ENGELSKA OMDÖMEN OM MORDFÖRSÖKE
EMOT KONUNG LUDVIG FILIP.
Följande träffande omdöme om denna hän
delse läses i tidningen Examiner:
Lecomte var en af de bästa skyttar. Att d
:8 åa 40 personer, som sutto i char å banc, s
helt och hållet und,ingo att träffas af han
skott, gränsar till det underbara. Det är e
salut för morfar! utropade den lille prinsen a
Wärtemberg i sitt hjertas oskuld. Alla sträf
vanden att sätta brottet i sammanhang me
partimotiver, eller spåra det till en politisl
källa, hafva varit fruktlösa. Ett af de värst
dragen af det centraliserande förvaltningssyste
met är just, att allt ondt eller oriktigt-kar
tillskrifvas statens öfverhufvud, i synnerhet nä
detta öfverhufvud är verksamt och diktatoriskt
Derföre fiones det i en embetsstat, sådan som
Frankrike, der en stor del af folket är anstälc
i tjensteväg af regeringen, måhända 4 millior
missnöjde, som genom att öfverskatta sina egns
förtjenster, sätta sig i hufvudet att kungen ä!
deras personliga fiende. Detta synes hafva va
rit den vansinniga tankan hos Lecomte; öde
gäckade hans förboppningar, och han hämnade
sig på Ludvig Filip. En verklig despotism sät-
ter autoriteterna i skydd. En turkisk pascha
eller en rysk ståthållare gör ungefär hvad han
vill på eget bevåg; således koncentrerar sig i
honom och slutar med honom hela den pro-
vinsens hopp, fruktan och förbittring, som ban
styrer. Centralisstionssystemet deremot skyddar
intet, och uppslukar dock allt — makt, ansva-
righet, hat cch fördel, och således ökar det i
en bekyremersam grad den personliga faran för
en dylik förvaltnings öfverhufvud. I hvarje
land fivnes det ett antal narrar och dårhusbjon,
som äro i stånd till de vansinnigaste hämnd-
bragder. När nu kronan, likt spetsen på en
åskledare, lockar alla vanvettets blixtar åt sig,
så blir det nödvändigt för konungen, att, som
prinsen i feerisogan, hafva ett dussin lif under
sin hatt. Och försynen tycks verkligen ha för-
länat fransmännens konung ett dylikt fribref.
Felskjutningar, af två så skickliga rigtare som
Fieschi och Lecomte, synas böra för framtiden
skrämma älven de mest förbittrade från något
vidare försök emot detta fridlysta lif; helst då
en ålder af 73 år väl borde vara trygg mot
hvarje brottslig sträfvan att begränsa den. Det
fanns en tid, då man kunde tro Ludvig Filip
siå i vägen för republiken, eller för ett krig,
eller för anarkien, eller för något annat af de
skiften öfver hufvud, som menniskor utan mål
och samvete pläga eftersträfva. Men ingenting
sådant beror nu mera på hans lif eller död.
För allt det väsendtliga i hans politik finnes, i
landet så väl som i kamrarne, en öfvervägande
pluralitet, och efter all sannolikhet kommer
hans frånfälle icke att medföra minsta hvälf-
ning, så framt den icke tvärtom kommer att
stegra de konservatives pit för upprätthållandet
af freden och det inrikes system, som de be-
teckna med ordning. En händelse, sådan som
a
denna sednaste förbryte!se, måste vara mycket
DTE OD EE TS OA RE RR