Juni var cffentlig förevisning af elevernas arbeten i ritning, målning och modellering, och i går firzde föreningen sin högtidsdag i La Croixs salong, hvartill biljetter voro utdelade icke blott åt föreningens talrika ledamöter, utan äfven åt publiken, -å långt utrymmet medga!t. Den stora salen var också i det närmaste fylld, och vi tvifla icke, att publiciteten fann denna sammankomst mer intressant, likasom vi äro förvissade om, att hvad der föredrogs af en mängd talare kommer att utöfva en mångdubbelt större inflytelse, än mången ojemnförligt mera storståtbg tillställning, t. ex. Svenska akademiens årshögtider. Sammanträdet öppnades af föreningers ordförande, Öfverståthå:laren friherre Sprengtporten, med en helsning til H. M. Konungen ech några antydningar om dagens högtidlighet och programmet för densamma. Derefter uppläste en af föreningens direktionsledamöter, kapten Cronstrand, en öfversigt al förenin; ens närvarande förhållanden, antalet af dess ledamöter, samt betållningarne i dess kassa, hvarjerste han redogjorde för inrättningen af föreningens skola, för antalet af de, till bandtverkeriernas lärlingsoch ge-ällklasser börande. elever, söm besökt densamma, samt för den flit cch de framsteg, som de ådsgalagt, och hvaraf såsom vedermälen åberopades utfallet af den med dem arställda xamen, jemte den offentliga förevisningen af deras konstarbeten: i följd hvafaf det äfven tillkännagafs, ätt föreningen beslutat uppmuntra de utmärktare eleverna med passerde belöningar. — Friherre Sprengtporten återtog ru ordet och tillkönnaga att de belöningar, som föreningen ärnat utdela, skulle komma att bestå i minrespenuingar aj silfver och brons, slagna för ändamålet; men alt då pregeln dertill ännu är under arbete, så kunde tör dagen blott provisoriskt utdelas belöningskort åt dem, som blifvit tillerkänds berömp. De öfriga fingo !oford. Han upp: räknade derefter dem, som af dessa uppmun tringar ansetts förtjenta. För flit och skicklighet i geometri, ut märktes, med beröm: J. F. Högström, T. Sand: ström, H. Herlenius; med loford: H. P. Grabn C. Falceh. För modellering i vax och lera med beröm: C. J. T. Cerlström, H. Herlepius: med loford: A. W. Felixzon, W. Österblom J. Hallin. För orsamentsmålning, me beröm: J. Svenonus; med leford: C. Lind ström. Fär frihandsteckning, med beröm A. W. Felixzon, D. G. Lidström, J. F. Hög ström, G. Dehlström, E. H. Nördgren; mec loferd: C. Riis, J. Sundell. För linearritning, med loford: A. Malmqvist. För flit J. Lindeberg, C. Wiege, E. Kuntze, E. Kihlberg Seden de cfficiela göromålen för dagen tå lunda voro förbi, illustrerades högtiden i öfrig! gerom några föredrag, scm i hög grad fästede åhörarnes uppmärksamhet. Det första var a br Siljeström, magister docens, riddare aj Franska Hederslegionen, och angick den vetenskopliga bildningen, betraktad såsom grund: val för slöjderra och scm vilkor för dera: förkoframn. Detta föredrag var icke ailenss serdeles unde:hbållande, utan på många ställer verkligen lysande, och alltigenem genialisk! uppfattadt. Serde!es hänförande för inbillningsbyg ftan. vax den del deraf hysruti talaren upp dem hört yttras, att de tekniska cch paturvetenskaperna redan hunnit så långt, att föga flera upptäckier torde stå att göra. Han visade nemligen dervid på ett intressant och öfvertygande sätt, att de sednaste framstegen öppnat ingång till ett rära nog alldeles nytt fält för forskringen. — Derefter uppträdde hr doktor Berg, och afhandlade i det elegsnta och vårdade språk, som man känner hos denne talare sedan nigra föregående tillfällen, national-lypnets irflytende på slöjderna; bvarvid taleren framställde såsom ett värdigt föremål för den nu bildade föreningen att verka till en reform i vårt eget nationallynhe, till allvar och sparsamhet m.m. — Härefter talade hr professorn och ridd. Sundevall, med sin älskvärda enkeibet och hjertlighet, om naturhistoriens förhållande till slöjderna, och visade dels med mårga intressan:a exempel, huru observationer inaturhistorien, hvi!ka för ögonblicket synts obetydande, medfört stora verkningar inom det yttre lifvet; dels hurusem sysselsättningen med naturens studium är ett för alla lätt tillgängligt och varaktigt nöje, som tillika förädlar själen och verkar till sedlighet. Slutligen upplästes af br msgister Lundbergson en af hr doktor Wetterbergh författad uppmaEN MT FE EE EN AE EE ENE ROTE