. Re ae RR LL
ningarna föranleda till rättelse.
- kanse —— cxz-
(Insändt.)
Anmärkningar
vid en uti Afionbledet a 89 för den 20 April
innevarande är insänd artikel, under titel: Fort-
sättning af de patriotiska upplysningarna om
Sveriges skärgårds- och sjöförsvar, ifrån Afton-
bladet 2 44, jemte några erinringar egentligen
framkallade genom anmärkaren Z:s förvillande
fraser, uti Aftombladet m 52.
Ännu en gång nödgas den så kallade anmärkea-
ren Z. taga allmänhetens uppmärksamhet i anspråk
uti fortsatt tvist med de patriotiska upplysningar-
nes insändare, ehuru denne troligen aldrig upphö-
rer att såsom förvillande fraser,, vkitsliga auxi-
liär-frasers o. s. Vv. benämna allt hvad som möjli-
gen kan yttras i strid med hans åsigter. Hvar och
en som med någon uppmärksamhet genomläser de
trenne tidsingsartiklarna, jemte denna fjerde, må
bedöma hvilkendera af de tvistande det är, hvars
anföranden bör benämnas fraser. att ibland dessa
finna orden Rätt och Sanning begagnade, endast
till effektens förökande, måste kännas harmligt för
den som med tillbörlig vördnad anser dessa ords
så väl allmänna som enskilda betydelse. Patrioti-
skå ord, fosterlandsvän och andra dylika väl-
ljudande uttryck, torde icke heller: vara på sin
plats uti en diskussion om sak, hvaruti anmärka-
ren Z., för sin del, aldrig skulle inlåta sig med
en motståndare, hvars fosterländsk redliga motiver
behöfde af honom sjelf intygas. För att icke göra
dessa i någon mån misstänkta, är det dock klo-
kast att icke begagna uppenbara osanningar och
ensidigheter såsom medel för sina ändamäl
Insändarens plan för Sveriges sjöförsvar, är att
dess materiei bör bestå af skärgårds-roddfartyg
jemte rekognoscer- bogser- transport- och konvoj-
ångfartyg samt några fregatter, och personalen ut-
flottas, icke en Kongl. Maj:ts och
ag stat. För att bevisa rigtigheten häraf.
användes i främsta rummet såsom skäl, att svenska
linieskeppsflotten under 200 års tid, oftast varit i
sina strider olycklig, och insändaren tyckes med
särdeles fägnad framleta de historiska fakta som
kunna bestyrka detta påstående: I sådant afseende
utsträckes citatioperna jemt 200 år tillbaka, för
alt ej beböfva omnämna den lysande och afgörande
seger, som svenska flotten, för 202 år sedan eller
år 1644, vann öfvtr danska flottan vid Femern,
der fienden förlorade 42 krigsskepp, och hvilken
utgör en af d2 fullkomligaste segrar, som någonsin
på sjön biifvit vunne; ej heller synes han vilja
ihågkomma de segrar, som i Erik XIV:s tid vun-
nos af svenska flottan under Jacob Bagge och Claes
Cristersson Horn. Insändaren anförer såsom fak-
tum, och sannt uldrag ur til. Gyllengranats sven-
ska sjökrigs historia, att under sednaste 200 åren
Sverige förlorat icke mindre än 40 linieskepp. På
4600-talet benämndes såsom skepp ätskilliga min-
dre stora och starka fartyg, hvilka ingalunda kunna
få namn af livieskepp; men oaktadt detta förhål-
lande, och om man uli antalet inberäknar alla far-
tyg som uti nämnda sjökrigshistoria kallas skepp,
i öfverensstämmelse med bruket under den tid
hvars bändelser afhandlas, torde icke kunna sam-
manräknas flera än 38 svenska skepp, som blifvit
af fienden dels förstörda, dels tagna. Insändaren
säger: Dereraot bar vår örlogsflotta icke kunnat
eröfra mer än ett enda linieskepp. Denna fram-
ställning kan icke benämnas annorlunda än såsom
bestämd osanning; ty om ock ryska skeppet Vla-
dislaf vore det enda, som blifvit taget i så oska-;
dadt skick, att det kunnat ingå och begagnas il
svenska flottan, hvarom vi, för tillfället icke vilja!
yttra oss; så finnas dock uti sjökrigshistorien om-
talade 49 fiendtliga skepp, som, under ifrågava-
Tande, tid, besegrade och förstörda af svenska flot-
tan, för dersamma strukit sina flaggor, nemligen:
År 4658: Holländska skepp i sundet . . . . . 5.
4659: Danska och Holländska skepp vid
Ebeltoft se vo co sr steirn v vln Ds
— F. d. svenska, af danskarne tagna,
skeppet Svanen. .... Hermes rese 1.
4676: Danska skeppet Köpenhamn vid Elfs-
borg . ss cs. tt 1.
47140: Danska skeppet Dannebrog . .... 1.
4788: Ryska skeppet Vladislaf : . . .. . . 1.
4790: Ryska linieskepp, som blefvo för-
störda och ströko flagg vid svenska
flottans utsegling från Viborgska vi-
ken vv er Kr rt oss B.
Summa 19.
Om räkningen begynnes längre tillbaka eller
ifrån och med Gustaf I:s tid, befinnes sammanlagda
antalet af de fiendtliga skepp som af svenska flot-
tan blifvit tagna eller förstörda vsra 64, då der-
emot de svenska, som under strid förlorats, en-
dast utgöra 514. Enahanda beräkningssätt måste
väl brukas både för vinster och förluster, om de
skola kunna jemföras? Insändarens sätt att refe-
rera historiska fakta kunde på ett eget sätt ka-
rakterisera hars begrepp om sanning), rätt och
patriotism,; men vi vilja endast anföra det såsom
bevis på den höga grad, hvartill partisinnet kan
förvirra. en oväldig rättskänsla. Att med fröjd
och stolthet kunna tillegna sig allt hvad svenska
kraften, snillet och bjeltemodet uträttat i hvilken
väg som hälst, är en vjutning den insändaren icke
tyckes kunna uppfatta, hvarföre vi ock mäste upp-
riktigt beklaga bonom, för hviiken intet annat än
f. d. armåns flotta synes ega något värde. Dessa
skrååsigter igenkännas lätt såsom uppenbarelser af
den olycksdemon, hvilken förorsakat nästan alla
Sveriges motgångar och förluster, och hvars mot-
arbetande åsyftades af den store Gustaf II Adolfs
och Axel Oxenstjernas, af insändaren anförda ord,
att svenskarne skulle plefva i landet sing emellan
enige.
Insändaren framställer en mängd citationer om
hvad svenska linieflottan tcke förmått uträtta, hvil-
ket föres densamma till last, äfven vid de tillfäl-
len, då landet saknat medel att utrusta och be-
manna flottan, såsom händelsen var de första åren
efter Carl XII:s död. Men hvad bevisar väl detta
i fråga om flottans behöflighet för landets försvar?
Med samma skäl skulle man kunna säga: svenska
skärgårdsflottan bildades hufvudsakligen för Fin-
lands försvar; men den: har ej kunnat försvara