STORBRITANNIEN. Det blir allt mer och mer sannolikt, at Peels förvaltning närmar sig sitt slut, och at han sjelf gerna ser sig lättad från de allmänna ärerdernas tunga börda. Irland, denna klij pa, på hvilken så många ministerer förut lidit skeppsbrott, synes nu äfven i sina invecklade svårlösta förhållanden komma att gifva den yttre anledningen till sprängning af en ministere, som inom sig är oense, och hvars che! dessutom önskar draga sig tillbaka. Diskussionerna i Uaderhuset rörande andra läsningen af Irländska tvångsbillen började den 8 dennes, men hunno ej den dagen till stut. I en sammankomst, som ett par dagar förut (d. 6) hölls hos lord Russell af de liberale parlamentsledamöterne, beslöts att af alla krafter sätta sig emot Irländska tvångsbillen, samt att i frågan om sockertullen yrka upphäfvandet af den högre tullafgiften för sådant socker, som produce ras genom slafarbete. I den förstnämnda frågan är det sannolikt, att de liberale få prohibitisterna med sig, hvilka gerna b2gagna tillfållet att på Peel hämnas deras nederlag i spanmålsoch tullfrågorna, och om så sker, så stanha ministrarne i minoriteten, och resigncra följaktligen, då det gäl!er en så vigtig fråga. Times, som vanligen mycket väl känner hvad klockan är slagen, håller redan ett griftetal öfver minis!cren. Ett nederlag, ehuru i en mindre maktpåliggande fråga, bafva ministrarne nyligen lid:t i Öfverhuset. I den bill, som passerat Uaderhuset, om pensioner för lorderne Hardinge och Gough, finnes en klausul, som innehåller, att i fall Ostindiska kompagniet ger de båda lorderne pensioner, upphöra de af staten beviljade för dem personligen, men öfvergå i stället på deras tvenne närmaste efterföljare i pärskapet. Denna klausul förkastade Ofverbuset med 538 röster emot 26; och då här är fråga om en penningebevillaing, i hvilka mål Ofverbuset ej kan ändra hvad Uaderhuset beslutit utan att hela billen derigenom i sjelfva verket förkastas, så har denna kasus nu inträffat, och ministrarne nödgas derföre, såvida hrr Hardinge oc Gough skola erhålla pensioner af staten, att börja saken ånyo i Underhuset. Ibrahim Pascha ankom den 8 till London. Utrikesministern, lord Ab2rbeen besökte honom ännu samma dag, och hade med honom ett långt samtal. Peel, Wellington och många andra af de förnäme skickade -honom sina kort. Den följande dagen bivistide Ibrabim, åtföljd af Wellington, en stör parad af gardesregementerna, vid hvilken äfven prins Albert och hertigen af Cambridge voro närvarande. Ryske storfursten Konstantin hade med sin lilla eskader, ombord på Ingermanland, den 8 ankommit till Portsmoutb. Det var ännu ej kändt, huruvida han denna gången ämnade besöka London. ITALIEN. Pingstdagen d. 34 -Maj saknade Rom, för första gången sedan flera år, h. h. pålven såsom förrättande högmessan. Annandagen fick man, ehuiu ännu blott ryktesvis och ej officiellt, den förklaringea bäröfver, alt Gregorius XVI aflidit sistnämnde dag, eller den 1 Juni, kl. 9 f. m. Han var född d. 48 September 47635 och hans familjaamn var Mauro Capellari. Den 21 Mears 48235 blef han af påfven Leo XII beklädd med kardinalshatten och d. 2 Februari 4834 valdes han sjelf till påfve. En dyster sinnesstämning spridde sig med död:posten i Rom; särdeles som man dagarne förut! hade från Piemont försport, att de der församlade missnöjda blott afvaktade påfvens förmodade frånfälle, för att begynra orolig .eter inom kyrkostaten. Konungen af Neapel var d. 28 Maj återkommen från sin resa till Scilien. I Neapel föreföllo små röfveriuppträden inne i staden; inom tre veckor hade två dragonofficerare, som i civildrägt gålt hem straxt efter midaatten, blifvit af dolkbeväpnade personer affordrade sina penhingar, och i brist på egna vapen nödgats efterkomma anspråket. För öfrigt roade man sig ostördt i denna glädjens och tidsfördrifvens stad. POLEN. I den länge omtvistade frågan, huruvida de offentliga autoriteterne i Galkzien utfäst penningebelöningar åt de bönder, som lemnade i deras våld upproriska godsegare under den sedml An 2 LR ARA LL 8 LR a FJ OA