Målte denna förmyndare, sjelf omyndig, lyc-
kas bättre än som är att boppas: måtte kon-
sten, då den kallar Sverige till redo för det
allvar, som det blifvit skyldigt sitt namn, ej
här behöfva straffa med hån.
Endast när byggnaden står uppe, kan ingen
ändring i föreskrifterna ske för nationens skull;
och det anlete, hvarmed det stora arbetet går,
att visa sig inför efterverlden, icke förmildras!
Enligt bestämda ordalagen i Kongl. Maj:ts
nådiga bref är det blott sådane förberedande
åtgärder, som erfordras, hurudan planen och
ritningen för byggnaden än må blifvar, hvilka
de kommitterade hittills fått uppdrag att vwid-
taga på Kyrkholmen. Dessa hunna ej innefatta
mera än undersökningar om grunden. Måtte
nu de möjliga äfventyren för byggnadens be-
stånd, hvilka de kommitterade upptagit i sin
en gång afgifna underdåniga reservation om
grunden, allt klarare och klarare visa sig ge-
nom undersökningen, och sluta den.
(Forts. följer.)
KO AE
, Till Redaktionen af Aftonbladet!
Undertecknad anhåller, det Tit. behagade lemna
elt rum i sina spalter för följande rader:
Sedan jag på sflagd ed hörd Dbliffit, sedan jag
afvaktat de kämpande parternas hvar emot annan
framkastade föredrag, må det icke synas öfverflö-
digt, till rättfärdigande af min personliga heder
och räddande af den trovärdighet (fides) mitt i 27
år anförtrodda embete ovilkorligen eger, om jag
nu framträder och ät doktorinnan Jeanette Margr.
Dubosts värde förfäktare och förmyndare, hr soc-
kerbruksidkaren Th. Meijer, meddelar en nasarde
genom följande korta men sannfärdiga berättelse:
Då jag måndagen den 435 September 1845 kloc-
kan 9 på förmiddagen jemte min son, på anmo-
dan af viktualiehandlanden Olof Hällström, hos
honom mig infann, för att bevittna den skuldsedei
doktorinnan Dubost, född Reder, skulle till honom
utgifva å Tio Tusende Riksdaler Banko, och som
på Hellströms begäran blifvit af mig förut uppsatt
och å mitt kontor af min son renskrifven, samt
äfven med min vittnes-attest och insegel försedd,
måste jag, som medhade den sålunda till under-
skrift färdige skuldsedeln, uppehålla mig hos Häll-
ström till kl. half 40, då doktorinnan Dubost sig
först infann, hvarefter och sedan dokumentet blif-
vit henne till genomläsning förelagdt och hon det-
samma genomsett, berörde handling till yttermera
visso af mig Jljudeliga upplästes och derpå (utan
någon wvolte) af doktorinnan oanmärkt samt frivil-
ligt underskrefs.
Att nämnde skuildsedel, i min och min sons ge-
mensamma närvaro, derefter af Hällström om hän-
der togs, för att genom hans försorg med charta
beläggas och intecknas, och att Hällström dervid
tillsade doktorinnan Dubost, det hon lördagen der-
på kunde sig åter hos honom infinna, då uppgö-
ring och liqvid skulle ske, hvarpå hon, före mig
och min son, genast gick sin väg, utan att af
Hällström hafva erhållit något qvitto å den skuld-
sedel, han sålunda af henne emottagit; detta allt
och intet annat om tillkomsten af ifrågavarande
skuldsedel, är sanning; så sannt mig Gud hjelpe
till lifZoch själ!!! Stockholm d. 20 Maj 1846.
Fred. M. Calwagen,
Not. Publ.
ee