NÄRINGSFRIHETEN. i
N. danstående artikel, hvars införande blifvit
något fördröjd, förtjenar uppmärksamhet der-
före att den frambåiller en grundsatsi afseende
på näringsfriheten, hvilken man icke nog myc-
ket kan ihågkomma, och som tyvärr, dagligen
förbises:
I anledning af frågan om näringsfrihet,
fanns för nigon tid sedan i Post- och Inri-
kestidningen en artikel, bemtad ur en re-
cension af en tysk förjttare, herr Buhl, som
uppgifver tidens hufvudsskliga onda bestå i
den obegränsade mräringsfriheten, medförande
slafveri under de stora kapitalisternes herra-
välde. H rr Bubl, dess rec. och desses kol-
portör, Post- och Inrikestidningen, synas all-
deles okunniga om tilivarelsen och beskaffen-
heten af det inom samhällen ojemförligt stör-
sta kapital. Må man mäta värdet af millio-
nernes arbetskraft frit använd med landets rö-
relsekapi:ali mynt; beräkna denna krafts värde
då den är fjettrad under, genom fördomars och
vanors välde införd lagstiftning, och ingen med
någon aritmetisk kunskap, kan finnas, som icke
måste erkipna skillnaden emellan millioner per
dag och iillioner per årtal. Värdet afett folks
arbetskraft för några få dagar, då dess använ-
dande är fritt och eggadt af den föreiagsanda
samt understödt af den erfarenhet, som vinnes
genom iöflan, uppgår, i vanliga förhållanden,
mot hela röreisek:pitslet i mynt, hvilket likväl
genom ex liflg omsättning kan vara tillräckligt,
med bitrö f krediten, att tjena så:om värde-
mätare och hytesmedel.
Fjettra arbelskraftens fria användande, och
massan af folket, såsom egare af detta det stör-
sta af alla kapitel, skall då bållas i fattigdom,
under det 3 re antal på mängdens bekost-
nad beredes tiltälle tiil bergning och blott nå-
gra få att samia rikedom. Qvinqvenrniitabel-
lernas uppsifter om den tilltagande numerären
af fattiga bär i detta bänseende det bästa vitt-
nesbörd, hviika följderna ef inskränkvingarna
hos oss varit. En sådan lagstiftning är medlet
att bringa alla dem bland ett folk, som endast
ega arbetskraftens rikedom, i ett slafveri nära
nog Ika grymt med det under hvi!ket menni-
skor köpas och säljas såsom boskap; ty der
vårdas de al egaren lika omsorgsfullt som bo-