het uteslutande; och derpa är ej alt undra, då tillgången är sådan, att den innan kort synes komma att inverka på kopparpriset i verldshandeln. Öfver den första upptäckten af detta mineral har nyligen i London utkommit en skrift af Francis Dulton, en af upptäckarne), recenserad i The Athengzum för den 43 dennes; vi anföra här några utdrag derur. En tillfällighet föranledde upptäckten. Med undantag af en tysk geolög, Menge, misstänkte ingen tillvaron af malmer i denna verldstrakt, och hans förklaring att höjderna kring Adelaide voro metallhaltiga, möttes med tvifvel och åtlöje. En lycklig händelse vitsordade efteråt hans skarpsinnighet. Kapunda koppargrufvar — berättar författaren — upptäcktes aldraförst, af kapten Bagots yngste son, när han roade sig med att plåcka blomster i trakten, och kort derefter af mig, ej långtifrån samma ställe, men på en sluttning, till hvars topp jag ridit upp för att kunna se mig omkring på slätten nedanföre, och upptäcka en af våra fårbjordar, som blifvit skingrad af ett åskväder. Jag hade ridit omkring hela dagen, under ett oupphörligt hällregn, var halfstelnad af köld och ärnade vända om hem, då jag beslöt att ännu taga en öfverblick af hela ; nejden. I den brink,; uppför hvilken jag drefi min häst, låg en stor grön lerskifferhäll i dagen. Jag trodde först att klippan var öfver-; vuxen med en vacker grön laf, och steg af bästen; men sedan jag afslagit ett stycke skiffer,! fann jag det lika bjertgrönt inuti, som på ytan. ! Min mineralogiska kunskap var otillräcklig för att tillåta mig genast bedöma steneas: beskaffenhet; men färgens stora likhet med spansk-, grönt ledde mig genast på tankan att den härrörde från koppar. At kapten Bagot, med hviljag länge stått i nära vänskapsförhållanded, ÖÖM anförtrodde jag min gissning, och nu visade han mig ett alldeles dylikt stenstycke, som hans son hade bemfört. Vid ett gemensamt besök af våra fyndorter, funno vi att de lågo tätt bredvid hvarandra, fastän min låg vid berget och hans på öppna fältet nedanföre. Vi öfvertygade oss snart att vi funnit kopparmalm; men höllo vår upptäckt tills vidare hemlig, och anmälde oss blott hos styrelsen om inköp af. 80 acre land på denna trakt, dem vi också genast fingo åt oss utstakade i vanlig ordning. Till formaliteterna härvid hörde, att köpet kun-, gjordes i koloniens tidning, med öppen rätt för invändningar emot jordfångsten, under en måinads tid, hvarefter vi till styrelsen erlade det: vanliga priset för oupptagen jord, 4 pr acre.. På samma tid funnos 80 acres utsynade till salu i samma trakt, och köparen till hvilken som helst af dessa hade kunnat fordra äfven vår ännu outsynade afdelning; men utan att; väcka uppseende kunde vi ej köpa några bland de förra. Vi väntade alltså med tystnad den vanliga tiden för invändningars giltighet; också ; rådde penningbrist, och vi fingo ostördt fasta på vår nya besittning. Lyckligtvis för upptäckarne funnos bland nybyggarne några bergsmän från Cornwallis; dessa saltes genast i reqvisition. Malmen i Kapundagrufvorna består bufvudi sakligen af kolsyrad kopparoxid och svafvel-!1 bunden koppar. En ansenlig mängd prof afl!l olika, slag öfversändes omedelbart till England, !! för att undersökas; vi behöllo ena hälften af !! hvartdera, för att kunna återfinna de för dem; antecknade fyndorterna. Medelbalten af 359 slag var 29 74 procent koppar; de särskilda slagen voro följande: Grå svafvelbunden koppar, : blandad med grön kolsyrad, innehöll 53 1,1 proc.; Svart svafvelbunden, höll 23 V,, 24,1 3314, 441, 501, och 59!, proc.; Blekgrön ! kolsyrad: 267(,, 33, 34, 40V,, 48; Blå! vattenbaltig kolsyrad: 24 1,; Grå kolsyrad,l, jemte röd oxidul: 281,; Mörkgrön kolsyrad:!; 283,. Analyserna förrättades af engelska sty-lc relsens malmprofvare, m:r Penrose, i Svansea,s och deras rigtighet bekräftades sedan i stort vid vår första brytning 1844. Vi sålde deraf 4845 : följande partier, först i Liverpool och sedan il Svansea: . ; I Liverpool 40 tons, för tillsammans 240. E Å I Svansea, från Juli till Oktober: i 931, tons å 24: 9. G. 2 n 505. 59 23: Bö . 37411 341, p 30: 7.6. . . 964. A0VA n o 25:43. 6. . . . 2050. AT 23: MM. . . . . 1116. 41 24: 41. 6. . , . . 4006. b 2521, a 24: 8. 6. 6225, I (Räkningen går vål ej precist ihop, men differensen härrör möjligen från tryckfel i origi-;j nalet.) Innan ännu utslaget på detta första afsättlä ningsförsök kunde blifva kändt, inträffade en förvånande prisstegring på jord i trakten; att få någon för ett pund sterling pr acre kom ej mera i fråga. 9 Vi trodde att vi bade inom våra 80 acres all den koppargrund, som ytan antydde. Men detta p var ett misstag. Söder om våra råmärken och tätt derintill upptäcktes snart mera, så väl af våra o arbetare, som af främmande personer; följden var att andra köpare anmälde sig och att styrelsen! lät uppmäta till salu ej mindre än 400 acres och utlyste: auktion derpå, i sistl. April; men dessa inropades, efter en liflig täflan, af kaptenl, Bagot, för hans och min gemensamma räkning, — d vv aanth: Australia and its Mines. With an Hi-lh i