REVY AF TIDNINGARNA. Upsala domkapitel och skolläraren Wennman Uti Postoch Inrikestidningen för sistlidne onsdag finnes under rubriken: en blick på Aftonbladets målsmanskap för skollärarn Wennman en artikel på tvenne spalter emot Aftonbladets anmärkningar vid vederbörande auktoriteters förfarande mot herr Wennman för de religionsskrifter han utgifvit. Allt hvad man i sak inhemtar af dessa spalter, inskränker sig imedlertid dertill, att konsistorierna äro satta att vaka öfver lärans renhet bland sina underordnade prestmän, och att kyrkolagen i 4 kap. 2 uttryckligen säger, att dem i läroståndet skall allvarligen vara förbudet, att emot vår lära och trosbekännelse ,upptäcka och utsprida några villfarande meningar. Utom denna sväfvande citation, som ingenting bevisar i afseende på sättet att förfara emot Wennman, består allt det öfriga af blotta fraser. Sålunda talas det om Aftonbladets låga ståndpunkt; — patt verkningarna af Aftonbladets uppfostran, ehuru stora, ännu, Gudi lof, icke äro oemotståndligan; de sko:a, om vi spå rätt, minskas allt mer och mer, (en redan gammal spådom); de omtalta embetsverken, sammansatta. af hvad fäderneslandet i många fall äger utmärktast, förstå hvad deras yrke och landets väl kräfver, vida bättre än en referent, som förråder lika obekantskap med sann kristendom; som med grundlagens bud; atill och med ettj i gudsfruktan väl uppfostradt barn, efter en Jätt genomgång af sin katekes, skulle blygas både för artikelförfattaren och för hr Wennman,; Sverges öfverdomstol Svea hofrätt med sina sakkunnige män, tillrättavisas af den store okunnige i A. B. på ett efterptryckligt sätt, 0. S. V. Utan att nu ånyo vidare ingå i ämnet, torde det vara nog, att, till besvarande af alla dessa artigbeter, påminna den sakkunnige insändaren och andre vederbörande om några författningar, som de tyckas hafva glömt, men som det icke hade varit så illa att vid detta tillfälle ibågkomma. Månne t. ex. de sakkunnige hafva hört talas om en kongl. förordning af den 24 Januari 1781, som förklarar hofrätterna (omedelbart) för forum i religionsmål, framgent såsom förut. En prestman vid namn Rutström var förut tilltaläd och dömd i Svea hofrätt för irrläriga predikningar; och målaren Nilsson dömdesj nyligen af samma domstol för affall från den rena evangeliska läran. Har då icke konsistorium, i alla händeizser, och utan att taga i betraktande tryckfrihetslagen, begått en grof blunder, som omedelbart befattat sig med en dylik fråga i afseende på Wennman, och på köpet börjat med