sjö, erhällne genom en två gånger dyrare materiel och tre gånI ger talrikare hesättning, icke blifvit till gagn vid I något afgörande tillfälle, då samlad styrka erforI drats — om nemligen en del af skärgärdsflottan I derjemte bestätt af kanonpjollar. Men bombskjutningen blef uppfunnen, och de uti verkan öfverlägsna bombkanonerna kunde användas på kanonslupar, ehuru ej å kanonjollar, hvilket förhållande föranledt sluparnes bibehållande i förening med jollarne, hvilka sistnämndas egenskaper såsom sjöfartyg dock bestämma möjligheten att agera med en samlad skärgårdsflotta. Utgående från det axiom att, ju svagare man är, desto mer nödvändigt blifver det att alltid agera med samlad kraft, befinnes det vara orimligt att Sverge skulle hafva, ej allenast en flotta för hafvet och en annan för skärgårdarne, utan ock att den sednare flottan skulle vara delad uti en för den yttre skärgården och en annan för den inre — kanonslupar och kanonjollar mäste derföre vara afsedda att strida i förening med hvarandra, och följer deraf att man, genom kanopjollarnes antagande och byggandet af eit stort antal sådane fartyg, uppoffrat kanonsluparnes företräde såsom sjöfartyg, och att dessa således existera endast för bombkanonernas skull. Men det torde vara allmänt erkändt, att det är hufvudsakligen emot större skepp och fartyg, som bombkanonerna hafva en, framför annat artilleri öfverlägsen verkan; och större fiendliga skepp kunna icke inkomma i andra af vära skärgårds-farleder, än der man ock kan gå med vära egna större krigsfartyg, hvilka äfven äro bestyckade med bombkanoner och ega en långt större stridsförmåga än kanonsluparne, samt utgöra, då de jemte seglen hafva ångmachiner till rörelsekraft, en fullkomning af den sort starka fartyg, hvaraf den store Ehrensvärd, skärgårdsflottans stiftare, ville sammansätta detta vapen. Säledes, och så framt ofvan anförda sanningar -icke kunna jäfvas, följer deraf att den stund Sverge eger en flotta af större seglande fartyg med auxiliära ångmachiner, behöfvas roddfartygen endast för skärgårdarnes grundare vatten, att begagnas, dels emot fiendens lika beskaffade vapen, hvilka dock endast i ringare antal torde komma till vår kust, dels och isynnerhet för att utgöra ett bi-vapen till de större fartygen, då de ingå i skärgården, sawt att det egentligen är kanonsiuparne eller de i förhållande till verkanl mest dyra fartygen, hvilka hädanefter endast till mindre antal blifva behöfliga. Dessa åsigter äro mycket olika dem, som af insändaren yttras, nemligen att skärgårdsflottans styrka och förmånlighet ligga just uti mycket grundgående, små och lättrörliga fartyg med grof be-: styckning, jemte mängden. Han erkänner dock . nödvändigheten af att på ett och samma fartyg samla en större artilleristyrka; men dessa fartyg :i få dock ej vara sådana, som af den större sjökrigs-l. erfarenheten blifvit godkända, utan så kallade Flytande Batterier, hvilka man väl känner såsom agerande emot eller i förening med sjöfästningar; men såsom fartyg, tillhörande en rörlig flotta, måtte l; blifva vidunderliga oting. Det stora behofvet af högst 4 å 5 fot djupgående, skärgårds-ångfartyg är äfven något svårt att fatta, då smärre privata ångfartyg kunna för flottan förhyras i krigstid. Detär äfven mindre lättfattligt, hvarföre hela Sverges sjöförsvar skall vara så ytterst grundgående, då detl. måste vara fråga om att försvara sig mot stora skepp, l. som fordra djupare vatten. Ägde våra fartyg ej annat försvarsmedel emot öfversegling, än att lägga) sig på grundt vatten, så kunde ändamålet ty värrl icke vinnas vid en mängd brådjupa stränder, men l, skulle vinnas fulikomligast genom att hafva fartygen på torra landet. Man må ej förbise, att om l, vårt land anfalles, blifver flottans sak, icke att för-, svara sig sjelf, utan att försvara landet, hvilket ej, kan ske utan att gå anfallsvis tillväga emot fien-l, den, mot hvars afsigt det vore fullkomligt stridan-l, de att uppsöka och anfalla vår flotta, af hvad be-l skaffenhet denna än må vara. Insändaren föreslår dessutom ett nytt slag skärgårdsfartyg, nemligenj större kanopjollar, bestyckade med 6!, tums ellerlå ä f l I 6 I 60-pundige bombkanoner. Detta förslag antyder, ; att nu befintliga kanonjollar icke skulle vara ändamälsenliga, ehuru de, konstruerade af den store Chepman, blifvit i sednare tid fullkomnade af den, om skärgårdsfertygees materiel utmärkt förtjenstfulle varfschefea vid Stockholms station, eller att denne man skulle hafva misstagit sig och missledt öfverstyrelsen att ändamålslöst använda 3 å 400,000 rdr. Förslaget fordrar derföre en fullständigt be-l, visande utveckling, om man ej skall anse det till-!, kommit endast i ändamål att, för den nya model-l; lens skull, få byggda ännu 400 st, eller flera skär-l, gårdsfartyg. : e Att med insändaren kunna komma öfverens il; fråga om sjöförsvarets organisation, vore för Z.!f visserligen önskligt, men är ej troligt, emedan dens enes och andres föreställningar om sättet att utp föra kriget tyckes vara ganska skiljaktiga. l Uti de begge till Aftonbladet insända artiklarnaf återfinnes omisskänligen samme författare, af hvil-s ken Z. läst ätskilliga under riksdagarne utgifnale orochyrer och kanske något mer i samma ämne, d som ej blifvit lemnadt till publiciteten. Örfverallilf ramstår den åsigten, att egna försvarskrafter skola!s sönderdelas till försvar af en mängd inlopp ochjh arleder, samt flerahanda förslag huru fienden skalllh kunna af de små skärgårdsfartygen oroas och tiil-le ogas partiella förluster eller, för att nyttja en lik-h nelse utur schackspelet, att blott borttaga pjeser,n utan uppfattad plan huru spelet skall kunna vin-si 18s. Anmärkaren Z. tror deremot att, om Sveri-s ;e utan biträde af någon allierad flotta, en gånglg kulle behöfva försvara sig emot en starkare fien-fi le, måste första regeln blifva, att så mycket soma nöjligt hålla hela styrkan af stora och små fartygg tädse samlad på en punkt, för att, vid lämpligt b illfälle och uti passande lokal, gifva fienden eu fgörande slag och att småstrider, som icke hafvaln ammanhang med cen sådan plan, företagas utanjfe ndamål och aflöpa utan egentligt resultat. I öf-Åd erensstämmels? med insändaren, anser han attlfe len egna beskaffenheten af vära kuster och skär-n årdar bärutinnan lemna ett ypperligt biträde förlg: örsvaret: dock ej på det sätt, att skärgårds-rodd-ä!