4rt. 32. Uppbäfver alla äldre stadganden,
som stå i samband med denna lag och äro
emot den stridande.
BREF FRÅN FYRA POLSKA FLYKTINGAR OM
DEN SEDNASTE RESNINGEN I POLEN.
I tyska tidbingar läses en skrifvelse till re-
daktionen af den i Strasburg utkommande tid-
ningen Courrier du Bas-Rhin från 4 dit an-
komna polackar, hvilka beklädt vigtigare poster
under uppresningen i Krakau i sistlidne Febr.
månad. Som detta bref sprider Jjus öfver åt-
skilligt, som står i sammanhang med revolu-
tionsföretaget, så meddela vi detsamma här ne-
danföre: ?
Min Herre! AI de ögonblick, då vi efier en
flykt, som icke varit utan faror, uppnått Frankri-
kes skyddande jord, dä vi sätta foten på denna fria
jerd, som omsider tillåter polska insurrektionen att
låta höra sin alltför länge qväfda stämma, var det
första bebof vi kände, att inför verldens åsyn pro-
testera emat det egennyttiga förtal,. hvarmed vårt
fäderneslands förtryckaäre försökt att vanära vårt
kära fäderneslands sak. Om det, i saknad af hand-
lingar och dokumenter, hvilka vi icke skola för-
summa att samla, ännu icke är oss möjligt att
lemna en trogen och fullständig berättelse om de
sednaste händelserna i Polen, så äro vi dock skyl-
diga den offentliga karakter, hvarmed vi ett ögon-
blick varit beklädde, att redan nu i deras sanna
dager framställa facta; hvilka en af de österrikiska
och moskowWitiska regeringarne besoldad press: på
ett skändligt sätt vanställt i hela den del af Tysk-
Tand vi såsom flyktipgar genomrest. Vi skole icke
företagn oss att förklara orsakerna till den sistain-
surrektionen, att rättfärdiga insurgenternas ända-
mål. Behöfves det väl något rättfärdigande för ett
folk, som; uttröttadt af främmande ok och troget
sina fäders religion, med uthållande ansträngning
strider för sin nationalsielfständighet, för sin på
det förbatligaste sätt kränkta samvetsfrihet? Om
är 4834 den förtviflade kamp, som en del af pol-
ska folket utförde, förmådde ingifva hela den bil-
dade verlden så stora och lifliga sympathier, hvar-
före skulle samma känslor lemna insurgenterna 1846
i sticket, hvilka stridt för samma sak och för sam-
ma grundsatser? Ty man misstage sig ej; icke i
Blott spridda försök, icke i några unga brushufvu-
dens obetänksamma otålighet äro orsakerna att söka
till de sednaste händelserna. Nej, det är hela Po-
len, utan skilnad af kaster, religionsbekännelse eller
provinser, det är bönderna, i utsigten på en bättre
framtid, d. v. s. att se sig befriade från alla orätt-
visa bördor, det är Lilhauens, Warschaus och Po-
doliens söner, lika Väl som Krakaus och Galiziens;
det är alla i denna stund förströdda och styckade
beståndsdelar af vår gamla nationalitet, hvilka ge-
nom en liktidig ansträngning ville bryta sina bö-
jor och rädda sina lif ur de långsamma (qval, som
bereddes af deras bödlar. Om resningen i Febr.
icke blef allmän, om insurgenternas försök miss-
lyckades i vissa provinser, och i andra qväfdes i
deras frö, så skola vi framdeles kunna antyda hvil-
ka orsaker, hvilka omständigheter, som förlamat en
rörelse, hvilken kunnat blifva förderflig för våra
förtryckare. För närvarande må det vara tillräck-
ligt om vi siga, att angifvelser, hvilkas källa en
gång skall liggas i dagen, lemnat de trenne mak-
ter; hvilka emeilan sig delat vårt olyckliga fäder-
nesland, en vink om hvad som förestod; att de af
våra landsmän, som i all stillhet lemnat Frankrike
för att åt vist fäderneslands sak egna biståndet af
deras politiska inflytande eller deras militäriska ta-
langer, i ögonblicket af deras afresa angåfvos hos
österrikiska och preussiska polisen, och att de tvenne
regeringarne, på detta sätt i hemlighet varnade, kun-
de träffa sina försigtighetsmått så väl, att det å ena
sidan icke lyckades för någon enda af de från Frank-
rike skyndande polackar att uppnå Posen, och att
på flere ställen arresteringen af de vigtigaste per-
sonerna inom sammansvärjningen gjorde att insur-
rektionsplanen helt och hållet misslyckades. Oak-
tadt dessa för Yramgången af våra förslag så olyck-
liga händelser, och fastän de provinser, der arreste-
ringar skett, numera icke voro i stånd att medver-
ka till den allmänna saken, kom dock resningen
på flere punkter i Polen till utbrott. Fastän. Ga-
lizien misströstade att se de insurgentafdelningar
ankomma, hvi!ka skulle besätta vigtiga punkter af
denna provins, så kunde det dock icke tillbaka-
hålla den patriotiska lyftning, som bemäktigade sig
alla sinnen, och gaf exemplet af en högsinnad upp-
offring, derigenomatt denna provins tog initiativet till
resningen trenne dagar före d.24 Februari, hvilken
dag var bestämd för den allmänna resningen i hela
Polen: Krakav skyndade att följa detta ädla exem-
pel; den 21 grepo invånarne till vapen, och föl-
jande dagen utrymde den talrika österrikiska gar-
nison, som besatt Krakau i afvaktan af denna rö-
relse, staden. Händelserna i Krakau äro kända,
och vi vilja för närvarande icke företaga en skil-
dring af dem. Men hvad de af Österrike besoldade
tidningar noga aktat sig för att berätta, äro de
gräsligheter, hvilka föröfvades. under de 24 tim-
mar, som den af insurgenterna i början utrymda
staden var lemnad till pris åt en tygellössoldatesk,
upphetsad genom starka drycker, hvilka de öster-
rikiska auktoriteterna i öfverflöd utdelat åt dem.
Hvad den faderliga regeringens i Wien officiella
jurnalism rued sorgfällig tystnad förbigick, voro ge-
neral CAllne harhariska hefallningar. i fölid af hvil.