Sofi E. Det vet jag ej och kan ej tillvita henne. Ordf. Hvilket bestyr tror frun att Hedda och Bofi haft tillsammans? — Fru E Min tro är, att de visste af förgiftningsbitarne och sins emellan kommmit öfverens, att neka brottet. Sofi, tillspord af ordf., vill ej medge, att hon haft någon öfverenskommelse med Hedda om tystlåtenhet. Ordf. (till fru E.): Af hvad anledning tror frun att Sofi haft sitt spel med Hedda Thorman? — Fru E. Min tanke är att Thorman gifvit Maja Stina, för att få benne ur vägen såsom medvetande af Heddss hafvande tillstånd. Ordf. Huru ksn det hänga ihop med allt det gift Sofi skaffat; skulle det bafva skett åt Hedda Thorman? — Fru E. Sofi har ju erkänt, att hon förgifvit både Maja Stina och Ekvall. Ordf. Mer då är väl Hedda oskyldig? — Fru E. Ja, det måtte hon väl vara, jag vet ej huru det är. . Nämnden erinrar att fru E.yttrat: om Maja Stina varit mig trogen, hade detta icke skett. Fru E. tillfrågas hvad hon menade härmed. Fru E. (oppstiger från sin stol, närmar sig till nämnden och sverar, öfvertygande): Dermed menade jag, att om Maja Stina i tid omtalat Heddas belägenhet, så hade man fått tillfälle att förekomma alltsammans. Hr kronofogden, landskamreraren Ekelund, (blott för tilifället uppträdande såsom åklagare i stället för länsmannen, som lärer haft något förhinder,) förnyar sina påståenden om fru E:s häktande och granskning af bennes enskilda gömmor, samt hemställer, att Sofi E. tills vidare må qvarblifva på lazarettet. Hr doktor Holmbom förklarar att Sofi är alldeles frisk och önskar derföre rättens beslut, huruvida Sofi ännu längre skall å lazarettet förvaras. Henriette framgår nu till dombordet, der hon står tyst och ber med hopknäppta händer. Fru E. vänder sig först till domaren, sedan till Sofi, och anropar dem begge att få behålla friheten. Ordf. framkallar Sofi närmare till dombordet. Begge systrarne stå nu — men på ett afstånd — bredvid hvarandra. Ordf. (till Henriette). Hvad ber Henriette? — Henriette. Jsg ber för mamma, att hon måtte få vara fri. Ordf. Hvem ber Henriette? ..... ber Henriette domaren? — Henriette. Ja. : Ord. Har Henriette kommit att tänka på hvem som egentligen är domare vid detta tillfälle? — Hinriette. Nej. : Ordf. (till Henriette, under det ban pekar på Sofi). Der har Henriette domaren. Bed Sofi återtaga hvad hon sagt om sin mor. Herriette vänder sig nu till sin syster Sofi, gråter hjertligt och ber henne med hopknäppta händer. Scfi står tyst, med tårar i ögonen. Fru E. ber Gud bevara den, som på samma sätt som hon blir inblandad i en så förfärlig sak. (Uppehåll och snyftningar.) Ordf. Att så sönderslita barns och syskons känslor är förfärligt, hvem det än må vara, som med lögnens konst här spelar om menniskolif..... -— Tru E. (sätter sig åter och begär vatten. Efter ett ögonblick säger hon:) Var barmhertig! tänk på en olycklig menniska, som i alla sina dagar följt sanningen; bjelp mig, om det finns menniskohjelp! Låt mig å:minstone få komma hem och skicka bort mina barn! (Fru E. blir alltmer orolig, talar för sig sjelf? och blundar emellanåt.) O d. uppmanar förgäfves de tilltalade att fullständigt bekänna allt och förebrår Hedda Thorman för hennes förbebållsamhet. Hon svarar ingenting, står orörlig och ser på domaren. Vid midnetten tillsägas porterna afträda, medan domaren öfverlägger med nämnden. Då begutet skall afkunnas, inledes fru E. af och stödjer sig emot samma bondgumma, som åtföljt fru E. vid hennes första inträde i sjuksalen. Henrietto går på andra sidan, håller modåren i hand och gråter öfverljudt. Äfven Sofi är rörd. Hedda Tbhborman är oförändrad. — Bekom de tilltalade stå åhörerne i en tätt sluten krets. Beslutet afsäges uch innehåller, bland annat, att målet uppskjutes, för vidare ransakning. Fru FE. förklares skyldig, att imedlertid träda i häkte. Åklagaren berättigas att, i två nämndemäns närva-) ro, enligt fru E:s medgifvande, genomgå hennes papper och tillhörigheter, hvarefter alltsammans skall tillbörligen förseglas. I detta afseende får åklagaren ecmottaga de nycklar, som på rättens bord blifvit framlemnade af inepektoren Grahn, hvilken äfven her att vid undersökningen närvara. Fru E. och hennes dotter skola hålles åtskiljda i häktet; och vill rätten till Konungens Befallningshafvandes godtfinnande hemställe, att Sofi må qvarblifva å lassrettet tills nästa ransakning inträffar.. Dä beslutet blifvit afsogdt, tryckte modren en: djup afskedskyss på dottren Henriettes hand, såg henne förtroligt i ögonen, pekade på Sofi och yttrade med tonvigt: der bar du lögnerskan! : Upplysningar i frågan om Venerisk smittas spridning från Stockholms Allmänna .oBarnhus. oo Läkaren vid stora Barnbuset, br doktor Berg lar, med anledning af hyad bBärom dagen i tidHingstnirförekom öfver det:ämne, som öfverskriften åntyder;: begärt runmri Aftonbladet för eh LA TLA LITER Akon IN sd bnasA RR or 8