upplyftande anda; Den sväfvar dock öfver oss
Iden blickar huldt mot oss; den sänker sig, reda
Tned till Nordens folk, ty då den vill hafvacen forn
;Ipå jorden, att verka för menskornas väl, skåda
Iden villigt på de-fölk hvilkas-språk; begrepp; sed
dvanor och äfven ursprung göra en sådan broder
sllig anslutning så naturlig, så lätt, så förenlig mer
deras ståndpunkt i andliga och timliga afseenden
Ja! det är denna broderanda, som nu lifvar fol
Iken! Man ser det ej blott här, utan äfven ho
de folk,.der-större olikheter i språk, skarpare skil
-Inader si trosläror och lagar, och ett af de makt
rlegande för enskilte ändamål mer äggadt national
That länge gjort dess utveckling otänkbar, t. ex.
Ivestern af Europa; — att ej tala om de öfver 2
millioner fria, kraftfulla menniskor, hvilka redar
li Amerika lyckats att ordna sig i närmare efter-
följd af folkandans lyckliggörande ingifvelser. Ja
utropade talaren: Folkandan är Broderkärlekens:
Broderkärlek är Folkens Anda! Den allena kar
mycket uträtta för nationernas allmänna och hvarj
lJenskilt väl. Men den kommer ej ned till oss, utar
att förut vi förbereda åt den de former; hvari der
allenast förmår satt lefva och verka. Icke kan den
Ipå sätt mången synes inbilla sig, på en gång sl
ned öfver de spridda, de för hvarandra mnästar
Ifremmande, de så olika vilkor företeende natio.
nerna. Önskningar allena, kan den ej förtro sit
till. Nej! först måste folken, genom en på San
ning och Menniskorätt hvilande Upplysning, ut
bilda sina egna inre förhållanden. Det kan syna:
svårt — otäligheten kan anse det hopplöst — mer
det går! Det fordras blott att hylla de stora prin-
ciper; som folken redan ana, redan visat sig till-
tro. -Menniskorätt,. frihet, jemnlikhet, inbörde:
förtroende: se der de grundvalar hvarpå vår egen
samhälliga utveckling först måste hvila.. De-skola
erbjuda Nordens folk, på begge sidor Fjällen
Sundet och Bälten, om ock under skiljaktiga yttre
bildningar, de samhällsformer, som kunna emottaga
den höga, himlaborna andan. -Låtom oss då, hvar
och en i sin stad, sträfva och verka för vår egen
utveckling, efter dessa principer. Lifva de folke-
nås sträfvanden i Nordens länder, då kan Bro-
derskapets anda mäktigt gjuta sig in uti statsför-
merna, Då är stunden då Nordens förening skall
göra den enig, trygg och lycklig! Då skall en
gång den höga Norden, Bröderkärtekens hem,
blifva en föresyn för verlden af trefnad och väl-
signelse !
— Br
OM HANDELN PÅ WESTINDIEN.
(Utdrag af ett bref från handlanden Theod. Palme,
dateradt S:t Thomas den 9 April 1846.)
Under mitt vistande här och på ön S:t Croix,
har jag sökt att göra mig bekant med. dessa
och de närbelägna öarnas, Antillernes, handels-
förhållanden. Jag har dervid hufvudsakligen fä-
stat mig vid de fördelar, som dessa öar kunde
lemna åt Svenska och Norska handeln samt sjö-
farten, Jag meddelar zu det hufvudsakligaste
af de underrättelser, jag inhemtat. Till en full-
ständigare och mera detaljerad .berättelse-sam-
lar jag materialier från flera håll, dervid jag
underlättas af den utmärkta välvilja, hvarmed
jag både här och på S:t Croix blifvit omfattad,
så väl af danska regeringens embetsmän, som
ock af flere ansedda handlande, plantageägare
och andra enskilda personer. Genom min han-
delsresa till Mosquito-kusten, dit jag nu begif-
ver mig, nödgas jag att på ett par månader af-
bryta mina forskningar om Antillernas handel;
men då jag i Augusti månad återkommer till
S:t Croix, boöppas jag hafva samlat alla de no-
tiser, jag beböfver för alt sammanfatta en om-
ständlig berättelse i ämnet. Imedlertid torde
nedanstående upplysningar i ämnet förtjena att
meddelas vår nations ske,psredare, som alltför
länge tyckas hafva försummat den vinstgifvande
och af andra nationers fartyg så flitigt begag-
nade farten på dessa, haf.
S:t Thomas, denna lilla dånska koloni, kan
man kalla medelpunkten för Antillernas eller
Caraibernas handel. On har en förträfflig hamn,
rymlig och djup, på tre sidor skyddad af höga
berg. Denna hamn är en samlingsplats för far-
tyg af alla flaggor. Den danska svajar på vachra
tremastare från Köpenhamn; Altona och Flens-
burg. Den hamburgska, engelska, franska, span-
ska och nordamerikanska äro rästan alltid här
representerade. Oita ses äfven fartyg från Ita-
lien, från Preussen och från Finland. Det är
endast :skandinaviska halfön, hvars skepp tyckas
fly dessa farvatten; och likväl stå våra svenska
fartyg här högt anseende, såsom väl bygda,
snältseglande och bemannade med ärligt och
dugligt sjöfolk. -
Såsom jag nämnt, är hela denna Archipelags
europeiska handel till en stor del koncentrerad
i S:t Thomas, hvars stora händelsbus stå i den
bfligaste förbindelse med och hafva till och med
BHal-kantaor å Cuba. Haiti. Porto Rico m. fl.