I Er jord fann sin näring, sin trefnad och vård,
Under lundars friska skuggor
Sköt hon upp till en stam i Er rosengård.
Hvarthän vi blicka, Fädernebygder,
Eder vår främsta, vår yttersta gärd!
Kärlek för rätt och manliga dygder
Njöto sitt värn i hemlandets verld!
Fäders exempel, barnen så kära,
Framtid! o måtte du skördar få skära!
Hell er då bygder, som burit dem fram!
Och när dagen en gång strålen
Sänker ned bortom synkretsens mörknande rand,
Huldrikt väna gratier målen
Då för ögat ett skönare fädernesland:
Der kampen når sitt slut,
Och mödan hvilar ut,
Och vi hamna i fridens och fröjdernas hem.
Hjertat klappar, Fädren vinka,
Snart från stormen vi ila i skötet på dem.
Skålen för Gillets ordförande helsades med ett
qväde på
Melodien: Portugal och Spanien etc.
För presidenten
Samtlige pränten
Nu här en skål för vårt giljare-lag;
Han oss anförer
Båd uti körer
Och när det ropas: Pokalerne tag!
Alling förmår ban:
Falla vi, står han,
Åldrig ännu uti knävecken svag.
Ännu studenten
I presidenten
Bor, om det gäller att visa sig kry,
Manlig, allvarlig,
- Likväl ej farlig
Är han, ty mildt är hans innersta gry;
Östgötha seder,
Svenskmanna-heder
Ej från hans väsende någonsin fly.
Pannan den rika
Se huru lika
Omberg, som solglänst mot skyfästet når,
Muskel och sena
I sig förena