STRIDEN EMELLAN GEIJER OCH FRYXELL
om Aristokratfördömandet.
(Forts. från JA 129.)
Sid. 3 säger hr F.:
Vi anse ett aristokratiskt, likasom ett monar
kiskt och ett demokratiskt element, alla gansk
starka och bestämda, böra ingå i hvarje represen
tation.
Således vill hr F. hafva elt aristokratiskt e
lement i representationen; men ban vill ickt
hafva bördsaristokrati (se det förut af oss ci-
terade på nyss föregående sid. 4). vilket slag:
aristokrati önskar han då? När bördens un
dantages, återstår ingen annan än bildningen
och förmögenhetens? Vill hr F. hafva begg
dessas aristokrati tillsammans, eller enderas!
och, i det fallet, hvilkenderas? Han har ejut-
tryckt sin tanke härom. Uppställer han blott
Bildningens aristokrati för sitt representations
system och derjemte (se nyss förut) i detta sy
stem tager elt demokratiskt element, starkt och
bestämdt; så skiljer han sig till grundsatsen e
det ringaste från hvarken Geijer elier 2841 år:
representationsförslag. Han har nemligen upp-
häft ståndsskillnaden i den representativa författ-
ning han förordar, enär bildning af det slag
som för folkombud är den rätta, och dertil!
med utmärkt bildning (bildningens aristokrati)
befinner sig inom alla stånd; så att, när tvin
get för de till riksdagsmän väljande att hva
för sig hålla sig till sitt ståad upphör, hvar oct
en (om ej af högre grund, åtminstone för sir
egen fördel, hvilken alitid sammanflåtar sig mec
landets i det hela, så fort han icke längre ha
ståndsintressen att kämpa för) nödvändigtvis
måste utse den bästa person ban vet, den mi