. Re ae RR LL ningarna föranleda till rättelse. kanse —— cxz(Insändt.) Anmärkningar vid en uti Afionbledet a 89 för den 20 April innevarande är insänd artikel, under titel: Fortsättning af de patriotiska upplysningarna om Sveriges skärgårdsoch sjöförsvar, ifrån Aftonbladet 2 44, jemte några erinringar egentligen framkallade genom anmärkaren Z:s förvillande fraser, uti Aftombladet m 52. Ännu en gång nödgas den så kallade anmärkearen Z. taga allmänhetens uppmärksamhet i anspråk uti fortsatt tvist med de patriotiska upplysningarnes insändare, ehuru denne troligen aldrig upphörer att såsom förvillande fraser,, vkitsliga auxiliär-frasers o. s. Vv. benämna allt hvad som möjligen kan yttras i strid med hans åsigter. Hvar och en som med någon uppmärksamhet genomläser de trenne tidsingsartiklarna, jemte denna fjerde, må bedöma hvilkendera af de tvistande det är, hvars anföranden bör benämnas fraser. att ibland dessa finna orden Rätt och Sanning begagnade, endast till effektens förökande, måste kännas harmligt för den som med tillbörlig vördnad anser dessa ords så väl allmänna som enskilda betydelse. Patriotiskå ord, fosterlandsvän och andra dylika välljudande uttryck, torde icke heller: vara på sin plats uti en diskussion om sak, hvaruti anmärkaren Z., för sin del, aldrig skulle inlåta sig med en motståndare, hvars fosterländsk redliga motiver behöfde af honom sjelf intygas. För att icke göra dessa i någon mån misstänkta, är det dock klokast att icke begagna uppenbara osanningar och ensidigheter såsom medel för sina ändamäl Insändarens plan för Sveriges sjöförsvar, är att dess materiei bör bestå af skärgårds-roddfartyg jemte rekognoscerbogsertransportoch konvojångfartyg samt några fregatter, och personalen utflottas, icke en Kongl. Maj:ts och ag stat. För att bevisa rigtigheten häraf. användes i främsta rummet såsom skäl, att svenska linieskeppsflotten under 200 års tid, oftast varit i sina strider olycklig, och insändaren tyckes med särdeles fägnad framleta de historiska fakta som kunna bestyrka detta påstående: I sådant afseende utsträckes citatioperna jemt 200 år tillbaka, för alt ej beböfva omnämna den lysande och afgörande seger, som svenska flotten, för 202 år sedan eller år 1644, vann öfvtr danska flottan vid Femern, der fienden förlorade 42 krigsskepp, och hvilken utgör en af d2 fullkomligaste segrar, som någonsin på sjön biifvit vunne; ej heller synes han vilja ihågkomma de segrar, som i Erik XIV:s tid vunnos af svenska flottan under Jacob Bagge och Claes Cristersson Horn. Insändaren anförer såsom faktum, och sannt uldrag ur til. Gyllengranats svenska sjökrigs historia, att under sednaste 200 åren Sverige förlorat icke mindre än 40 linieskepp. På 4600-talet benämndes såsom skepp ätskilliga mindre stora och starka fartyg, hvilka ingalunda kunna få namn af livieskepp; men oaktadt detta förhållande, och om man uli antalet inberäknar alla fartyg som uti nämnda sjökrigshistoria kallas skepp, i öfverensstämmelse med bruket under den tid hvars bändelser afhandlas, torde icke kunna sammanräknas flera än 38 svenska skepp, som blifvit af fienden dels förstörda, dels tagna. Insändaren säger: Dereraot bar vår örlogsflotta icke kunnat eröfra mer än ett enda linieskepp. Denna framställning kan icke benämnas annorlunda än såsom bestämd osanning; ty om ock ryska skeppet Vladislaf vore det enda, som blifvit taget i så oska-; dadt skick, att det kunnat ingå och begagnas il svenska flottan, hvarom vi, för tillfället icke vilja! yttra oss; så finnas dock uti sjökrigshistorien omtalade 49 fiendtliga skepp, som, under ifrågavaTande, tid, besegrade och förstörda af svenska flottan, för dersamma strukit sina flaggor, nemligen: År 4658: Holländska skepp i sundet . . . . . 5. 4659: Danska och Holländska skepp vid Ebeltoft se vo co sr steirn v vln Ds — F. d. svenska, af danskarne tagna, skeppet Svanen. .... Hermes rese 1. 4676: Danska skeppet Köpenhamn vid Elfsborg . ss cs. tt 1. 47140: Danska skeppet Dannebrog . .... 1. 4788: Ryska skeppet Vladislaf : . . .. . . 1. 4790: Ryska linieskepp, som blefvo förstörda och ströko flagg vid svenska flottans utsegling från Viborgska viken vv er Kr rt oss B. Summa 19. Om räkningen begynnes längre tillbaka eller ifrån och med Gustaf I:s tid, befinnes sammanlagda antalet af de fiendtliga skepp som af svenska flottan blifvit tagna eller förstörda vsra 64, då deremot de svenska, som under strid förlorats, endast utgöra 514. Enahanda beräkningssätt måste väl brukas både för vinster och förluster, om de skola kunna jemföras? Insändarens sätt att referera historiska fakta kunde på ett eget sätt karakterisera hars begrepp om sanning), rätt och patriotism,; men vi vilja endast anföra det såsom bevis på den höga grad, hvartill partisinnet kan förvirra. en oväldig rättskänsla. Att med fröjd och stolthet kunna tillegna sig allt hvad svenska kraften, snillet och bjeltemodet uträttat i hvilken väg som hälst, är en vjutning den insändaren icke tyckes kunna uppfatta, hvarföre vi ock mäste uppriktigt beklaga bonom, för hviiken intet annat än f. d. armåns flotta synes ega något värde. Dessa skrååsigter igenkännas lätt såsom uppenbarelser af den olycksdemon, hvilken förorsakat nästan alla Sveriges motgångar och förluster, och hvars motarbetande åsyftades af den store Gustaf II Adolfs och Axel Oxenstjernas, af insändaren anförda ord, att svenskarne skulle plefva i landet sing emellan enige. Insändaren framställer en mängd citationer om hvad svenska linieflottan tcke förmått uträtta, hvilket föres densamma till last, äfven vid de tillfällen, då landet saknat medel att utrusta och bemanna flottan, såsom händelsen var de första åren efter Carl XII:s död. Men hvad bevisar väl detta i fråga om flottans behöflighet för landets försvar? Med samma skäl skulle man kunna säga: svenska skärgårdsflottan bildades hufvudsakligen för Finlands försvar; men den: har ej kunnat försvara