den, eller måhända genom bristande fosterlandskärlek sjelfve framkalla den. Sverska Slöjdföreningen vänder sig i glad tillförsigt med en inbjudning till eder, j Sveriges Qvinnor, att inträda inom dess krets; något bättre, något säkrare stöd, än edert deltagande, kan den ej finna; ty nu liksom alltid måste det goda, det nyttiga, fostras af qvinnans band, innan det, i känslan af egen kraft, sjelf kan bana sig en väg genom verlden, mor ENE STRIDEN EMELLAN GEIJER OCH FRYXELL, om Aristokratfördömandet. Då man blir viltne till den litterära fejden emellan tvenne utmärkta skriftställare, och denna på endera sidan, eller på begge, visar sig mer eller mindre bestå i persouliga anfall; väcker det en oangenäm känsla, som kan stezra sig ända till allmän förargelse. Har, åter, tvisten ej annat syftemål, än att utreda en invecklad fråga, med redligt begär att härunder komma till sanningen, så väcker den hos allmänheten en kflig medkänsla, och man finner sig stå i förbindelse hos de sålunda kämpande. Men för att striden skall kunna tilläggas ett så ädelt och upphö dt skaplyrne, fordras oeftergifligen, att intet annat än sanningsbegäret styr densamma, samt framförallt, att man öppet och, ärligt erkänner sig hafva haft orätt i den e!ler de ämnen, der sådant uppdagas. Vidare är det klart, att om den litterira kampen verkligen skall kunna anses 2ngå en frågas utredande och ej bestå i personligt anfall, måste något tydligt ändamål gifvss; med ett ord: det måste vara någonting, som skall och behöfver utredas. Hvad har detta varit hos br Fryxell, då ban börjat kampen mot Geijer? Den stora politiska adelsfrågen i vår tid består i afgörandet, huruvida en Börds-aristokrati bör fiunas? Med andra ord, om dei slags institution i samhället är rättvis och god, eller ens rimlig, att några jemförelsevis högst fåtaliga personer skola ega en fjerdedel af hela representationens makt, utan att alls behöfva vara qvalificerade dertill genom utmärkt karakter, kunskaper och skicklighet, samt endast till följe af slumpen och en helt och hållet materiell omständighet? Detta är börds-adel; och vår tid har upprest sig emot densamme, med yrkande, att representatiorsmyndigheten mitte lemnas i händerna blott på de till kunskaper och karalter bäste i landet, utan afseende på födsel, stånd och klass (hvarmed naturligtvis också följer, att den lika väl kan gilvas åt personer af-adel, som åt andre, när de utgöra män, på hvilka ett sådant förtroende har skäl ait falla). Detta kan utan tvifvel också kallas en aristokrati, nemligen en på-axdlig grund: en som består af persorer, tarne från alla slags slägter, stind cch yrken; följaktligen en, som intet har att skaffa med börds-aristokratien. Har hr Fryxell bestridt detta tidens yrkande? Nej! Han ftramställer sjelf (bäft. 1, sid. 4, 5) en politisk trosbekännelse, hvari ben öppet uttalar sin öfvertygelse om försvinnandet af börds-adelns nuvarande representationssätt. Så till vida är följaktligen ingen grundoliktet emellan hr F. å ena sidan, samt den nya tiden och br Geijer å den andra. Hvad är det då hr F. velat utreda och för hvad ändamål har han skrifvit? Om aristokratDFOCHOREN badu SUCBSKR OR RrfER. heta hen det slags fördömligbet, som hbvilar öfver bördsadels-institutionen sjelf, enär ban biträder allmänna tävkesättet härom, så återstår endast det personliga fördömandet af vissa adlige, friherrlige elier greflige individer, hvarvid man ken undersöka, huruvida dem i häfderna skett all tillböriig rättvisa, eller ej. Hvar och en finner, att detta sednare är nigot helt annat, än det förra. Ingen i vår tid har upphält sig vll förnekande af några individers värde, de mä vara af hvad stånd som helst, således äfven af adel. Hvad som i förra tider bifvit skrifvet till nachdel för magnaterne i Sverige, har visserligen skett på goda grunder; men skulle i enskilda fall misstag härvid vara begångva, och dessa verkligen uppdagas, så kan imgen vara emot, att de rättas. Tvärtom är säkert hvar och en, för rättvisans och sanningens egen skull, färdig, att finna en sådan rehabilitation ganska önskvärd. Detta spörsmål bar ej det ringaste att skaffa med den politiska adelsfrågan, e!ler med börds-adeln såsom institution. Detta spörsmål bar i allmänna tänkesältet blifvit afgjordt till följe af prerogativets orättvisa och orimligbet i och för sig sjelf, samt halt ash. 0 ooo ooo dag banana fen Lig a I