drag, styrkes äfven af följande: Den 97 Juli 182:
utlemnades barchusbarnet David Leonard Lang
under JM 1293, friskt, till båtsmannen Rahms hå
stru vid Rabmsta i Garns socken; då denna hu
stru den 5 December i är infann sig vid barnbu
set med prestbetyg, för att uttaga underhållet fö
barnet, befanns hon angripen af venerisk sjukdom
förpassades genast till kurhuset och händelsen an.
mäldes bos Konungens Befallningshafvande, i af
sigt att få barnhusbarnet återlemnadt, som ute
blef, men den 27 Februari 1830 gjordes anhållar
om underhållets bekommande och prestbetyg af d.
22 i samma månad, att barnet ännu lefde och at
hustru Rahm tillbörligen värdades, uppvistes der-
jemte; utbetalningen af underhållet nekades, tilldess
hustru Rahm styrkte sig vara fri från venerisk
sjukdom, och förhållandet anmäldes ånyo hos Ko:
nungens Befallningshafvande, då ändtligen barnet
som befanns i hög grad smittadt, inlemnades till
kurhuset i April 4830, hvarifrån det återkom till
barnhuset obotligt d. 22 Juli och dog d. 48 derpå föl-
jande Augusti. — Den 414 sist!. April har provincial-
läkaren i Stockholms län och distrikt, d:r Brandelius,
inberättat, att han funnit i Garns socken en hu-
stru med 3 barn, och på ett annat ställe en hustru
med ett barn samt i nästgränsande Össby socken
en piga, sjuka af veneriska consecutiva sympto-
mer; men barnhusbarnet Frans Alfred, 5 månader
gammalt, vid Mersta i förstnämnde socken, och 2
äldre barnhusbarn i närbelägne gårdar i samma
socken med de sjuka, hade ännu icke hunnit blif-
va nedsmittade, utan befunnos friska och väl vår-
dade. 4
Att förekomma det venerisk smitta icke sprides
genom barnhusbarn, hos hvilka, ehuru de äro fri-
ska, då de uttagas, sjukdomen sedermera utbry-
ter, samt att barnhusbarn icke af fosterföräldrar
nedsmitt2s, lärer inga andra åtgärder af direktio-
nen kunna vidtagas, än: att späda barn icke ut-
lemnas från barnhuset förr än efter minst 3 må-
naders vistände derstädes, och att barn öfver 3
månader icke förr än efter minst 2 månaders vi-
stande, hvarifrån likväl ammornas på:barnhuset
egna barn och de mödrars, hvilkas helsotillstånd
är kändt och kan undersökas, kunna undantagas;
att barnhbusbarnen icke utlemnas till andra foster-
mödrar i Stockholms län, än dem, som antingen
sjelfva närvarande eller genom läkarebetyg kunna
styrka sig vara friska och fria från venerisk smitta;
samt att underhållet för sådana i Stockholms län
uttagne barnhusbarn icke utbetalas, med mindre
fostermödrarne antingen sjelfva äro närvarande och
medföra betyg om barnens vård och helsotillstånd,
eller, om de äro frånvarande, betyg företes om fo-
sterföräldrarnes eget och barnens helsotillstånd,
hvilket betyg, om det ej af ortens läkare kan er-
hållas, torde, så vidt möjligt är, kunna meddelas
af presterskapet, som alltid visat en ömmande be-
redvillighet att tillse, huru barnen vårdas och att
derom vittsorda.
Att i örigt förekomma, så väl, att barnbusbarn,
som utlemnas friska, icke må af.fosterföräldrar el-
ler af andra personer nedsmittas, som att upptäcka
och till botande befordra dem och andra barn och
äldre personer, som i mer och mindre grad kunna
vara angripna af venerisk sjukdom, torde direktio-
nen äfven anse, att det fordras kraftiga åtgärder,
men hvilkss vidtagande helt och hållet lärer till-
höra Konungens Befallningshafvande-embetets om-
sorg; hvaribland, enligt direktionens tanka, det
i synnerhet vore till ändamålet verksamt ledande.
att de af Kongl. Maj:t anbefallde i förening med
kyrkoråden i hvarje församling inrättade helso-
vårdskommittåer äfven i denna del af helsovården
utveckla en nitisk verksamhet, så att-alla, barn
eller äldre, som för veneriska och utslagssjukdo-
mar i allmänhet misstänkas eller synligen och ve-
terligen deraf besväras, genast blifva af distriktets
läkare undersökta, de, som befinnas sjuka, till kur-
huset förpassade och barnhusbarnen, friska eller
sjuka, hos sådane fosterföräldrar, till barnhuset
återlemnade.
Beträffande allmogens upplysande om att före-
komma veneriska sjukdomars spridande genom di-
gifning åt okända barn och genom tuggors gifvan-
de, lärer direktionen äfven finna ganska nyttigt,
att en kort och tydlig underrättelse, på sätt Ko-
nungens Befallningsbafvande i samråd med länets
läkare finner tjenligast, allmänheten i länet med-
lelades, hvartill torde kunna tjena till grund den
uti almanachan tör 4844 införda och på Kongl.
Maj:ts nådiga befallning af dess sundhetskollegium
utgifna underrättelse om kännetecknen på veneri-
ska smittan och den särdeles bland allmogen gång-
bara sjukdom med utslag och sårnader, som van-
ligen kallas saltfluss, sjelffrätsår, m. m., samt om
nödiga försigtighetsmått till dessa svåra sjukdomars
örekommande och häfvande. Hvarjemte, då ve-
neriska smittan hos båda könen, af alla åldrar, äf-
ren utan samlag sprides på flere sätt genom ovar-
amt umgänge med smittade personer, och då dessa
ikommor oftast lika oskyldigt erhållas som skabb
och andra smittosamma sjukdomar, allmänheten
kunde upplysas, om att icke genom falsk blygsam-
het afhålla sig ifrån att upptäcka sitt tillstånd,
och om det sedeslösa och oredliga deruti, att i an-
nat fall, genom sanningslösa uppgifter om barn-
wusbarn undskylla sig för sjukdomens ådragande.
Slutligen, beträffande de för venerisk sjukdom
nisstänkta barnens vård inom barnhuset, anser
SS NR TE Ar NR EE TT Ann a AR 2 a end eten ae an se AE