MO OFOFHFHFFUD On TA (Insändt.) Anmärkningar vid en uti Aftonbladet a 89 för den 20 Apri innevarande år insänd artikel, under titel: Fort sältning af de putriotiska upplysningarna om Sveriges skärgårdsoch sjöförsvar, ifrån Afton bladet Mm 44, jemte några erinringar cgentliger framkallade genom anmärkaren Z:s förvilland fraser, wti Aftonbladet A2 52. (Slut fr. gårdagsbl.) I den mån sjövägen till eller utefter fasta lan det utgöres ar skärgård, måste sjöstrider uti sådar lokal kunna förekomma. En krigsflottas march vägar och stridsplatser uti skärgårdarne vid sven ska äfvensom fioska kusterna äro i allmänhet trång: och krokiga, men blott till någon del grunda nemligen invid stränder och klippor samt uti visst sund. Dessa omständigheter gör det svårt för störrt fartyg att komma fram genom segling och at strida annorlunda än till ankars: en del positio ner, dit endast grunda farvatten leda, kunna e heller af dem intagas. Detta har gifvit anledning till Roddfartyg, hvilka man dock önskade hafva så stora som möjligt: — i äldsta tider, eller för e!d. vapnens bruk på sjön, på det de måtte hafva tal rika besättningar att dermed verkställa äntringar och efter artilleripjesernas införande, på det at: både svårt och talrikt artilleri måtte kunna föras Man fann nemligen, att om stridskrafternas koncentrerande inom ett mindre antal stora fartyg var vigtig på öppna hafvet, der utrymmet icke hindrade utsträckningen af en lång linie eller bred front, så måste detta i än högre grad vara förhållandet i ett trångt farvatten, der den långa linie, som uppkommer genom artiilleristyrkans fördelande på många små fartyg, nästan ingerstädes skulle hafva rum att utbreda sig eller agera med hela sin styrka. De första skärgårdsfartygen voro derföre stora; men då de skulle röras med åror och menniskokraft, befunnos de i samma mån orörliga och ohandterliga. För att erhålla jemnvigt mellan de motsatta fordringarne af stridskraft och rörlighet, nödgades man derföre minska fartygen till den