4rt. 32. Uppbäfver alla äldre stadganden, som stå i samband med denna lag och äro emot den stridande. BREF FRÅN FYRA POLSKA FLYKTINGAR OM DEN SEDNASTE RESNINGEN I POLEN. I tyska tidbingar läses en skrifvelse till redaktionen af den i Strasburg utkommande tidningen Courrier du Bas-Rhin från 4 dit ankomna polackar, hvilka beklädt vigtigare poster under uppresningen i Krakau i sistlidne Febr. månad. Som detta bref sprider Jjus öfver åtskilligt, som står i sammanhang med revolutionsföretaget, så meddela vi detsamma här nedanföre: ? Min Herre! AI de ögonblick, då vi efier en flykt, som icke varit utan faror, uppnått Frankrikes skyddande jord, dä vi sätta foten på denna fria jerd, som omsider tillåter polska insurrektionen att låta höra sin alltför länge qväfda stämma, var det första bebof vi kände, att inför verldens åsyn protestera emat det egennyttiga förtal,. hvarmed vårt fäderneslands förtryckaäre försökt att vanära vårt kära fäderneslands sak. Om det, i saknad af handlingar och dokumenter, hvilka vi icke skola försumma att samla, ännu icke är oss möjligt att lemna en trogen och fullständig berättelse om de sednaste händelserna i Polen, så äro vi dock skyldiga den offentliga karakter, hvarmed vi ett ögonblick varit beklädde, att redan nu i deras sanna dager framställa facta; hvilka en af de österrikiska och moskowWitiska regeringarne besoldad press: på ett skändligt sätt vanställt i hela den del af TyskTand vi såsom flyktipgar genomrest. Vi skole icke företagn oss att förklara orsakerna till den sistainsurrektionen, att rättfärdiga insurgenternas ändamål. Behöfves det väl något rättfärdigande för ett folk, som; uttröttadt af främmande ok och troget sina fäders religion, med uthållande ansträngning strider för sin nationalsielfständighet, för sin på det förbatligaste sätt kränkta samvetsfrihet? Om är 4834 den förtviflade kamp, som en del af polska folket utförde, förmådde ingifva hela den bildade verlden så stora och lifliga sympathier, hvarföre skulle samma känslor lemna insurgenterna 1846 i sticket, hvilka stridt för samma sak och för samma grundsatser? Ty man misstage sig ej; icke i Blott spridda försök, icke i några unga brushufvudens obetänksamma otålighet äro orsakerna att söka till de sednaste händelserna. Nej, det är hela Polen, utan skilnad af kaster, religionsbekännelse eller provinser, det är bönderna, i utsigten på en bättre framtid, d. v. s. att se sig befriade från alla orättvisa bördor, det är Lilhauens, Warschaus och Podoliens söner, lika Väl som Krakaus och Galiziens; det är alla i denna stund förströdda och styckade beståndsdelar af vår gamla nationalitet, hvilka genom en liktidig ansträngning ville bryta sina böjor och rädda sina lif ur de långsamma (qval, som bereddes af deras bödlar. Om resningen i Febr. icke blef allmän, om insurgenternas försök misslyckades i vissa provinser, och i andra qväfdes i deras frö, så skola vi framdeles kunna antyda hvilka orsaker, hvilka omständigheter, som förlamat en rörelse, hvilken kunnat blifva förderflig för våra förtryckare. För närvarande må det vara tillräckligt om vi siga, att angifvelser, hvilkas källa en gång skall liggas i dagen, lemnat de trenne makter; hvilka emeilan sig delat vårt olyckliga fädernesland, en vink om hvad som förestod; att de af våra landsmän, som i all stillhet lemnat Frankrike för att åt vist fäderneslands sak egna biståndet af deras politiska inflytande eller deras militäriska talanger, i ögonblicket af deras afresa angåfvos hos österrikiska och preussiska polisen, och att de tvenne regeringarne, på detta sätt i hemlighet varnade, kunde träffa sina försigtighetsmått så väl, att det å ena sidan icke lyckades för någon enda af de från Frankrike skyndande polackar att uppnå Posen, och att på flere ställen arresteringen af de vigtigaste personerna inom sammansvärjningen gjorde att insurrektionsplanen helt och hållet misslyckades. Oaktadt dessa för Yramgången af våra förslag så olyckliga händelser, och fastän de provinser, der arresteringar skett, numera icke voro i stånd att medverka till den allmänna saken, kom dock resningen på flere punkter i Polen till utbrott. Fastän. Galizien misströstade att se de insurgentafdelningar ankomma, hvi!ka skulle besätta vigtiga punkter af denna provins, så kunde det dock icke tillbakahålla den patriotiska lyftning, som bemäktigade sig alla sinnen, och gaf exemplet af en högsinnad uppoffring, derigenomatt denna provins tog initiativet till resningen trenne dagar före d.24 Februari, hvilken dag var bestämd för den allmänna resningen i hela Polen: Krakav skyndade att följa detta ädla exempel; den 21 grepo invånarne till vapen, och följande dagen utrymde den talrika österrikiska garnison, som besatt Krakau i afvaktan af denna rörelse, staden. Händelserna i Krakau äro kända, och vi vilja för närvarande icke företaga en skildring af dem. Men hvad de af Österrike besoldade tidningar noga aktat sig för att berätta, äro de gräsligheter, hvilka föröfvades. under de 24 timmar, som den af insurgenterna i början utrymda staden var lemnad till pris åt en tygellössoldatesk, upphetsad genom starka drycker, hvilka de österrikiska auktoriteterna i öfverflöd utdelat åt dem. Hvad den faderliga regeringens i Wien officiella jurnalism rued sorgfällig tystnad förbigick, voro general CAllne harhariska hefallningar. i fölid af hvil.