upplyftande anda; Den sväfvar dock öfver oss Iden blickar huldt mot oss; den sänker sig, reda Tned till Nordens folk, ty då den vill hafvacen forn ;Ipå jorden, att verka för menskornas väl, skåda Iden villigt på de-fölk hvilkas-språk; begrepp; sed dvanor och äfven ursprung göra en sådan broder sllig anslutning så naturlig, så lätt, så förenlig mer deras ståndpunkt i andliga och timliga afseenden Ja! det är denna broderanda, som nu lifvar fol Iken! Man ser det ej blott här, utan äfven ho de folk,.der-större olikheter i språk, skarpare skil -Inader si trosläror och lagar, och ett af de makt rlegande för enskilte ändamål mer äggadt national That länge gjort dess utveckling otänkbar, t. ex. Ivestern af Europa; — att ej tala om de öfver 2 millioner fria, kraftfulla menniskor, hvilka redar li Amerika lyckats att ordna sig i närmare efterföljd af folkandans lyckliggörande ingifvelser. Ja utropade talaren: Folkandan är Broderkärlekens: Broderkärlek är Folkens Anda! Den allena kar mycket uträtta för nationernas allmänna och hvarj lJenskilt väl. Men den kommer ej ned till oss, utar att förut vi förbereda åt den de former; hvari der allenast förmår satt lefva och verka. Icke kan den Ipå sätt mången synes inbilla sig, på en gång sl ned öfver de spridda, de för hvarandra mnästar Ifremmande, de så olika vilkor företeende natio. nerna. Önskningar allena, kan den ej förtro sit till. Nej! först måste folken, genom en på San ning och Menniskorätt hvilande Upplysning, ut bilda sina egna inre förhållanden. Det kan syna: svårt — otäligheten kan anse det hopplöst — mer det går! Det fordras blott att hylla de stora principer; som folken redan ana, redan visat sig tilltro. -Menniskorätt,. frihet, jemnlikhet, inbörde: förtroende: se der de grundvalar hvarpå vår egen samhälliga utveckling först måste hvila.. De-skola erbjuda Nordens folk, på begge sidor Fjällen Sundet och Bälten, om ock under skiljaktiga yttre bildningar, de samhällsformer, som kunna emottaga den höga, himlaborna andan. -Låtom oss då, hvar och en i sin stad, sträfva och verka för vår egen utveckling, efter dessa principer. Lifva de folkenås sträfvanden i Nordens länder, då kan Broderskapets anda mäktigt gjuta sig in uti statsförmerna, Då är stunden då Nordens förening skall göra den enig, trygg och lycklig! Då skall en gång den höga Norden, Bröderkärtekens hem, blifva en föresyn för verlden af trefnad och välsignelse ! — Br OM HANDELN PÅ WESTINDIEN. (Utdrag af ett bref från handlanden Theod. Palme, dateradt S:t Thomas den 9 April 1846.) Under mitt vistande här och på ön S:t Croix, har jag sökt att göra mig bekant med. dessa och de närbelägna öarnas, Antillernes, handelsförhållanden. Jag har dervid hufvudsakligen fästat mig vid de fördelar, som dessa öar kunde lemna åt Svenska och Norska handeln samt sjöfarten, Jag meddelar zu det hufvudsakligaste af de underrättelser, jag inhemtat. Till en fullständigare och mera detaljerad .berättelse-samlar jag materialier från flera håll, dervid jag underlättas af den utmärkta välvilja, hvarmed jag både här och på S:t Croix blifvit omfattad, så väl af danska regeringens embetsmän, som ock af flere ansedda handlande, plantageägare och andra enskilda personer. Genom min handelsresa till Mosquito-kusten, dit jag nu begifver mig, nödgas jag att på ett par månader afbryta mina forskningar om Antillernas handel; men då jag i Augusti månad återkommer till S:t Croix, boöppas jag hafva samlat alla de notiser, jag beböfver för alt sammanfatta en omständlig berättelse i ämnet. Imedlertid torde nedanstående upplysningar i ämnet förtjena att meddelas vår nations ske,psredare, som alltför länge tyckas hafva försummat den vinstgifvande och af andra nationers fartyg så flitigt begagnade farten på dessa, haf. S:t Thomas, denna lilla dånska koloni, kan man kalla medelpunkten för Antillernas eller Caraibernas handel. On har en förträfflig hamn, rymlig och djup, på tre sidor skyddad af höga berg. Denna hamn är en samlingsplats för fartyg af alla flaggor. Den danska svajar på vachra tremastare från Köpenhamn; Altona och Flensburg. Den hamburgska, engelska, franska, spanska och nordamerikanska äro rästan alltid här representerade. Oita ses äfven fartyg från Italien, från Preussen och från Finland. Det är endast :skandinaviska halfön, hvars skepp tyckas fly dessa farvatten; och likväl stå våra svenska fartyg här högt anseende, såsom väl bygda, snältseglande och bemannade med ärligt och dugligt sjöfolk. Såsom jag nämnt, är hela denna Archipelags europeiska handel till en stor del koncentrerad i S:t Thomas, hvars stora händelsbus stå i den bfligaste förbindelse med och hafva till och med BHal-kantaor å Cuba. Haiti. Porto Rico m. fl.