9 Då c VO OO OAU AO
. Bå det vore önekligt, att bränvinsbränningen
utöfvades på ett sätt, som skänkte de största för-
delar åt svenska landtbruket, under det den på
samma gång så litet som möjligt inverkade skad-
ligt på folkets morslitet; så frågas: buru bör brän-
vinslagstiftningen vara inrätt ad för befordrandet af
dessa ändamål?
40. Motsvarar det hos allmogen i olika delar af
Sverige brukliga byggoadssättet, hvad man i detta
fall bör-fordra, elier om ej så är, huru böra husen
på ett bondhemman uppföras, för att både med-
föra minsta kostnad i uppbyggande och underhåll,
samt fullkomligt motsvara de med dem afsedda än-
damål?
44. Hvilka medel kan man, på grund af den er-
farenhet, som de i. Sverige för närvarande inrätta-
de större och mindre landtbruksskolor lemnat,
anse vara de mest tjenliga för dessa skolors utbil-
dande till allt högre fullkomlighet, och deraf föl-
jande kraftigare inverkan på landtbrukets förbätt-
ring?
IH.
492. Har man någon erfarenhet om verkningarne
af alfvens uppluckring, och under hvilka förhål-
landen har denna operstion visat sig fördelaktig,
overksam eiler möjligen skadlig?
43. Har msn någon erfarenhet i stort om verk-
ningarne af anliggningen af täckta diken, med
mycket små afstånd emellan hvarje, eler hvad man
i England kallar: Thorough draining?
14. Man har, så väl för alt spara arbete, som
för att undvika åkerjordens uttorkning om våren,
sökt ersätta det vanliga vårbiuket med plog eller
årder genom andra redskap, hvilka blott uppluckra
jorden. Hvilka verkningar har man deraf erfarit,
och för:jenar denna method att mera allmänt an-
tagas?
45. Hviiket förfaringssätt är det bäsia vid od-
lingen af kärr och mossar, eller af torfjord i all-
mänhet; och huru kan en sågan jord snart, och
utan allt för sior kostnad, bringas till varaktig
bördighet ?
46. Då odling genom flåhackning och bränning
stundom visat menliga följder, hafva dessa då här-
rört af sjelfva methodens otjenlighet för de för-
hållanden, under hvilka den blifvit använd, eller
af andra orsaker?
47. Hvilken erfarenhet har man om kalkens an-
vändande på åker, och har den åsigten bekräftat
sig, att kalk hutvudsakligen är verksam i den mån,
som organiska ämnen förefionas i den jord, på
h vilken han användes?
48. Hvad erfarenhet har man om användandet.
af de olika sorterna mergel, och har man här nå-
got exempel att mergling visat sig skadlig för rot-
frukter, hvilket man på åtskilliga ställen i Tysk-
land trott sig funnit?
49. Har man någon pålitlig erfarenhet angående
verkningarne ef hveicts öfverharfning om våren,
och hvilka äro vilkoren för framgången af denna
operation?
l
20. Har trädans besåning med foderväxter till
grönbergning visat sig skadlig för den påföljande
höstsäden? Och i sådant fall, har ej vinsten af den
vunna foderskörden ersalt minskningen i den föl-
jande grödan?
21. Har, vid foderodling på åker, de vanligen
begagnade foderväxterna och serdeles klöfvern vi-
sat sig fördelaktigare och säkrare, då de odlats
enssgmt eller i blandning med gräs?
29. Hvilket sätt att utså klöfver har visat sig
fördelaktigsst, antingen bland råg, korn eller ancra
växter, eller också enbart?
23. Huru förhiller sig i Sverige produceradt
klö:verfrö till det utiindska, så väl i anseende till
klföfverns härdighet, som mängden af den skörd
mån erhåller?
94. Hyilket är det fördelaktigaste sätt att odla
Potates till vinnande af så väl största qvantitet
som bästa qvalitet, och har för denna odling drill-
kulturen obetipgadt företräde?
95. Är det i allmänhet nägon skillnad i stär-
kelsehalten emellan potäter odlade i södra; medler-
sta ellr norra Sverige, och huru: stoft kan den
antagas Vara?
26. Under hvilker tid på hösten, vintern eller
våren är potatesen mest benägen att taga röta,
och hvilket förvaripgssätt är det ändamålsenligeste
till rötans förekommande? Har man observerat
om sorten, odling:sättet, jordmånen, tidigare eller
sednare utside och skörd haft något afgjordtinfly-
kn på potatesens lättare eller svårare magasine-
ring?
27. Är den af flere försvarade satsen, att rotväx-
terna förbättras mot norden, riktig?
28. Hvilken erfarenhet äger man rörande odlin-
gen af Hvitbetor, vare sig till sockerberedning el-
ier boskaopsfoder?
29. Som erfarenheten visat, att odlingen af Vin-
ter-Rapsat endast i vissa delar af södra Sverige
kan drifvas i större skala, och man funnit att
näninde växt i allmänhet ej uthärdar våra vintrar;
så frågas: om man i stället försökt odlingen af
Sommar-Rapsat, och med hvad framgång? -
30. Har Humleodlingen, som i åtskilliga trakter
af Sverige bedrifves, der visat sig vara fördelaktig,
och om så är, genom hvad medel skutle den kunna
mera allmänt spridas?
34. Månne orsaken till det Belgiska Linets öf- !L
verlägsenhet öfver det Svenska ligger i sjelfva kul- o
turen deraf, eller i dess beredning, eller möjligen
i beggedera? Och genom hvilka medel skulle lin-
produktionen i vårt land kunna höjas till större
fullkomlighet ?
32. Hvilka äro de fel, som allmännast begås vid
gödselns behandling, och finnes det någon allmänt
användbar method i detia fall, som förtjenar av
inför:s?
33. Har man gjort några försök med användande
af Guano, Gips, Rapsmjöl, Sockerskum, Hornspån
och Benmjöl samt Ben, behandlade med Svafvel-
syra, såsom gödningsmede!, och hvilka resultater d
hafva häraf vunnits?
34. Har man under sednare åren lärt känna nå-
gra nya sidesväxter, handelsväxter, rotfrukter, gräs
eller andra foderslag, som synas förtjente af all-
männare uppmärksamhet?
35. Hafva några nya åkerbruksredskaper och
machiner af det värde, att de förtjena allmänt
spridas, på sednare tider blifvit bekanta?
mV om nm m oh
vå - mm
PO OR ff - ÅA Me FA KE JK ARA kd JA RR h -
HS mamman m
AR