Sofi E. Det vet jag ej och kan ej tillvita henne.
Ordf. Hvilket bestyr tror frun att Hedda och
Bofi haft tillsammans? — Fru E Min tro är, att
de visste af förgiftningsbitarne och sins emellan
kommmit öfverens, att neka brottet.
Sofi, tillspord af ordf., vill ej medge, att hon
haft någon öfverenskommelse med Hedda om tyst-
låtenhet.
Ordf. (till fru E.): Af hvad anledning tror frun
att Sofi haft sitt spel med Hedda Thorman? —
Fru E. Min tanke är att Thorman gifvit Maja
Stina, för att få benne ur vägen såsom medvetande
af Heddss hafvande tillstånd.
Ordf. Huru ksn det hänga ihop med allt det
gift Sofi skaffat; skulle det bafva skett åt Hedda
Thorman? — Fru E. Sofi har ju erkänt, att hon
förgifvit både Maja Stina och Ekvall.
Ordf. Mer då är väl Hedda oskyldig? — Fru
E. Ja, det måtte hon väl vara, jag vet ej huru
det är. .
Nämnden erinrar att fru E.- yttrat: om Maja
Stina varit mig trogen, hade detta icke skett. Fru
E. tillfrågas hvad hon menade härmed.
Fru E. (oppstiger från sin stol, närmar sig till
nämnden och sverar, öfvertygande): Dermed me-
nade jag, att om Maja Stina i tid omtalat Heddas
belägenhet, så hade man fått tillfälle att förekomma
alltsammans.
Hr kronofogden, landskamreraren Ekelund, (blott
för tilifället uppträdande såsom åklagare i stället
för länsmannen, som lärer haft något förhinder,)
förnyar sina påståenden om fru E:s häktande och
granskning af bennes enskilda gömmor, samt hem-
ställer, att Sofi E. tills vidare må qvarblifva på
lazarettet.
Hr doktor Holmbom förklarar att Sofi är allde-
les frisk och önskar derföre rättens beslut, huru-
vida Sofi ännu längre skall å lazarettet förvaras.
Henriette framgår nu till dombordet, der hon
står tyst och ber med hopknäppta händer. Fru E.
vänder sig först till domaren, sedan till Sofi, och
anropar dem begge att få behålla friheten.
Ordf. framkallar Sofi närmare till dombordet.
Begge systrarne stå nu — men på ett afstånd —
bredvid hvarandra.
Ordf. (till Henriette). Hvad ber Henriette? —
Henriette. Jsg ber för mamma, att hon måtte få
vara fri.
Ordf. Hvem ber Henriette? ..... ber Henriette
domaren? — Henriette. Ja. :
Ord. Har Henriette kommit att tänka på hvem
som egentligen är domare vid detta tillfälle? —
Hinriette. Nej. :
Ordf. (till Henriette, under det ban pekar på
Sofi). Der har Henriette domaren. Bed Sofi åter-
taga hvad hon sagt om sin mor.
Herriette vänder sig nu till sin syster Sofi, grå-
ter hjertligt och ber henne med hopknäppta hän-
der.
Scfi står tyst, med tårar i ögonen.
Fru E. ber Gud bevara den, som på samma sätt
som hon blir inblandad i en så förfärlig sak.
(Uppehåll och snyftningar.)
Ordf. Att så sönderslita barns och syskons kän-
slor är förfärligt, hvem det än må vara, som med
lögnens konst här spelar om menniskolif..... -—
Tru E. (sätter sig åter och begär vatten. Efter ett
ögonblick säger hon:) Var barmhertig! tänk på en
olycklig menniska, som i alla sina dagar följt san-
ningen; bjelp mig, om det finns menniskohjelp!
Låt mig å:minstone få komma hem och skicka
bort mina barn! (Fru E. blir alltmer orolig, talar
för sig sjelf? och blundar emellanåt.)
O d. uppmanar förgäfves de tilltalade att full-
ständigt bekänna allt och förebrår Hedda Thorman
för hennes förbebållsamhet. Hon svarar ingenting,
står orörlig och ser på domaren.
Vid midnetten tillsägas porterna afträda, medan
domaren öfverlägger med nämnden.
Då begutet skall afkunnas, inledes fru E. af
och stödjer sig emot samma bondgumma, som åt-
följt fru E. vid hennes första inträde i sjuksalen.
Henrietto går på andra sidan, håller modåren i
hand och gråter öfverljudt. Äfven Sofi är rörd.
Hedda Tbhborman är oförändrad. — Bekom de till-
talade stå åhörerne i en tätt sluten krets.
Beslutet afsäges uch innehåller, bland annat, att
målet uppskjutes, för vidare ransakning. Fru FE.
förklares skyldig, att imedlertid träda i häkte. Å-
klagaren berättigas att, i två nämndemäns närva-)
ro, enligt fru E:s medgifvande, genomgå hennes
papper och tillhörigheter, hvarefter alltsammans
skall tillbörligen förseglas. I detta afseende får
åklagaren ecmottaga de nycklar, som på rättens
bord blifvit framlemnade af inepektoren Grahn,
hvilken äfven her att vid undersökningen närvara.
Fru E. och hennes dotter skola hålles åtskiljda i
häktet; och vill rätten till Konungens Befallnings-
hafvandes godtfinnande hemställe, att Sofi må qvar-
blifva å lassrettet tills nästa ransakning inträffar..
Dä beslutet blifvit afsogdt, tryckte modren en:
djup afskedskyss på dottren Henriettes hand, såg
henne förtroligt i ögonen, pekade på Sofi och ytt-
rade med tonvigt: der bar du lögnerskan! :
Upplysningar i frågan om Venerisk smittas
spridning från Stockholms Allmänna
.oBarnhus. oo
Läkaren vid stora Barnbuset, br doktor Berg
lar, med anledning af hyad bBärom dagen i tid-
Hingstnirförekom öfver det:ämne, som öfver-
skriften åntyder;: begärt runmri Aftonbladet för
eh LA TLA LITER Akon IN sd bnasA RR or 8