Bror Birger! yttrade Tranbjerta, sedan be-
tjenten lemnat rummet, finner du det icke li-
tet enformigt att så här sysslolösa tillbringa
vår tid i sängen? Man säger ju annars, att
morgonstund har guld i munn. Skulle vi icke
i största hast kunna improvisera en liten ecarte,
bara fem partier, med Jan, om du behagar?
Du har alltid varit känd för dina lyckliga
ideer,, genmälde Svansehöld. Fem partier så-
ledes med Jan. När jag spelar utan Jan, fö-
refaller det mig alltid, som om om jag saknade
någon.
De begge militärerne trädde fötterna i toff-
lorna, och, utan någon serdeles förökning i de-
ras serdeles lätta toilett, flyttade de hvar sin
stol till ett midt på golfvet stående bord, der
redan ett par nyttjade kortlekar lågo färdiga
till begagnande.
Vårt vanliga, kan jag tänka, frågade Tran-
bjerta.
Och serskildt en dukat på första kungen,
tillade Svanschöld.
Får gålb yttrade Tranhjerta entonigt.
Roi; ropade Svanschöld och slog upp bjerter-
kung vid gifningen.
Fy tusan! skrek Tranhjerta, hade jag bara
alltid, lika säkert, som då jag tar af, en kung
på mina fingrar.,
Jag håller damen, mälde Svanschöld, sedan
alla korten, utom det sista, blifvit utspelta.
Du är alltid dig lik, anmärkte Tranhjerta
med en .viss vresighet i tonen:
nSka . vi flytta fram på ett? Saken är då
hastigare afgjord, hemställde Svanschöld.