lamentet, m. m. och den sednare efter en fransysk snabbskrifvares Aime Paris method. Både Silverstolpe och Hjerta hade apterat dessa olika systemer med öfverflyttning af några tecken på andra bokstäfver i svenskan, för att få använda de enklaste tecknen på de bokstäfver som oftast förekomma. De båda systemerna finnas för öfrigt framställda i en liten brochyr, som Silfverstolpe och Hjerta gemensamt utgåfvo. Af denna brochyr ser man att den förres method förutsätter alla vokalers bortkastande, den sednares bibehåller dem deremot i början och slutet af orden. I öfrigt kan man anmärka, att den förra methoden måbända faller sig något lättare att skrifva, men svårare att läsa; den sednare fordrar kanske mera korrekthet vid skrifningep, men är lätt att läsa. Under de sedermera förflutna 48 åren har konsten troligen gjort ytterligare framsteg i andra länder, oeh en särskild anledning till denna förmodan bemta vi dels af den utomordentfiga noggrannhet och skyndsamhet, hvarmed parlamentsoch kammardebatterna i London och Paris återgifvas af tidningarna, dels också af en anmälan i tyska tidningar om en nyligen utgifven handbok i snabbskrifningen af Stolze, bvaruti påstås det författaren uppfunnit flere nya genvägar och derigenom bragt konsten till en ännu aldrig känd fullkomlighet. En annan omständighet, som förtjenar betraktes med afseende på ändamålet för det Norska anslaget, är, att utom: sjelfva de muntliga föredragens upptecknande fordras äfven någon viss method för redigeringen deraf, såvida man skall hinna skyndsamt reproducera desamma i skrift eller tryck. 1 England ser man den längsta debatt,. som: räckt ofta till klogskan 3 på morsonen, redan klockan Z ute bland allmänheten i Fime, och Morning Chronicles ofantliga spalter; likaså meddelar den Franska Monitören ordagrannt morgoren derpå allt hvad son talats i kamrarne föregående dagen. Detta är nårot, som här i Stockholm ännu förefaller oss nära gåtlikt och i alla händelser ej kan vearkställas medelst en snabbskrifvare,. utan fordrer en förening af fem eler sex som aflösa hvarandra. På hvad sätt detta sker, eller hvad: vi vilje kalla sjelfva machineriet dervid, inhemtas bäst i London och Paris. Af alla dessa skäl tillåte vi oss, till det afseende sådant kan ansesförtjena, underställa dem, som. hafva befattning med detta ärende i Norge, om det ej vore bäst, att der, som utses att göra sig bekant med saken, först reste till London. och Paris, och underrättade sig om de methoder, hvilka der brukas, samt sedsn möjligen besökte Mänchen och Stockholm. Ty sjelfva snabbskrifningstecknens tramsposition för språket är en enkel sak, blott man först fått tillfälle bestämma hvilken method i mekaniskt afseende är den bästa. —