grund är för omdömet säkrast i alla sådana frå
gor; men härtill fordras en riktig tillämpning a
hvad erfarenhet lärt; ty icke bevisas ett vapen:
umböärlighet deraf, att man kan anföra en mängd
Imotgångar det haft, enligt hvilken grund t. ex
Frankrike icke borde hafva någon flotta, utan blott
Ilandtarme. Man måste äfven göra sig reda för om
icke beskaffenheten så väl af de krig hvilka kunna
komma att utföras, som ock af dertill användbara
vapen äro helt olika nu emot fordom. I detta af-
seende förete sig tvenne: märkliga skiljaktigheter
mellan förr och nu, den ena: förlusten af Fin-
land och föreningen med Norge, hvarigenom fien-
dens sätt att anfalla riket, med dess nuvarande
gränsor, blifvit af helt annan beskaffenhet än an-
fallen mot Finland; den andra: att ångkraftens an-
vändande å fartyg och -sednast erhållna använd-
barhet å stridsfartyg, föranleder en revolution uti
sjökrigsväsendet, nära lika stor med den som kru-
tets uppfinning för 500 år sedan åstadkom uti den
allmänna krigskonsten.
Anmärkaren Z har bestridt insändarens påstå-
ende, att skärgårdsroddfartyg borde nu och fram-
gent vara Sveriges hufvudsakliga sjövapen, förme-
nande att detta hädanefter måste blifva stora och
starka fartyg, rörliga både med segling och ång-
kraft, och derigenom lika användbara uti öppna
sjön och i skärgården — derstädes likväl i före-
ning -med en del roddfartyg. För att motsäga detta
och bevisa fördelen af en roddaflotta i stor skala,
uteslutande nästan allt annat, drager insändaren i
härnad emot linieskepp. Det är svårt att förstå
med hvilken motståndare insändaren strider om
dessa förhatliga linieskepp, åtminstone kan det ej
vara med Z, som öppet förklarat och förklarar sin
öfvertygelse vara awt linieskepp, eller sådana far-
tyg man hittills kallat vid detta namn, hädanefter
icke äro lämpliga för Sverges försvar.
Till undvikande af vidare missförstånd, vill Z i
korthet anföra följande åsigter om Sveriges sjöför-
svar, dem han tror vara delade af många upplysta
män inom vapnet. 3
En myckenhet ångfartyg bilda nu, med sina
spridda kursar, ett nät öfver alla haf på jorden,
hvars särskilda länder de förbinda genom en for-
dom icke anad lätthet och skyndsamhet att färdas
på vattnet. Med en rörelseförmåga, i synnerhet
öfverlägsen uti trängre farvatten, hafva de dock
redan mänga år befarit verldshafven. Stort och
genomgripande måste deras ipflytande blifva på
framtida sjökrig och, i sammanhang dermed, äfven
på landtkrigen i grannskapet af haf och sjöar.
Under det man tvekar i sitt omdöme angående
jernvägarnes inverkan på krigsrörelser å fasta lan-
det, kan blott en tanke ega rum om ångfartygens
verksamhet under krig uti kustländer och vid se-
gelbara floder; ty för dessa lokometiver och trans-
portmedel kunna vägarna sicke förstöras.
Ehuru ängfartygen redan länge haft en hög grad
af fullkomlighet till flera deras ändamål och syn-
nerligast till paketfart, och de, af sådan anledning,
äfven blifvit en vigtig beständsdel af krigsflottorna;
vågade man dock ingenstädes påräkna dem till e-
gentliga stridsfartyg, eller försöka att förse sådana
med ångmachiner; hvarföre ock den bestyckning
som krigsångfartygen erhållit, endast kunnat be-
traktas såsom ett nödvärn för dem sjelfva. Denna
ångfartygens nästan fullkomliga oanvändbarhet till
stridsfartyg bärledde sig hufvudsakligen ifrån tvenne
omständigheter, nemligen först: att vattenhjulen
och de, för dem konstruerade, höga ångmachiner-
na äro blottställda för skott, så att fartyget, af
en enda fiendtlig kula, kan beröfvas hela sin rö-
relseförmåga; och dernäst: att bjulhusbyggnaderna
och fartygens öfriga beskaffenhet gjort dem föga
lämpliga för segling, hvadan ångmachinerna måste
vara starka nog att utgöra enda framdrifnings-
medlet, hvaraf åter måste blifva en följd att far-
tygen, af sina machiner och kolförråd, blifva lastade
till hög grad och på ett sätt att bärighet och styf-
het endast i ringa mån kan återstå för bestyck-
nings förande.
Genom vattenbjulens utbytande emot så kallad
skrufpropeller bafva dessa förhållanden blifvit för-
ändrade, och då denna nya machin redan erhållit
en hög grad af användbarhet samt hvad som vi-
dare kan återstå deruti och uti fartygens, af ång-
machin och propeller beroende, mängahanda in-
rättningar, otvifvelaktigt inom få år blifver fullän-
dadt — är numera intet hinder att med ångma-
chiner förse alla större krigsfartyg. Hittills bruk-
liga krigsångfartyg hafva utgjort mäktiga och så-
ledes, efter deras allmännare tillkomst, oumbär-
liga hjelpmedel för de öfriga krigs- eller egentliga
stridsfartygen, så väl i egenskap af fregatter samt
rekognosseriogs- och avisfartyg; som ock genom
deras förmåga att med bogsering röra dem i mot-
vind och stiltje. Huru de stora seglande fartygen
härigenom erhållit en förut saknad användbarhet
i trånga farvatten och skärgårdar, samt de smi
roddfartygen, genom samma bjelpmedel, fått en ö-
kad rörlighet, torde. vara lika tydligt som länge-
sedan erkändt. Hvad de stora krigsfartygen be-
träffar, är dock bogsering blott ett nödfallsmedel,
som vid en del, men ej vid alla, tilifällen kan be-
gagnas, och hvaraf behofvet helt och hållet försvin-
ner om hvart och ett af dem är försedt med egen
ångmachin, i styrka minst motsvarande den, hvar-
med ett bogserande ängfartyg kan, jemte sig själf,
framdraga det andra. Sådana, så kallade auxiliära,
ångmachiner å större seglande fartyg tillhöra det
nya sjökrigssystem som redan, i icke obetydlig
skala, finnes under införande i engelska flottan,
och hvilket de mest utmärkte män inom franska
marinen framställt såsom oundvikligen härflytande
ifrån ångmachinernas närvarande fullkomning. De
stora, med talrikt artilleri försedda, krigsfartygen
vinna härigenom en mångdubblad verkningsför-
måga. Med bibehållen större segelarea, bihehålla
de äfven, åtminstone i det närmaste, sådana far-
tygs fordna välsegling, men kunna derjemte, obe-
roende af vinden; in- och utgå i hamnar och skär-
gårdar.
England, Frankrike och Förenta Staterna måste
bafva sina linieskepps flottor användbara vid verlds-
hafvens aflägsnaste kuster: lika väl som vid hem-
landens egna, och härtill fordras att kunna med-
föra de största möjliga förråd af alla slags förnö-
denheter. I anledning deraf är det helt naturligt
att dessa makter. i det längsta skola tveka att med