dylika behof, nemligen: För Klackarpssjöns sänkning bko rdr 4985. Barkerydssjöns d:o 1000. Hökasjöns d:0o 537. (D. A.) — Vid professor Wahlbergs femte föreläsning i förrgår såg man äfven den Kongl. familjen, jemte ett talrikt auditorium för öfrigt; likväl var la Cro:xs salong icke denna gången så öfverfyild till trängsel, som vid den nästföregående seancen. Hr Wablberg meddelade nu omständliga upplysningar öfver bladets utveckling till blomma, och blomningens skiften under beredandet af nya individer eller bestyret med slägtenas fortplantning. Det var interessant att märka med bvilken säkerbet och ledighet professorn bärvid, inför en samling damer, styrde igenom botanikens så kallade skabrösa område, utan att i denna kinkiga skärgård en enda gång stöta på grund. Fastän han på det fullständigaste afslöjade hela mysteriet af fröredningen, undföll honom ej ett ord (med undantag kanske af de grekiska uttrycken fanerogamer och kryptogamer) eller en antydning, som kunde komma någon åhörare eller åhörarinna att härvid tänka på någonting annat än den interessanta skildringen öfver vackra blommor och naturens utvägar att framskaffa nya i de vissnandes ställe. Med tillbjelp afsina kolossala plancher gaf han först begrepp om de olika blomfästena, enskilda och sammansatta; om svepen, hängen, blombufvuden; derefter öfvergick han till fröfästet, visade huru det platta fröfästet hos somliga vexter förvandlar sig hos andra till ett skåligt, med fröna än på en stjelk inuti, såsom hos nypon, än på den så kallade fruktens insida, såsom hos fikon; än huru detta fäste bildar kullriga former, med fröna utanpå, såsom hos ananas, smultron, kottar. Vidare gjordes de regelbundna blombladens ställning åskådlig, och beskrefvos deras olika former, ställning och antal, t. ex. hos rosen, liljan, kålvexterna, äfvensom de oregelbundnas hos ärtblommorn2, orkideerna, fiolerna, gräsen. Poetiska skildringar öfver nymfeerna och särdeles Victoria regine, förekommo härvid. Förklaringen öfver pensåens svenska och tyska namn, af styfmorsblomma, kom emellan i förbigående, som en liten anekdot. De som i forntiden gifvit henne detta namn, berättades ha dertill tagit sig anledning deraf, att under hennes största blomblad sitta två blomfoderblad, under de två minsta ett för hvartdera, och under de begge något större endast ett för begge. I det största blombladet såg man bilden af en styfmor, som satt sig på två stolar, ensam, och gilvit sina begge ezna små döttrar, de henne närmast sittande mindre blombladen, hvar sin stol, så att blott en enda stol blifvit öfrig till gemensamt bruk för hennes begge litet längre bort sittande och stora styfdöttrar. — Efter de flerbladiga blomkronorna följde vid beskrifningen de enkla, eller rättare af. flera blad sammanvuxna, såsom klockblommorna, pipblommorna, didynamisterna, och derefter de af flera blommor sammansatta blomkorgarne, hvarvid Georginernas ursprungliga former och deras genom kulturen frambragta mångfaldiga förändringar skildrades. Med anledning häraf erinrade hr Wahlberg, att många bland våra inhemska vildblommor egna sig åt samma slags förädling genom odlingens biträde, och han nämnde att han i Neapels trädgårdar blifvit öfverraskad af dylika och med framgång anställda förädlingar af ett par nordiska kärrvexter ur slägtena Andromeda och Ledum.: Professorn hade härmed kommit till sjelfva fröredningen, visade som hastigast några ståndare och pistiller och -lade dermed grunden för uttrycken ståndareblommor, och pistillblommor, hvilka i det följande uteslutande begagnades, i stället för alla andra synonymer. Frömjölskornens olika former och konstruktioner beskrefvos och vilkoren för deras utveckling till groddtrådar: Slutligen förklarades, med tillhbjelp af en ganska gigantisk afbildning, hela förloppet af fröets bildning genom en dylik groddtråds mellankomst. I sammanhang härmed beskref hr Wahlberg huru frömjölet sprides genom fall från ståndarne på pistillen, genom vinden, genom insekter; angaf orsaken till regns menliga inverkan på sädesarterna. och fruktträden under blomningen; berättade huru frömjölet af tall bildar hvad -man om sommaren kallar svafvelregn och huru sådant blåst öfver från Preussen till Danmark; huru man till: en pistillpalm) i Berlin skickat frömjöl i bref, från en ståndarepalm på ett annat ställe i Tyskland, och derigenom bringat den förra att bära frukt, samt huru dadelpalmerne i Egypten, som alla äro pistillpalmer, befruk!as med konst, medelst frömjöl som bemtas från i öknen vildt vexande ståndårepalmer, men att när man hindrades derifrån under franska eröfringen af Egypten, uppstod en allmän brist på dadlar, eit ibiand folkets vanligaste lifsmedel derstadesAf ofvanstående högst sammandragna öfversigt inses, att denna förelisning var icke mindre rikbattig, än den i förra veckan; men besinn:r man hv:d som ävnu återstår, så blir det problesnatiskt om det skal kunna medhinnas hå ännu an förelävnins I anseende till