- bentran hut re bett MYVRR nn än
Man väntar ännu med nyfikenhet på de be-
slut och åtgärder, som ej mindre Preussen kom-
mer att vidtaga, för sin del. med hänseende till
den upproriska polska provinsen, än de tre
skyddsmakterna i förening, i afseende på Kra-
kau. -Rådslag härom ba ägt rum, till hvilka
general Fiquelmont blifvit tillkallad från Wien
och general von Berg från Petersburg. Peters-
burgerkabinettet framstod öppet med förslaget
att låta republiken Krakau försvinna, och in-
förlifva staden och dess landområde med Öster-
rikiska länderna; mot vederlag dock, för det
sålunda mottagna, åt Ryssland vid Rysslands
galliziska gräns, och åt Preussen vid Oster-
rikes schlesiska gräns. Detta förslag vann lik-
väl ej insteg. Österrike hyste intet begär ef-
ter en besittning, som låfvade det föga verkliga
fördelar, ej heller vat det fallet för att förstora
Preussen åt schlesiska sidan; och ännu mindre
ville det i allmänhet mildare sinnade Berliner-
kabinettet ingå på en kränkning af Wienertrak-
taten, genom Krakaurepublikens fullkomliga till-
intetgörelse, samt hjelpa till att ådraga sig all-
männa tänkesättets förkastelsedom och de ound-
vikliga protesterna från England och Frankrike.
Det för ingenting skyggande Rysslands enträ-
genhet afböjdes alltså, och Krakau säges nu
blott komma att i tre år besättas af de tre
skyddsmakterna gemensamt, och derefter få en
ny konstitution m. m., efter de tre skydds-
makternas godtfinnande. Kommendant blir
Preussiska ö!versten von Hobe, hvilken redan
nu innebar samma befattning, och detta kan
ändå vara en liten hugnpad för den olyckliga
staden; ty öfverste v. Hobe är mensklig och
redlig och bar redan nu skyddat innevånarne
med kraft, emot ryska brutaliteter. Beklagli-
gen är i Krakauerkonferensen äfven beslutadt
att Preussen skall till den i Krakau nedsatta
militärkommissionen utlemna de till preussiska
området undanflydda insurgenterna. Tre foror
med sådana fångar ha redan blifvit från Kosel
och Neisse skickade öfver gränsen och lemnade
till österrikiska och ryska fångvaktare. De
olyckligas förtviflan låter sig icke beskrifvas.
Med gråt och veklagan helsades de af befolk-
ningen; men flera hade lyckats att förkorta
bödlarnes bestyr, genom att sjelfva afhända sig
lifvet. Underrättelsen om detta konferensbe-
slut har i Berlin gjort ett hemskt intryck. Man
förlorar sig i gissningar öfver huru konungens
personligt milda lynne kunnat förmås att bi-
falla detta grymma utlemnande; ty hvar och
en kan veta förut, att det gräsligaste öde vän-
tar dessa ryska eller preussiska undersåtare.
Visserligen har Preussen förut slutat ett så
kalladt kartel med Österrike och Ryssland, en-
ligt -hvilket alla från den ena till den andra
staten flyktände förbrytare skola ömsesidigt ut-
lemnas; meni mensklighetens interesse vägrade
Preussen först att utsträcka detta kartel till
dem som flyktat från Krakau och dess område,
för hvilket kartelet icke är afslutadt, och hit-
tills hade dervid förblifvit. Man hoppades ock
att preusiska regeringen åtminstone i denna
punkt icke skulle gifva vika; det var bedröfligt
nog att den låtit förmå sig att till Krakau åter-
föra dem, som derstädes voro infödda. Men detta
bopp har svikit; nu mera förnimmes, att icke
blott de, utan alla, som blifvit på Preussiska
området infångade, och icke äro omedelbart
preussiska undersåtare, komma att utlemnas.
I provinsen Posen fortfar häktandet, i mån
som den fortgående ransaknivgskommissionen
upptäcker flera medbrottsliga. Öfver 600 men-
niskor af alla stånd, kön och åldrar, sitta re-
dan fängslade i Posen, Thorn, Graudenz, Glo-
gau och Sonnenburg, hvarest de förhöras af
kammarrättens ransakningskommission. Flera
försök hafva gjorts att muta fångvaktarne; helst
då så många bland fångarna tillhöra det preus-
siska Polens rikaste familjer. I allmänhet hafva
dessa försök misslyckats; blott ifrån fästet Win-
gari vid Posen hafva fyra fångar rymt, men
af hvilka två åter blifvit ertappade och äterin-
satta. Naturligtvis ha dessa rymningsförsök för-
anledt ytterligare stränghet i bevakningen och
uppmärksamhet hos polisen. I staden Posen
greps för några dagar sedan en mycket skick-
lig och allmänt aktad läkare, Miroslawski, och
insattes i det strängaste förvar. Hans hus blef
genomletadt och-men fann der 20,000 thaler
klingande mynt, som man: nu påstår varasam-
manskjutna til mutor åt fångvaktare och res-
penningar åt rymmare. MHögmålsransakningen
med en sådan mängd anklagade kommer na-
turligtvis att draga ut på tiden, innan den kan
leda till de slutbga utslagen, och dessa blifva
ej skonsamma, eliter vår strafflag; dock hoppas
man på konungens rätt att benåda och mitdra.
Huru lyckliga äro ej de i alla fall, jemförelse-
vis, som förhöras och dömas inför preussiska
myndigbeter, som der mötas af mensklig be-
handling, af en af lag bunden och Jag skipande
domaremakt! Hvad som hviskas hitåt från
ryska Polen väcker bestörtning och fasa. Men-
niskor försvinna der för alltid; på den lösaste
misstanka mot någon, omringas hans boning midt
i natten af kossacker, han: stoppas helt obe-
märkt in i en kibitka, släpas till Warschau,
och denfrån, efter outsägliga yval, till Siberien
eller Kaukasus; och för närvarande kan hvem
som helst bli misstänkt, blott derföre att han
är poleck. Gränsen mot Preussen bevakas at