— Nedanstående tvist mellan tvenne försam
lingar i Nerike om personers skattskrifning re
fereras af Svensk Eeclesiastiktidning):
Hos landshöfdingen i Nerikes län hade Edsberg
församlivg fört klagan deröfver, att enkan Car
Johansdotter från Qvistbro socken, sågom antager
i tjenst hos kronolänsmannen J. Wikander å des
egendom Hyttringe inom Edsbergs församling, di
inflyttat och blifvit vid mantalsskrifningen den 97
November 1843 derstädes skattskrifven, genom hvil
ken åtgärd församlingen befarade, att dess fawtig.
vård skulle betungas med framtida underhåll å
bemälde enkas 3:ne minderåriga barn, hvilka, ehu-
Tu de, till följd af församlingens protest, icke blif-
vit i mantalslängden för Edsbergs socken anteck-
nade, likväl varit i den för modren utfärdade och
till pastors-embetet derstädes öfversända flyttnings-
attest omförmälda såsom medföljande modrten. Ge-
nom utslag af den 49 Juli 1844 resolverade lands-
höfdingen, att, som ostridigt vore, det bemälde
.enka, .hvilken är född 4842, varit af Wikander
antagen såsom tjenstehjon, för att å dennes hem-
man Hyttringe sysselsättas med ladugårdsskötsel,
samt icke ifrägåstäldt blifvit, det hon skall vara
skröplig eller mindre arbetsför, landshöfdingen,
jemlikt K. Kungörelsen den 5 Dec. 1788 samt 46
och-79 86S i 4841 års Bevillningsförordning, funne
något afseende icke kunna fästas å Edsbergs för-
samlings ofvanberörde klagan. Sedan, uppå här-
öfver af försemlingen anförda besvär, kammar-
kollegium den 20 Juni 4845 samma beslut fast-
ställt, fullföljde kyrkoherden d:r (mag.) M. E. Mo-
renius församlingens talan genom underd. besvär
hos Kongl. Maj:t, med yrkande, att, då Edsbergs
början bestridt oftabemälde enkas
skattskrifning vid Hyttringe samt hon icke heller
vid maätalsskrifningen i November månad 1844,
oaktadt egarens derom gjorda anmälan, blifvit der-
städes skatiskrifyen, enär hennes biträde vid hem-
manet dåmera ansågs öfverflödigt sedan detsamma
blifvit öfverlemnadt åt en arrendator, samt då hon,
jemte barnen, icke kunde endast genom hennes
arbetskraft försörjas, Kongl. Maj:t måtte förklara,
det enkan och barnen icke finge i Edsbergs för-
gamling mantalsskrifves. Uti häröfver infordrad
förklaring anförde Qvistbro församling, att, då
enkan Johansdotter, genom undantag af husrum
och nödig jord, som hon, enligt kuntrakt, egde
begagna mot dagsverksskyldighet till arrendatorn,
vore i tillfälle att sig och de sina nödtorftigt för-
sörja, samt hon dessutom vore i sin bästa ålder,
frisk och arbetsför samt af god frejd, Edsbergs
församling, der hon i 3 år bott, utan att Kön el-
ler barn legat fattigvården till last, saknåt allt skäl
att afvisa henne från socknen och derigerom be
röfva henne all utväg till bergninog.
Genom utslag af den 26 sistl. Febr, har Kongl.
Maj:t pröfvet skäligt, med afslag å besvären, kam -
markollegii öfverklagade utslag fastställa.