Bror Birger! yttrade Tranbjerta, sedan betjenten lemnat rummet, finner du det icke litet enformigt att så här sysslolösa tillbringa vår tid i sängen? Man säger ju annars, att morgonstund har guld i munn. Skulle vi icke i största hast kunna improvisera en liten ecarte, bara fem partier, med Jan, om du behagar? Du har alltid varit känd för dina lyckliga ideer,, genmälde Svansehöld. Fem partier således med Jan. När jag spelar utan Jan, förefaller det mig alltid, som om om jag saknade någon. De begge militärerne trädde fötterna i tofflorna, och, utan någon serdeles förökning i deras serdeles lätta toilett, flyttade de hvar sin stol till ett midt på golfvet stående bord, der redan ett par nyttjade kortlekar lågo färdiga till begagnande. Vårt vanliga, kan jag tänka, frågade Tranbjerta. Och serskildt en dukat på första kungen, tillade Svanschöld. Får gålb yttrade Tranhjerta entonigt. Roi; ropade Svanschöld och slog upp bjerterkung vid gifningen. Fy tusan! skrek Tranhjerta, hade jag bara alltid, lika säkert, som då jag tar af, en kung på mina fingrar., Jag håller damen, mälde Svanschöld, sedan alla korten, utom det sista, blifvit utspelta. Du är alltid dig lik, anmärkte Tranhjerta med en .viss vresighet i tonen: nSka . vi flytta fram på ett? Saken är då hastigare afgjord, hemställde Svanschöld.