sedan såg den ene efter den andre försvinna
för att störta utför, var det alltid med en
oviss fruktan om icke hela sällskapet skulle så-
som en lavin af hästar, slädor och bönder öf-
versvämma mig. Uppför gick det visserligen
långsamt, men långt ifrån så mycket som man
skulle kunna tro, och efter ett par timmers dy-
lik färd och oro hos den ovane, blef vägen
jemnare till dess den vid Christiania förlorade
sig i em bred och vacker chausse med trot-
toirer och dubbla al!er, emellan hvilka man
inkom i staden.
För att gifva dig; tillfälle att lättare föl:a
mig, bifogar jag den lilla, rätt vackra karta öf-
ver Christiania, som 4843 blifvit utgitven af
en ingeniörofficer C. B. Roosen, känd för skick-
lighet i sitt yrke, men tillika för en varmare
fosterlandskärlek än som i hans föreställning
stod att förena med välvilja för de nya förbiål-
tanden och bröderna på andra sidan fjellen;
hvadan han, högeligen missnöjd med de sym-
pathier en hans bror i motsatt rigtning visade,
och till följd deraf-skref det gemensamma nam-
net med endast ett 0, svarade aflidne landshöf-
dingen grefve Rosen, som frågade om icke de
vore :slägt: nej inte jag, men förmodligen min
bror. . å
Christiania lirger till nästan tre fjerdedelar
omsluten af Christianiaforden, som utgör slu-
et af den långa vik, hvilken från Nordsjön går
in emellan Norges vesira och östra landskaper.
På yttersta spetsen och således mest omkring-
luten ligger Aggerhus fästning, till någon del
ufskiljd från staden med graf och vall, hvilken
;ednare tjenar till promenad, ett annat Carl
XII:s torg. Med sina olika och äfven irregu-
iert belägna byggnader och torn bar Aggerhus
ästning likväl ett imponerande utseende. Det
ir slott och fäs ning, fastän utan alla grännlå-
er och prydnader, om man undantager det
vackra kopparklädda tornet,