NÄRINGSFRIHETEN. i N. danstående artikel, hvars införande blifvit något fördröjd, förtjenar uppmärksamhet derföre att den frambåiller en grundsatsi afseende på näringsfriheten, hvilken man icke nog mycket kan ihågkomma, och som tyvärr, dagligen förbises: I anledning af frågan om näringsfrihet, fanns för nigon tid sedan i Postoch Inrikestidningen en artikel, bemtad ur en recension af en tysk förjttare, herr Buhl, som uppgifver tidens hufvudsskliga onda bestå i den obegränsade mräringsfriheten, medförande slafveri under de stora kapitalisternes herravälde. H rr Bubl, dess rec. och desses kolportör, Postoch Inrikestidningen, synas alldeles okunniga om tilivarelsen och beskaffenheten af det inom samhällen ojemförligt största kapital. Må man mäta värdet af millionernes arbetskraft frit använd med landets rörelsekapi:ali mynt; beräkna denna krafts värde då den är fjettrad under, genom fördomars och vanors välde införd lagstiftning, och ingen med någon aritmetisk kunskap, kan finnas, som icke måste erkipna skillnaden emellan millioner per dag och iillioner per årtal. Värdet afett folks arbetskraft för några få dagar, då dess användande är fritt och eggadt af den föreiagsanda samt understödt af den erfarenhet, som vinnes genom iöflan, uppgår, i vanliga förhållanden, mot hela röreisek:pitslet i mynt, hvilket likväl genom ex liflg omsättning kan vara tillräckligt, med bitrö f krediten, att tjena så:om värdemätare och hytesmedel. Fjettra arbelskraftens fria användande, och massan af folket, såsom egare af detta det största af alla kapitel, skall då bållas i fattigdom, under det 3 re antal på mängdens bekostnad beredes tiltälle tiil bergning och blott några få att samia rikedom. Qvinqvenrniitabellernas uppsifter om den tilltagande numerären af fattiga bär i detta bänseende det bästa vittnesbörd, hviika följderna ef inskränkvingarna hos oss varit. En sådan lagstiftning är medlet att bringa alla dem bland ett folk, som endast ega arbetskraftens rikedom, i ett slafveri nära nog Ika grymt med det under hvi!ket menniskor köpas och säljas såsom boskap; ty der vårdas de al egaren lika omsorgsfullt som bo