MO OFOFHFHFFUD On TA
(Insändt.)
Anmärkningar
vid en uti Aftonbladet a 89 för den 20 Apri
innevarande år insänd artikel, under titel: Fort
sältning af de putriotiska upplysningarna om
Sveriges skärgårds- och sjöförsvar, ifrån Afton
bladet Mm 44, jemte några erinringar cgentliger
framkallade genom anmärkaren Z:s förvilland
fraser, wti Aftonbladet A2 52.
(Slut fr. gårdagsbl.)
I den mån sjövägen till eller utefter fasta lan
det utgöres ar skärgård, måste sjöstrider uti sådar
lokal kunna förekomma. En krigsflottas march
vägar och stridsplatser uti skärgårdarne vid sven
ska äfvensom fioska kusterna äro i allmänhet trång:
och krokiga, men blott till någon del grunda
nemligen invid stränder och klippor samt uti visst
sund. Dessa omständigheter gör det svårt för störrt
fartyg att komma fram genom segling och at
strida annorlunda än till ankars: en del positio
ner, dit endast grunda farvatten leda, kunna e
heller af dem intagas. Detta har gifvit anledning
till Roddfartyg, hvilka man dock önskade hafva så
stora som möjligt: — i äldsta tider, eller för e!d.
vapnens bruk på sjön, på det de måtte hafva tal
rika besättningar att dermed verkställa äntringar
och efter artilleripjesernas införande, på det at:
både svårt och talrikt artilleri måtte kunna föras
Man fann nemligen, att om stridskrafternas kon-
centrerande inom ett mindre antal stora fartyg
var vigtig på öppna hafvet, der utrymmet icke
hindrade utsträckningen af en lång linie eller bred
front, så måste detta i än högre grad vara förhål-
landet i ett trångt farvatten, der den långa linie,
som uppkommer genom artiilleristyrkans fördelan-
de på många små fartyg, nästan ingerstädes skulle
hafva rum att utbreda sig eller agera med hela sin
styrka. De första skärgårdsfartygen voro derföre
stora; men då de skulle röras med åror och men-
niskokraft, befunnos de i samma mån orörliga och
ohandterliga. För att erhålla jemnvigt mellan de
motsatta fordringarne af stridskraft och rörlighet,
nödgades man derföre minska fartygen till den