STRIDEN EMELLAN GEIJER OCH FRYXELL om Aristokratfördömandet. (Forts. från JA 129.) Sid. 3 säger hr F.: Vi anse ett aristokratiskt, likasom ett monar kiskt och ett demokratiskt element, alla gansk starka och bestämda, böra ingå i hvarje represen tation. Således vill hr F. hafva elt aristokratiskt e lement i representationen; men ban vill ickt hafva bördsaristokrati (se det förut af oss citerade på nyss föregående sid. 4). vilket slag: aristokrati önskar han då? När bördens un dantages, återstår ingen annan än bildningen och förmögenhetens? Vill hr F. hafva begg dessas aristokrati tillsammans, eller enderas! och, i det fallet, hvilkenderas? Han har ejuttryckt sin tanke härom. Uppställer han blott Bildningens aristokrati för sitt representations system och derjemte (se nyss förut) i detta sy stem tager elt demokratiskt element, starkt och bestämdt; så skiljer han sig till grundsatsen e det ringaste från hvarken Geijer elier 2841 år: representationsförslag. Han har nemligen upphäft ståndsskillnaden i den representativa författning han förordar, enär bildning af det slag som för folkombud är den rätta, och dertil! med utmärkt bildning (bildningens aristokrati) befinner sig inom alla stånd; så att, när tvin get för de till riksdagsmän väljande att hva för sig hålla sig till sitt ståad upphör, hvar oct en (om ej af högre grund, åtminstone för sir egen fördel, hvilken alitid sammanflåtar sig mec landets i det hela, så fort han icke längre ha ståndsintressen att kämpa för) nödvändigtvis måste utse den bästa person ban vet, den mi