Konungen och drottningen, åtföljda af prins Wasa, hade i slutet af Maj företagit en resa på 42 dagar genom Peloponne:en. Före dess anträdande hade kungjorts åtskilliga vigtiga regeringsbeslut, hvaribland ett var upphäfvandet af Militärskolan i Pireos, sedan det visat sig att det bekanta myteriet af dervarande e!ever härrört lika mycket från en alldeles förfelad styrelse, som af en derigenom fostrad objelplig indisciplin bos eleverna. TURKIET. Sultan hade ändtligen ankommit till Rustsehuck, den 3 Juni; hans svit bestod af omkring 6000 personer. Inemot 30,000 Rajas och främlingar hade inväntat honom derstädes sedan 44 dagar. Hospodarerna af Moldau och Wallachiet, som medfört rika vssallskänker, fingo präktiga gengåfvor. På Österrike; vägnar hade general v. Hess farit Sultan till mötes och på Rysslands generallöjtnant Grabbe. Sultan synes icke hafva vunnit sitt syfie med de vaccinationsföretag i stort, som han låtit anställa under sin resa; man hade hoppats att derigenom kunna besegra turkarnes religiösa fördomar emot vaccinationen; men ganska få mohammedaner infunno sig att undergå operationen, fastän hvar ympad fick ett silfvermynt till uppmuntran; de flesta som anmälde sig voro kristna. — I Adrianopel lät sultan slå nytt guldoch silfvermynt; pregeln visar Hedschras årtal 1253 på ena sidan och Abdulmedschids regeringsårtal, 7, på den andra. — Den 45 har Porten, genom en diplomatisk nof, inbjudit de tre europeiska makter, som ännu ej afslutat någon handelstraktat med Porten, att öppna underhandlingar om sådana öfverenskommelser. — Sultan har i sina nya statsskrifter antagit titeln af kejsare och majestät, i stället för den fordna af storherre och höghet. — De från Syrien återkomna fredsstiftarne Schekib Pascha och Emir Effendi skola enligt turkiska tidningarne ha fullgjort sitt uppdrag,; men om detta är händelsen, så består uppdraget ej i annat, än att afväpna de kristna på Libanon och underkasta bergets befolkning ett omedelbart turkiskt välde, understödt genom turkiska besättningar; ty denna verkan är den enda man kan upptäcka. Den fredsmäkling emellan de tvistande bergsfolken, som egentligen sades vara af Porten åsyftad, har deremot icke haft någon synbar följd. — Beduinstammarnes djerfhet t:llvexer deremot ansenligt, sedan turkarne efterträdt Ibrahim Pascha i Syriens styrelse; Medredi-stammen, i förening med flera andra, hade t. ex. i medlet af Maj slagit upp sitt läger vid Gebul, blott 4 timmars väg från Aleppo, och hotat Aleppos pascha sjelf med krig samt byarne och åkerfälten i hans paschalikat med sköflng och brand, om han ej ville till horden erlägga brandskatt samt utlemna Wuledistam-ls mens scheik, Hamed Napri, som han låckatl!f med list till Aleppo och tagit till fånga. Pa-li schan är för svagt väpnad mot denna storm;l men så litet känner divanen i Konstantinopell!l ställningen i landet, att den, under det att dy-l: Eka uppträden äro möjliga, befallt Seriaskern i Damaskus att indrifva en årstribut af pen-! ningar och hästar hos just samma stammar.lf Seriaskern har väl lått sin armå bryta upp lt från Damäskus för den tilltänkta razzian, och lf anländt till Hama, samt väntades till Aleppo; ll men man ansåg omöjligt att han skulle kunna lyckas i ett kufningsförsök, hvilket den tappre lt Tbrabim ej förmådde utföra. FÖRENTA STATERNA. Vi medbunno ej att i går vid postens an-l: komst genomläsa de ganska långa berättelserna i Engelska bladen rörande krigshöndelserna i Texas, och hvad med dem stir i sammanhang. Sedan detta nu skett, fiona vi åtskilligt att tilllägga ti!l hvad som i gårdagsbladet meddelades rörande dessa händelser. De aldrasednaste uppgifterna från krigstheatern innebålla, att Nurdamerikanerne bemäktigat sig Malamoras, efter föga eller intet motstånd. General Smith hade med en korps trupper gått öfver Rio Grande vid dess mynning, och ban och Taylor ämnade nu rycka fram i det egentliga Mexiko. Man trodde att Mexikanarne, sedan de blifvit slagne och deras trupper skingrade, ämnade hufvudsakligen förvandla kriget till ett guerillakrig. Det är ej sannt, hvad som varit utspridt, att presidenten Paredes med 15,000 man befann sig på marche till krigstheatern. Mexikanarnes förlust i de båda drabbningarne, den 7 och 9 Maj, uppgifvestill mer än 4000 man i döde och sårade, och Nordamerikanarnes till 156. All den Mexikanska styrka, som beann sig på Texanska området, hade nu åter gått öfver Rio Grande. Ett par dagar före Matamoras fall hade 2000 Mexikaner måst lemna denna stad, af brist på lifsmedel. I drabbningen den 9 hade Taylors trupper ta;it från Mexikanerne 3500 mulåsnor, lastade med lifsmedel. Derjemte 453,000 ge:ehwinda skot. Kongressen iWashington hade enhälligt voterat en tscksägelseadress till general Taylor och trupperne under hans beföl. Straxt cfter sedan presidenten Polk emottagit Taylors depecher, som tillkännagåfvo hans segrar öfver Mexikanarne, utnämnde han honom til! generalmajor, hvilken utnämning senaten enhälligt godkände. (Taylor var örut brigadgeneral, hvilken orad i Nordamerikanska armeen är lägre Ö em pj OP -— — Jr J— rr AA GS RR BE a rn v— Rå —-— a