hållas oinskränkt tillverkningsrätt, fastän icke i det
motsatta fallet, emedan då andras rätt ock, enligt
hvad Rikets sist församlade Ständer sjelfve nu med-
gifvit, åtskilliga bruks undergång äfventyrades, ut-
om det att skogarnes-hastiga utödande i en del or-
ter då måste befaras; på samma gång som de, å
andra aflägsnare ställen, ej vidare kunde för någon
bruksrörelse gagnas.
Just genom en, af olika kolfång beroende, för-
fattningsenlig reglering af verkstäder och smides-
rätt, och sedan inskränkningen af smidet till visst
årligt skeppundtal förut varit nästan allmän, var
det som, enligt kollegii underd. förslag om härd-
frihet, denna inskränkning småningom skulle upp-
höra att finnas, så inom som utom bergslagerne,
derest icke bruksägarne sjelfve ville bibehålla sina
gamla privilegier, och det var på det sättet, som
kollegium ansett rättvisa kunna vederfaras alla;
men för ingen del tror kollegium sådant nu kun-
na ske förmedelst proklamerandet af allas natur-
liga och lika rätt till de förut åt vissa till begag-
nande upplåtna köpekolen, hvilka sålunda kommo
att underläggas de mäktigaste och för transporten
beqvämeast liggande bruken, som på det sättet
blefve i tillfälle att, med obegränsadt antal verk-
städer och fri tillverkningsrätt, helt och håHet un-
dergräfva beståndet af tackjernsblåsningen i vissa
orter, eller af de på med dem förut gemensamma
köpkolstillgångar grundade mindre stångjernsbru-
ken. Gerna må det dock medgifvas, att om, tvert-
emot hvad händelsen nu är, inga skiljaktiga bruks-
privilegier med åt vissa verk tillförsäkrad fortfa-
rande köpekolstägt inom orten förefunnes, då kun-
de och borde allas naturliga rätt att äfven inom
jernhandteringen få fritt använda sina krafter, an-
ses lika rättvis, som den i sig sjelf då vore billig.
— Nu deremot håller kollegium i underd. före, att
Pprob!emet, som skall lösas, egentligen blifver: till-
delandet åt vederbörande af all den frihet, som
kan äga rum, utan kränkning af andras lagligen
tillerkända rättigheter, samt utan att derföre in-
skränka eller tillintetgöra möjligheten af framtida
lönande bergsrörelse, derföre likväl här i landet bi-
behållandet af de intill grufvorna och bruken när-
belägna skogar alltid måste utgöra sjelfva grund-
vilkoret.
Funnes icke den urgamla, uppå tackjernsblåsnin-
gens sammanhållande såsom folknäring närmast gruf-
vefälten baserade, bergslagsinrättningen, med dess
privilegier, och derest för öfrigt de svenska jern-
bruken i allmänhet voro grundade på dithörande,
egna sammanhängande skogar; så vore visserligen
faran af privilegiirättens afskaffande samt en öfver-
allt frigifven tillverknings- och anläggningsrätt min-
dre afsevärd, äfvensom då man icke under närva-
rande förhållanden, en i allmänhet bättre ordnad
skogshushållning kunde af den fria tillverkningsrät-
ten blifva en följd. Nu deremot då, inom bergsla-
gerna, tackjernsblåsningen är grundad på bergsmans-
hemmanens, oftast små, på hyttorna indelade skogs-
lotter, samt en betydlig del af stångjernsbruken äro
i beroende af allmogens salukol, håller kollegium i
underdånighet före, att en sådan medgilven anlägg-
ningsrätt af smiden inom tackjernsbergslagerna,
som Rikets Ständer i underdånighet föreslagit, nem-
ligen på de ställen der tackjernsblåsningen förut
varit högt drifven, samt utom bergslag fri smides-
anläggning, utan afseende på ortens ägande skogs-
tillgångar, skulle otvifvelaktigt föranleda bergslags-
inrättningens säkra upplösning och bergsmanshem-
manens öfvergång på främmande händer, allt i den
mån som de mindre hyttedelägarnes tackjernsblås-
ning då måste upphöra; och det synes dessutom
vara uppenbart, att om stångjernssmidet på sådant
ätt finge koncentreras inom bergslagerna, så må-
te de uti norra eller aflägse orter, på köpetackjern
lerifrån grundade gamla bruken snart alldeles ned-
äggas, dels för bristande tackjernstillgång, dels och :
följd af omöjligheten för dem att med ojemförligt
Irygare transportkostnader och tyngre förlager då
kunna bestå i tällan med de mera gynnande bergs-
agsbruken, hvilka, -åtminstone under den period, !
om åtginge innan bergslagsskogarne hunne i det
rärmaste ödeläggas, sålunda blefvo försatte i till-
älle att hufvudsakligen förse jernvägarne med större ,
lelen af det qvantum stångjern, som vår, som det
ynes, redan nog begränsade jernmarknad kunde
rligen absorbera,
Det är till undvikande af här ofvannämnde, ejll
llenast för många bruksidkare utan för landets all-:
nänna bästa äfventyrliga påföljder, som bergskolle-
sium ansett och anser bergslagsinrättningars upp- :
ösning genom nya smidens införande derstädes,
tan rsotsvarande koltillgångar och sålunda på be-l!
ostnad af tackjernsblåsningen, vara-det farligastel!
xperiment, som i bergslagstiftningsväg för närva-!
ande kunde vidtagas; ty bergslagsskogarne hafval
l
(
j
l
(
1
Ntid varit och böra framgent blifva förnämsta stö-
let för landets jernhandtering, och dessa böra då
cke i första rummet utödas genom nya smidesan-
iggningar, så länge som möjligheten ännu qvarstär
tt till bergslagstackjernets förädling begagna lan-
lets öfriga, eljest på en del orter onyttiga, skogs-
illgångar. (Forts. följer.)
ERE