KE LEOPOLD, BELGIERNAS KONUNG. AF IGNAZ KURANDA. Konung Leopolds tron är en af de märkvärdigaste företeelserna i den nya bistorien och denne monarks exempel ett af de lärorikaste för den konstifutionella idens framtid, den ide som de flesta stater förr eller sednare skola se förverkligade. Den yngsta af de europeiska dynastierna har bestigit tronen på ett sätt, hvars like historien sällan :kunnat uppvisa. Hvilka blodiga strider, hvilka vidtspunna rinker hafva icke i alla tider åtföljt en ledigblifven ton Hvar och en af de ärelystna, efter makten fikande medtäflarne har sökt att göra sina an språk gällande, med list eller våld. Här se v ett af de sällsynta fallen, att ett folk väljer si; en konung, utan svärdslag, utan intriger, ja utan att han haft en enda agent i det landet som erbjöd honom sin krona. De belgiska Co burgarnes dynasti och Bernadottes hafva någr ytliga jemnförelsepunkter. Vid en sammanlit nelse af Carl XIV Johan och Leopold 1, shai man likväl finna en bufvädsaklig skilnad: Ge nyvalde konungen al Sverige, republikens or blef efter sitt uppstigande på tronen en repre sentant af den så kallade despotisme gclairer i många fall till och med rent af en despot konung Leopold, den tycke fursten, uppfödd vi: absolutismens traditioner, blef deremot, i de ögonblick då han upps!eg på tronen, den mes frisinnade monark konungsd: nets annaler bafv: upptecknat. Carl XIV hade till devis för si regering, äfven efter sina största Joftalares er kännande, den grundsatsen: allt för folket cci ingenting genom tolket; Leopold I har deremo