jag mig böra anmäla och tillstyrka hr doktor Ny-
bleuss förslag:
4:0 Attalla barn med åkommor, som göra dem
misstänkta för venerisk sjukdom, fostras med tjen-
lig mat, utan di, och kunna få buljong, då det till
krafternas underhällande fordras; emedan det hvar-
ken synes vara rätt handladt eller för smittans
spridande försigtigt, att ena amman nedsmittas ef-
ter den andra af sådane barn, utan att dessa det
oaktadt-just ofta komma till lifs och-erhålla full-
komlig helsa.
9:0 Att 9 större rum anslås för sådane barns
inrymmande, emedan deras antal dagligen synes
öka sig; och att desse rum äro från de andra af-
lägset belägne, emedan det eljest blir omöjligt att
hindra kommunikation emellan sköterskorna vid de
sjuka barnen och ammorna med de friska, som
gerna prata och umgås med hvarandra.
C. Trafvenfelt.
Denna bandling torde upplysa, dels hur för-
bållandet med venerisk smittas spridning förr
varit, dels hur barnbusdirektionen förr behand-
lat denna ömtåliga fråga.
Då jag nu, på grund af undersökningar, som
vore för vidlyftiga att här meddela, tillika kan
försäkra, att oaktadt den veneriska smittans ök-
ning i hufvudstaden, oaktadt barnens utlem-
nande från barnhuset vida tidigare och vida
talrikare än förr, procenten af den till och från
barnen spridda veneriska smittan under de sed-
nare. åren nedgålt, så torde detta tills vidare
kunna något lugna sinnena.
Den andra officiella handlingen innebåller min,
till barnhusdirektionens protokoll af d. 30 Jan.
1846 öfver pastor Krigholms anmälan, ingifna
förklaring, så lydande.
Fill direktionen öfver Stockholms allm. barnhus!
Till svar å närlagde återgående remiss, får jag
äran meddela afskrift af ifrågavarande barnets sjuk-
jurnaler, af hvilka den första upplyser, att barnet,
födt d. 4 Okt. 1844 af okänd härkomst, vid intag-
ningen på barnhuset d. 31 Okt. 1844 ej företett
några tecken af syphilis; att det efter 48 dagars
vistande fått misstänkta sår i munnen, och derföre
antisyfilitiskt behandlats, samt inom 20 dagar läkts;
att det ytterligare efter nya 45 dagar fått recidiv
af misstänkta sår i munnen, och derföre åter an-
tisyfilitiskt behandlats, samt inom 20 dagar åter
läkts; att barnet, sedan det minst 55 dagar deref-
ter bibehållit sig läkt, blifvit d. 9 Maj 1845 i 8:e
lefnadsmånaden, och efter 6!, månaders vistande
inom barnhuset till en fostermoder — enligt sjuk-
jurnalens ordalydelse — utlemnadt utan bröst (af-
vandt), med fortfarande af en öronfluss, hvaraf
detsamma under större delen af sitt vistande inom
barnhuset lidit, men fullkomligt helt och snygee
på kroppen, vid ordinärt hull, med varning till
fostermodren för dena misstänkta sjukdom barnet
haft, samt anmärkning på sundhetsbetyget, hvars
tryckta formulär lyder så här: Att barnet JM ---,
födt d.---, ej är med någon veterlig vådelig smit-
tosam sjukdom behäftadt och har blifvit ympadt
med skyddskoppor, intygasb — sgamt på baksidan:
Om barnet blir sjukt, böra fosterföräldrarna skynd-
samt söka råd hos närmaste läkare, eller, om af-
ståndet sådant medgifver, på barhbuset; och om
barnets sjukdom yttrar sig med sår i och omkring
munnen, sätet eller födslodelarna, eller svårt ut-
slag, så att smitta kan befaras, bör detsamma dess-
utom ej längre få bröstet, utan födas med mjölk
och skorpvälling, under all den försigtighet, som
fordras för att hindra smittans spridande,, An-
märkningen lyder, säsom det äåterlemnade sund-
betsbetyget utvisar: Barnet har för 2 månader se-
dan haft några misstänkta sår i munnen, hvarpå
ostermodren blifvit gjord uppmärksam, och upp-
giften i skrifvelsen (af tit. Krigholm) att det vid
utlemnandet ännu skulle haft sår, är således o-
grundad. När barnet d: 3 Juni. 1845 återlemna-
des till barnhuset, upplyses det af sednare sjukjur-
nalen hafva haft spår-af ytliga hudlösheter på tun-
gan i läkningstil!stånd, och misstänkta sår på an-
dra ställen af kroppen, så att intet tvifvel synes
Pga rum, att den vyeneriska sjukdomen hos barnet
kupnat åter recidivera under dess vistande på lan-
let, och att, genom försummelse af försigtighets-
ätt smitta kunnat åt fosterföräldrarnas hus med-
elas.
Då jag flera gånger förut vägrat sökande att er-
hålla detta barn, så erinrar jag mig lifligt omstän-
ligheterna vid dess utlemnande d. 9 Maj. Foster-
nodren ville bafva ett så kalladt matbarn eller af-
vandt barn. Då hon nu utvalt detta barn, och det
ill besigtning för mig presenterades, vägrade jag
less utlemnande och hänvisade fostermodren att åt
ig i ammsalarna utsöka något annat matbarn; men
lå sådent för dagen ej fanns, återkom hon och för-
1yade enträget begäran, att få det nu ifrågavaran-
le barnet, för att ej hafva förgäfves gjort resan till
Stockholm. Jag upplyste henne då om den sjuk-
lom barnet haft, och faran att densamma kunde
iter utbryta, ja till och med smitta henne, derest
j vissa uppgifna försigtighetsmått vidtogos. Fo-
termodren uppgaf nu, att hon hade nära och lätt
illgång till läkarevård åt barnet af en bruksläka-
e, och att hon väl skulle vara på sin vakt om
några sår eller utslag skulle visa sig. Med bifall
— RA
RR
1