UTRIKES. FÖRENTA STATERNA. On krigets utbrott emellan Förenta S:atern: och Mexiko och de derpå följande händelser meddela vi nu några utförligare underrättelser än den korta tiden efter postens ankomst i gå medgaf. Redan de föregående underrättelserne frår Förenta Staterna skildrade general Taylors ställning vid Rio Grande såsom ganska betänklig. Med en korps af 4000 man stod han vid Matamoras, som ligger ungefär 4 svenska mil från Rio Grandes utlopp. Emot denna stad, som innehades af mexikanerne, hade Taylor uppfört batterier. I anseende till svårigheten af segelfarten äppför floden till Matamoras, kunde generalen ej få sina lifsmedel och öfriga förnödenheter sjöledes, utan dessa måste tillföras bonom landvägen från Point Isabel, som ligger 40 eng. mil från Matamoras, och dit vägen går genom en öde trakt. Denna Taylors ställning hafva mexikanerne begagnat för att söka alldeles afskära hans kommunikationer, hvilket äfven lyckats. Nära 14 dagar hade nordamerikaner och mexikaner, (de sednares verkliga styrka är ej tillförlitligt känd) stått i hvarandra: åsyn vid Matamoras, utan att något mera betydande förefallit, än att ett par amerikanske officerare under en fouragering blifvit tillfångatagne af mexikanerne och 4 dödad. Den 24 April emottog general Arista i stället för general Ampudia, öfverbefälet öfver mexikanska korpsen, hvarom ban underrättade general Taylor, med tillägg att ban ansåg fiendtligheterna började och skulle fortsätta dem med eftertryck. Samma dag fick Taylor, som skall hafva försummat att utsätta nödiga förposter, plötsligt den underrättelsen, att en adelning af mexikanska korpsen, enligt somliga uppgifter 410060, enligt andra 4000 man stark, gått öfver Rio Grande, 23 eng. mil ofvanför Matamoras och afskurit hans förbindelse med Point Isabel. Taylor skickade nu ett detachement dragoner för att rekognoscera, men detta bestående blott 63 man. Denna lilla trupp anfölls af mexikanerne, 46 man dödades och de öfrige togos till fånga. Endast en blesserad dragon återkom till amerikanska lägret, dit han blifvit skickad af den mexikanske generalen, för att rapportera nederlaget. Från Pont Isabel bar man underrättelse, att all kommunikation emellan nämnde ställe och general Taylor blifvit afskuren. Denne general befann sig således omringad af mexikanerne, och måste derföre antingen slå sig igenom eller ock, om han ej i tid får undsättning, troligev för brist på lifsmedel nödgas kapitulera. Man kan föreställa sig hvilken sensation, underrättelsen. om dessa motgångar väckt bland de stolte nordamerikanerne. Vi berättade redan i går om presidentens budskap och kongressens beslut. Vi tillägge endast, att billen, som beviljar de 40 millionerna dollars, den reguliera armeens tillökning med 7000 man samt 50,000 milisers uppbådande, gick igenom hos senaten med 50 röster emot 2, samt i representanternes hus med 473 emot 14. Den 13 Maj hade presidenten Polk utfärdat en kort proklamation, i hvilken han förkunnar alla vederbörande att Förenta Staterna befinna sig i krig med Mexiko. I följd af det sålunda utbrustna kriget hade assuranskompanierna redan ökat assuransen för fartyg, destinerade till de mexikanska farvattnen, med 3 procent. Man väntade att mexikanerne skulle utrusta kapare. DANMARE. Ifrån Helsingör omtalas, att den 4 dennes der på redden inkommit norr ifrån de två norrska örlogsskeppen fregatten Freya, på 36 kanoner, och korvetten Nordstjernan, på 26 kanoner. FRANKRIKE. I anledning af de förestående valen i Fränkrike gör tidningen Le Constitutionnel den frågan: hvad som skall blifva det gemensamma föreningsbandet mellan de olika oppositionsfraktionerna vid dessa val, och söker att besvara densamma, genom framställandet af de frågor, hvaruti dessa fraktioner alltsedan 41842 visat sig nära ense. Den första är naturligtvis frågsn, om den utvärtes politiken, och ogillandet af den princip, som nu styrer densamma, och -som i allmänhet anses för att köpa freden till hvad pris som helst, af rädsla att stöta sig med England uppffra landets intressen och äfven ära, samt un— —t— --ummm— ooo