dylika behof, nemligen:
För Klackarpssjöns sänkning bko rdr 4985.
Barkerydssjöns d:o 1000.
Hökasjöns d:0o 537.
(D. A.)
— Vid professor Wahlbergs femte föreläsning
i förrgår såg man äfven den Kongl. familjen,
jemte ett talrikt auditorium för öfrigt; likväl
var la Cro:xs salong icke denna gången så öf-
verfyild till trängsel, som vid den nästföregå-
ende seancen. Hr Wablberg meddelade nu
omständliga upplysningar öfver bladets utveck-
ling till blomma, och blomningens skiften un-
der beredandet af nya individer eller bestyret
med slägtenas fortplantning. Det var interes-
sant att märka med bvilken säkerbet och le-
dighet professorn bärvid, inför en samling da-
mer, styrde igenom botanikens så kallade ska-
brösa område, utan att i denna kinkiga skär-
gård en enda gång stöta på grund. Fastän han
på det fullständigaste afslöjade hela mysteriet
af fröredningen, undföll honom ej ett ord (med
undantag kanske af de grekiska uttrycken fa-
nerogamer och kryptogamer) eller en antydning,
som kunde komma någon åhörare eller åhörarin-
na att härvid tänka på någonting annat än den
interessanta skildringen öfver vackra blommor
och naturens utvägar att framskaffa nya i de
vissnandes ställe. Med tillbjelp afsina kolossala
plancher gaf han först begrepp om de olika
blomfästena, enskilda och sammansatta; om sve-
pen, hängen, blombufvuden; derefter öfvergick
han till fröfästet, visade huru det platta fröfä-
stet hos somliga vexter förvandlar sig hos an-
dra till ett skåligt, med fröna än på en stjelk
inuti, såsom hos nypon, än på den så kallade
fruktens insida, såsom hos fikon; än huru detta
fäste bildar kullriga former, med fröna utanpå,
såsom hos ananas, smultron, kottar. Vidare
gjordes de regelbundna blombladens ställning å-
skådlig, och beskrefvos deras olika former, ställ-
ning och antal, t. ex. hos rosen, liljan, kålvex-
terna, äfvensom de oregelbundnas hos ärtblom-
morn2, orkideerna, fiolerna, gräsen. Poetiska
skildringar öfver nymfeerna och särdeles Victo-
ria regine, förekommo härvid. Förklaringen
öfver pensåens svenska och tyska namn, af
styfmorsblomma, kom emellan i förbigående,
som en liten anekdot. De som i forntiden gif-
vit henne detta namn, berättades ha dertill
tagit sig anledning deraf, att under hennes stör-
sta blomblad sitta två blomfoderblad, under de
två minsta ett för hvartdera, och under de beg-
ge något större endast ett för begge. I det
största blombladet såg man bilden af en styf-
mor, som satt sig på två stolar, ensam, och
gilvit sina begge ezna små döttrar, de henne
närmast sittande mindre blombladen, hvar sin
stol, så att blott en enda stol blifvit öfrig till
gemensamt bruk för hennes begge litet längre
bort sittande och stora styfdöttrar. — Efter de
flerbladiga blomkronorna följde vid beskrifningen
de enkla, eller rättare af. flera blad samman-
vuxna, såsom klockblommorna, pipblommorna,
didynamisterna, och derefter de af flera blom-
mor sammansatta blomkorgarne, hvarvid Geor-
ginernas ursprungliga former och deras genom
kulturen frambragta mångfaldiga förändringar
skildrades. Med anledning häraf erinrade hr
Wahlberg, att många bland våra inhemska vild-
blommor egna sig åt samma slags förädling ge-
nom odlingens biträde, och han nämnde att han
i Neapels trädgårdar blifvit öfverraskad af dy-
lika och med framgång anställda förädlingar af
ett par nordiska kärrvexter ur slägtena Andro-
meda och Ledum.: Professorn hade härmed
kommit till sjelfva fröredningen, visade som
hastigast några ståndare och pistiller - och -lade
dermed grunden för uttrycken ståndareblom-
mor, och pistillblommor, hvilka i det följan-
de uteslutande begagnades, i stället för alla an-
dra synonymer. Frömjölskornens olika former
och konstruktioner beskrefvos och vilkoren för
deras utveckling till groddtrådar: Slutligen för-
klarades, med tillhbjelp af en ganska gigantisk
afbildning, hela förloppet af fröets bildning ge-
nom en dylik groddtråds mellankomst. I sam-
manhang härmed beskref hr Wahlberg huru
frömjölet sprides genom fall från ståndarne på
pistillen, genom vinden, genom insekter; angaf
orsaken till regns menliga inverkan på sädes-
arterna. och fruktträden under blomningen; be-
rättade huru frömjölet af tall bildar hvad -man
om sommaren kallar svafvelregn och huru så-
dant blåst öfver från Preussen till Danmark;
huru man till: en pistillpalm) i Berlin skickat
frömjöl i bref, från en ståndarepalm på ett
annat ställe i Tyskland, och derigenom bringat
den förra att bära frukt, samt huru dadelpal-
merne i Egypten, som alla äro pistillpalmer,
befruk!as med konst, medelst frömjöl som bemtas
från i öknen vildt vexande ståndårepalmer, men
att när man hindrades derifrån under franska
eröfringen af Egypten, uppstod en allmän brist
på dadlar, eit ibiand folkets vanligaste lifsme-
del derstades-
Af ofvanstående högst sammandragna öfversigt
inses, att denna förelisning var icke min-
dre rikbattig, än den i förra veckan; men
besinn:r man hv:d som ävnu återstår, så blir
det problesnatiskt om det skal kunna medhin-
nas hå ännu an förelävnins I anseende till