så finner för godt, kin anlägga ett alldeles
nytt apothek, i hvilket fall det förra apo
theket blir så godt som utan värde 8). Deri
senom vore stödet af enskild penningekredi
alldeles uudanryckt apotheksrörelsen, och hvac
denna kredit inflyter derpå, kan bäst inses der-
af, att de ynglingar, som insättas till lärlinga
på apothek, och af hvilka många sluta som
sjelfegande apothekare, vanligen äro söner al
fattiga föräldrar, som saknat utvägar att skaffo
dem utbildning (!) i annan riktning. Då såle-
des de yngre (!—?) inom yrket frambära sina
önskningar att i början af sin bana såsom apo-
thekare erhålla tillståndsbrefvet utan algift, så
bafva de icke betänkt, hvad deraf blefve följ-
den vid slutet af denna bana för dem sjelfva,
i fall omständigheterna nödga dem att lemna
apotheket, eller för deras efterlefvande familj
vid deras frånfälle 9).
På de nu anförda grunder, och då kollegium
icke heller bör.-biträda sökandernas begäran om
upphörandet af den vid större medikaments-
everanser stadgade rabatt (?) samt inskränkning
. Eders Kongl. Maj:ts höga pröfning och be-
tämmande efter orternas behof af nya apotheks
nrättande, kan kollegium icke annat än i allo
ifstyrka den till kollegii underdåniga utlåtande
emitterade ansökningen. (Forts. följer.)
förslag upptager till och med utförliga och be-
stämda föreskrifter, hurusom säljarens rätt vid
detta tillfälle skall kunna på det aldratillförlit-
ligaste sätt bevakas. År det möjligt att begära
någon större säkerhet än dessa?
) Härigenom skulle värdet af det, som företräda-
ren har att sälja, icke det aldraringaste förmin-
skas, så snart denne ej har något privilegium att
fordra betalning för. Imedlertid anförer Sack-
lens Sverges apothekarehistoria sid. 255—6, och
hr Nybigei.sednaste skrift, sid. 34, ett exempel
på, att till och med ett slikt anläggande af nytt
apothek bredvid ett äldre, för att nedtrycka det
äldres värde, förr hvarken af Regeringen eller
dess embetsverk ansetts brottsligt. Det torde
Toa läsaren att veta, att det vär åt vår store
Scheele, som detta beviljades.
) Utan tvifvel blefve följden för dem alldeles den-
samma, som för samteliga nuvarande tjenstemän
och för sundhetskollegii egna ledamöter; men
icke kunna dessas utsigter anses så förtviflade?
Man torde ytterligare jemföra dessa 3:ne punk-
ter med hr generaldirektören Ekströmers redan
åberopade, högst, förtjenstfulla utlåtande. Huru
kan kollegium säga, att det är de yngre, som
framställt denna anhållan? Är det då icke ,sjelf-
egande apothekare, de flesta gamla män, som
framställt densamma genom en till mogna år
kommen apothekare och riddare? Månne, äf-
ven bland de oprivilegierade, det företrädesvis
är de yngre,, som känna hvar skon klämmer
och ifra för ett bättre sakernas skick?