— Ännu en ung sångare har beträdt Kongl
teaterns tiljor: denna gång var det en hr Öd:
mann från Upsala, som i går debuterade i Max
parti i Friskytten, till hvilken opera de ung:
debutanterna öfverhufvud tyckas hysa ett syn-
nerligt förtroende. — Hr ÖOdmanns röst lofvar
mycket godt: det är en tenor af icke ovanlig
styrka, men med frisk, mjuk och behaglig tim-
bre samt betydligt omfång; hans mellan- och
liga toner äro vackra och kärnfulla, hvaremot
de höga ännu behöfva mycken utbildning för
alt frambringa någon väsendtlig effekt. Uti hans
föredrag förspordes ännu ej någon individuell
musikalisk uppfattning, hvilken man, i betrak-
tande af den korta tid hvarunder hr Ö. förbe-
redt sin debut, ej heller kunde vänta; dock
hade hans sång vid åtskilliga momenter ett
raskt och bestämdt uttryck, som tyckes antyda
mera anlag för den energiska än för den senti-
mentala genren. För öfrigt behöfver ej sägas
alt både röst och föredrag ännu erfordra grund-
liga och flitiga studier, innan några artistiska
resultater kunna komma i fråga. Hr Ödmanns
aktion är likaledes ännu i stort behof af en
ordentlig bildning: åtskilliga ställen af sin roll
sade han ej illa; hvad deremot gång, gestikula-
tion och atiityder vidkommer, så tyckes hr Ö.
ännu ej hunnit öfver de första elementerna
häruti. Denna anmärkning gäller ej allenast
här hr Odmann, utan för nästan alla manliga