och dess välkomna passagerare helsades med hur rarop af en på stranden samlad otalig folkmasss och sjelfva Norska Constitutionen, som för närva rande lappas i Norrköping — har min värdast patron hört någonting så besatt? — höll till oc med på att blifva förtrampad af folket, då Come ten och Raketen ilade förbi varfvet. Sedan land stigningen försiggått, åtföljde samtlige gästern sina värdar dels hem, dels till Stadshuset, och s vardt morgon och afton första dagen. — Pingst dagen firade Gillet i societetens lokal sin högtid och hade dervid, utom Gillets ledamöter och de Tas värdar samt resande landsmän, tillträde blifvi lemnadt åt så många stadsboer, som utrymme medgaf. Samlingen var konsiderabel, och mid .dagsmåltiden börjades kl. omkring 3, på inom Gil let öfligt sätt, med ärter och fläsk. Att der gick trefligt och gladt till, kan min värdaste patror och gynnare slå sig i backen på; musik hade vi som var dråplig, vacker sång och trefliga viso saknades ej heller och ännu mindre muntra skåla: och tal. På aftonen gjordes en promenad nedå holmen, och kanonier-musiken placerades i en på strömmen förtöjd båt, hvarifrån den med sina herr. liga toner fröjdade den på stränderna samlade tallösa menpniskomassans öron och bjertan. — An. nandeg Pingst var Gillet af Norrköpings stads in vånare inbjudet till en verkligen ståtlig fest vic Himmelstadlund, hvilken festivitet börjades med en middsg för närmare 200 personer i den fö: tillfället med Svenska och Norska flaggorna sam! Ostgötha och Norrköpings vapen dekorerade brunns: salongen. Gästerna emottogos af ej mindre än 49 värdar, som sedermera skötte sitt värdskap med bepriseligt nit och oförtrutenhet. Skålarne proponerades, väl och lyckligt, som vanligt, af asssessor Lagergren och kontraktsprosten Wåhlander; och att de lika väl besvarades af hr presidenten Westerstrand, behöfver knappt sägas. Vid skålarne för Östgötba Gille och presidenten Westerstrand afejöngos serskildt för tillfället författade verser. Efter måltiden promenerades i parken, som var alldeles uppfylld af dels i vagn, dels till fots promenerande, för hvilka nu också kanonier-musiken musicerade. Huru det vardt afton den tredje dagen, kan min högtärades ödmjukaste tjenare icke så noga säga, emedan han måste begifva sig på hemvägen, för att i rätter tid kunna afgifva ofvanstående ödmjuka rapport. Så mycket är troigt, att man hade roligt, och säkert är, att Gillet lagen derpå, eller i går kl. 8 på morgonen, skulle med Raketen återvända till Stockholm. fee —